{"id":16829,"date":"2015-01-16T13:40:01","date_gmt":"2015-01-16T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/01\/16\/indiens-daliter-har-trottnat-pa-kastdiskrimineringen\/"},"modified":"2015-01-16T13:40:01","modified_gmt":"2015-01-16T13:40:01","slug":"indiens-daliter-har-trottnat-pa-kastdiskrimineringen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/01\/16\/indiens-daliter-har-trottnat-pa-kastdiskrimineringen\/","title":{"rendered":"Indiens daliter har tr\u00f6ttnat p\u00e5 kastdiskrimineringen"},"content":{"rendered":"

Mumbai, 150116 (IPS) – Trots att diskriminering \u00e4r f\u00f6rbjuden sitter m\u00e5nga daliter fast i fattigdom. Men allt fler av Indiens l\u00e5gkastiga v\u00e4grar att acceptera sin plats i samh\u00e4llet och att bli h\u00e4nvisade till att st\u00e4da gator eller t\u00f6mma toaletter.<\/p>\n

<\/p>\n

Bittal Devi, 46, \u00e4r f\u00f6dd i Sava, en by i delstaten Rajasthan i nordv\u00e4stra Indien och tillh\u00f6r daliterna, de fattigaste och den grupp som st\u00e5r l\u00e4gst i rang i den hinduiska sociala hierarkin. D\u00e4r har familjen i m\u00e5nga generationer arbetat med att manuellt t\u00f6mma latriner. Det \u00e4r ett yrke baserat p\u00e5 kasttillh\u00f6righet d\u00e4r latriner reng\u00f6rs med h\u00e4nderna och avfallet b\u00e4rs iv\u00e4g till uppsamlingsplatser. I arbetet kan det \u00e4ven ing\u00e5 att rensa avlopp och septiktankar utan skyddsutrustning.<\/p>\n

Uttrycket “bhangis” anv\u00e4nds ofta neds\u00e4ttande om de som t\u00f6mmer latrinerna, och betyder ungef\u00e4r “bruten identitet”. De flesta bhangis \u00e4r daliter som utf\u00f6r arbetsuppgifter som anses vara under de \u00f6vre kasternas v\u00e4rdighet.<\/p>\n

-Jag b\u00f6rjade arbeta n\u00e4r jag var tolv \u00e5r. Jag f\u00f6ljde med min mamma n\u00e4r hon rengjorde latriner hos familjer som tillh\u00f6rde kasten thakur, en h\u00f6gre kast i v\u00e5r by.<\/p>\n

Bittal Devi ber\u00e4ttar att hon sopade upp avf\u00f6ring med en kvast i en korg och bar korgen till utkanten av byn f\u00f6r att t\u00f6mma den. De rengjorde 15 latriner varje dag och tj\u00e4nade 375 rupier, omkring 50 kronor i m\u00e5naden, och fick en upps\u00e4ttning avlagda kl\u00e4der fr\u00e5n de hem de arbetat i en g\u00e5ng om \u00e5ret under ljusfestivalen Diwali.<\/p>\n

Hon minns att hon var of\u00f6rm\u00f6gen att \u00e4ta under den f\u00f6rsta veckan.<\/p>\n

-Jag var n\u00e4ra att kr\u00e4kas varje g\u00e5ng min mor satte mat framf\u00f6r mig, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

\u00c4nnu sv\u00e5rare att hantera var gl\u00e5porden fr\u00e5n klasskamraterna.<\/p>\n

-De h\u00f6ll h\u00e4nderna f\u00f6r n\u00e4san och sa att jag luktade illa. Jag och andra barn fr\u00e5n mitt kast h\u00e4nvisades till att sitta avskilt fr\u00e5n de andra eleverna.<\/p>\n

Efter ett tag hoppade hon av skolan. Hon s\u00e4ger att det aldrig var n\u00e5gon fr\u00e5ga om att v\u00e4gra g\u00f6ra jobbet.<\/p>\n

-Fr\u00e5n f\u00f6dseln fick jag och de andra barnen i samma situation veta att detta var v\u00e5r historia och v\u00e5rt \u00f6de, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n

Diskriminering till f\u00f6ljd av kast f\u00f6rbj\u00f6ds i Indien 1955 och under \u00e5ren har flera nya lagar inf\u00f6rts f\u00f6r att s\u00e4tta stopp f\u00f6r manuell t\u00f6mning av latriner, n\u00e5got som \u00e4r starkt kopplat till sociala normer och seder. I september 2013 blev det f\u00f6rbjudet att anst\u00e4lla n\u00e5gon f\u00f6r att t\u00f6mma latriner.<\/p>\n

Ute i samh\u00e4llet utf\u00f6r dock m\u00e5nga fortfarande det illa ansedda arbetet och k\u00e4nner inte till att de kan v\u00e4gra att arbeta med latrint\u00f6mning. De som f\u00f6rs\u00f6kt l\u00e4mna sitt arbete har ocks\u00e5 utsatts f\u00f6r v\u00e5ld och hotats om vr\u00e4kning.<\/p>\n

