{"id":16891,"date":"2015-03-02T13:40:01","date_gmt":"2015-03-02T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/03\/02\/avskogningen-i-afrika-mots-med-bambuodlingar\/"},"modified":"2015-03-02T13:40:01","modified_gmt":"2015-03-02T13:40:01","slug":"avskogningen-i-afrika-mots-med-bambuodlingar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/03\/02\/avskogningen-i-afrika-mots-med-bambuodlingar\/","title":{"rendered":"Avskogningen i Afrika m\u00f6ts med bambuodlingar"},"content":{"rendered":"<p>Harare, 150302 (IPS) &#8211; Afrikas skogar minskar snabbt i storlek i takt med att kontinenten industrialiseras och f\u00f6retag tar \u00f6ver marker som tidigare var allm\u00e4nna. Nu p\u00e5g\u00e5r en satsning d\u00e4r odlingar av bambu ska ers\u00e4tta sk\u00f6vlade skogar. Men metoden m\u00f6ter kritik.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Enligt nyhetssajten Environmental News Network sk\u00f6vlas \u00e5rligen Afrikas skogar i en omfattning som motsvarar ungef\u00e4r hela Schweiz yta. FN:s milj\u00f6program Unep har slagit fast att det f\u00f6rsvinner n\u00e4rmare fyra miljoner hektar skogar p\u00e5 kontinenten varje \u00e5r &#8211; en avskogning som \u00e4r dubbelt s\u00e5 snabb som det globala genomsnittet.<\/p>\n<p> Den snabba utvecklingen har lett fram till en marknad d\u00e4r vissa f\u00f6retag nu v\u00e4ljer att satsa p\u00e5 snabbv\u00e4xande bambu. Det multinationella f\u00f6retaget EcoPlanet Bamboo har expanderat i Afrika och vill f\u00f6ra fram bambu som ett alternativ till den timmerindustri som f\u00f6r n\u00e4rvarande fr\u00e4mst satsar p\u00e5 att f\u00e4lla tr\u00e4d i naturskogar. F\u00f6retaget bedriver f\u00f6r n\u00e4rvarande verksamhet i Sydafrika, Ghana och i Nicaragua.<\/p>\n<p> EcoPlanet Bamboo menar att en kommersiell satsning p\u00e5 bambu kan vara ett v\u00e4rdefullt bidrag i satsningen p\u00e5 att motverka de negativa effekter som avskogningen haft p\u00e5 stora delar av kontinenten.<\/p>\n<p> -Om den odlas p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt och p\u00e5 platser som inte kan anv\u00e4ndas f\u00f6r annat s\u00e5 kan bambu medverka till att \u00e5terskapa utarmade ekosystem. Den kan \u00e4ven minska jakten p\u00e5 de naturskogar som finns kvar, s\u00e4ger EcoPlanet Bamboos vd Troy Wiseman, till IPS.<\/p>\n<p> Den \u00e5sikten delas av vissa afrikanska milj\u00f6v\u00e4nner. En av dem \u00e4r Happison Chikova fr\u00e5n Zimbabwe, som studerat milj\u00f6vetenskap vid Midlands State University.<\/p>\n<p> -Bambu kan bidra i kampen mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna genom att absorbera utsl\u00e4pp av koldioxid, men kan \u00e4ven anv\u00e4ndas som ved, vilket kan minska tr\u00e4df\u00e4llningen.  Happison Chikova menar att bambu \u00e4ven kan anv\u00e4ndas till att bygga enklare bost\u00e4der, vilket \u00e4ven det skulle kunna minska f\u00e4llningen av vanligt timmer.<\/p>\n<p> Andra aktivister menar dock att satsningarna p\u00e5 bambu \u00e4ven kan f\u00e5 negativa konsekvenser.<\/p>\n<p> -Tanken p\u00e5 bambuplantager \u00e4r bra. Men fattiga afrikaner kan lockas till dessa satsningar i syfte att tj\u00e4na pengar, och d\u00e4rigenom \u00f6verge sina odlingar av livsmedel \u2013 vilket inneb\u00e4r en risk f\u00f6r matbrist, s\u00e4ger den zimbabwiske m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivisten Terry Mutsvanga till IPS.<\/p>\n<p> Terry Mutsvanga menar att det finns en risk f\u00f6r att sm\u00e5 familjejordbruk ers\u00e4tts av bambuodlingar som drivs av utl\u00e4ndska bolag som fr\u00e4mst \u00e4r intresserade av export. Det \u00e4r en oro som delas av den v\u00e4lk\u00e4nde milj\u00f6aktivisten Nnimmo Bassey, som \u00e4r chef f\u00f6r tankesmedjan Health of Mother Earth Foundation i Nigeria.<\/p>\n<p> -Ingen kan p\u00e5 allvar mena att bambu skulle kunna fungera som ett botemedel mot avskogning. Om vi \u00e4r \u00f6verens om att skogar \u00e4r platser med en rik biologisk m\u00e5ngfald s\u00e5 st\u00e5r det klart att plantager inte \u00e4r samma sak, s\u00e4ger Nnimmo Bassey, som \u00e5r 2010 mottog Right Livelihood-priset, det s\u00e5 kallade alternativa Nobelpriset.<\/p>\n<p> Redan nu odlar dock m\u00e5nga afrikanska sm\u00e5b\u00f6nder bambu f\u00f6r olika \u00e4ndam\u00e5l. I den zimbabwiska staden Chipinge har exempelvis en lokal kvinnogrupp f\u00e5tt st\u00f6d av Internationella fonden f\u00f6r jordbruksutveckling, Ifad, f\u00f6r att odla bambu.<\/p>\n<p> FN-organet Ifad menar att det finns m\u00e5nga anv\u00e4ndningsm\u00f6jligheter med bambu och har beskrivit materialet som &#8220;den fattiges timmer&#8221;. Ifad har \u00e4ven p\u00e5pekat att bambu kan anv\u00e4ndas till att tillverka allt ifr\u00e5n b\u00e5tar och k\u00f6ksredskap till skor.<\/p>\n<p> EcoPlanet Bamboo har inlett en satsning i Ghana d\u00e4r bambu ska odlas p\u00e5 drygt tv\u00e5 tusen hektar mark, medan man i Sydafrika \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att skapa en bambuodling p\u00e5 marker d\u00e4r det tidigare odlades ananas.<\/p>\n<p> Enligt f\u00f6retaget \u00e4r det inte aktuellt att anv\u00e4nda sig av marker som ist\u00e4llet skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att odla mat.<\/p>\n<p> -Vi f\u00f6rvandlar utarmade jordar till frodiga ekosystem med \u00e5rliga sk\u00f6rdar, s\u00e4ger Troy Wiseman, till IPS.<\/p>\n<p> Nnimmo Bassey \u00e4r dock inte imponerad av dessa argument.<\/p>\n<p> -Plantager \u00e4gs inte av de svagaste i samh\u00e4llet. De \u00e4gs av f\u00f6retag eller rika personer som har starka ekonomiska, och ibland \u00e4ven politiska, kontakter. Detta kan inneb\u00e4ra att s\u00e5rbara b\u00f6nder tvingas flytta och bli av med sin f\u00f6rs\u00f6rjning, varnar han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Harare, 150302 (IPS) &#8211; Afrikas skogar minskar snabbt i storlek i takt med att kontinenten industrialiseras och f\u00f6retag tar \u00f6ver marker som tidigare var allm\u00e4nna. Nu p\u00e5g\u00e5r en satsning d\u00e4r odlingar av bambu ska ers\u00e4tta sk\u00f6vlade skogar. Men metoden m\u00f6ter&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/03\/02\/avskogningen-i-afrika-mots-med-bambuodlingar\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1457,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,6,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-16891","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afrika","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16891","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1457"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16891"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16891\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16891"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16891"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16891"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}