Enligt det internationella n\u00e4tverket f\u00f6r solidaritet med daliter, IDSN, som arbetar f\u00f6r att bek\u00e4mpa kastbaserad diskriminering, finns det omkring 1,3 miljoner m\u00e4nniskor i Indien, fr\u00e4mst kvinnor, som arbetar med att manuellt t\u00f6mma latriner.<\/p>\n

Bittal Devis granne Rani Devi Dhela b\u00f6rjade ocks\u00e5 arbeta med att t\u00f6mma latriner n\u00e4r hon var tolv \u00e5r. Hennes f\u00f6rhoppning var att utbildning skulle f\u00f6r\u00e4ndra framtiden f\u00f6r hennes barn. Men verkligheten blev att hennes dotter kom hem gr\u00e5tande fr\u00e5n byskolan.<\/p>\n

-Hon hade p\u00e5 sig nya kl\u00e4der och barnen fr\u00e5n h\u00f6gre kaster och l\u00e4raren h\u00e5nade henne och menade att hon skr\u00f6t, ber\u00e4ttar Rani Devi Dhela.<\/p>\n

Dottern fick h\u00f6ra att hon skulle st\u00e4da upp ett annat barns spya och skoltoaletterna. N\u00e4r hon v\u00e4grade fick hon h\u00f6ra att det var hennes framtid som bhangidotter och att hon inte skulle hysa n\u00e5gra illusioner. En l\u00e4rare hotade med att h\u00e4lla syra i hennes mun.<\/p>\n

-Den dagen ins\u00e5g jag att inget skulle f\u00f6r\u00e4ndras om jag inte utmanade dessa m\u00e4nniskor. Jag satte ner korgen f\u00f6r gott och best\u00e4mde att jag hellre skulle sv\u00e4lta ihj\u00e4l, s\u00e4ger Rani Devi Dhela.<\/p>\n

M\u00e4nniskor fr\u00e5n de h\u00f6gre kasterna gaddade ihop sig men de v\u00e4rsta reaktionerna kom fr\u00e5n hennes man och sv\u00e4rf\u00f6r\u00e4ldrarna, som misshandlade henne. M\u00e4nniskor som tillh\u00f6rde kasten thakur br\u00e4nde ned deras hem.<\/p>\n

Men barnen st\u00f6dde henne och s\u00e5 sm\u00e5ningom ocks\u00e5 n\u00e5gra andra kvinnor. Tillsammans tog de kontakt med organisationen Jan Sahas i en n\u00e4rliggande stad som sedan millennieskiftet arbetat med att bek\u00e4mpa kastbaserad diskriminering. Enligt organisationen har de nu hj\u00e4lpt 17 000 kvinnor runt om i Indien att l\u00e4mna arbetet med att t\u00f6mma latriner.<\/p>\n

Det fanns ett stort motst\u00e5nd fr\u00e5n den lokala polisen som v\u00e4grade ta emot anm\u00e4lningar och som r\u00e5dde kvinnorna att acceptera sin plats i samh\u00e4llet. Det var f\u00f6rst efter att organisationen kontaktat polismyndigheten p\u00e5 distriktsniv\u00e5 som \u00e5tg\u00e4rder vidtogs.<\/p>\n

-En grupp h\u00f6gt uppsatta poliser kom till byn och sade att m\u00e4nniskor fr\u00e5n de h\u00f6gre kasterna riskerade f\u00e4ngelse om de br\u00f6t mot f\u00f6rbudet att anst\u00e4lla n\u00e5gon f\u00f6r att t\u00f6mma latriner, s\u00e4ger Sanjay Dumane vid Jan Sahas.<\/p>\n

Sedan februari f\u00f6rra \u00e5ret arbetar inte l\u00e4ngre n\u00e5gon med att manuellt t\u00f6mma latriner i byn Sava. De flesta av kvinnorna har f\u00e5tt arbete inom projekt f\u00f6r v\u00e4g- och brobyggen. N\u00e5gra har utbildats av Jan Sahas i hantverk f\u00f6r tillverkning av v\u00e4skor och andra produkter.<\/p>\n

Organisationens initiativtagare Aashif Shaikh s\u00e4ger till IPS att han har f\u00f6rhoppningar om att deras verksamhet ska v\u00e4xa med hj\u00e4lp av st\u00f6d fr\u00e5n regeringen och den privata sektorn.<\/p>\n

Men att f\u00f6r\u00e4ndra attityder \u00e4r ett m\u00f6dosamt arbete. Den senaste unders\u00f6kningen kring utveckling i landet visade att f\u00f6rest\u00e4llningarna om kast \u00e4r djupt rotade i det indiska samh\u00e4llet och att ober\u00f6rbarhet fortfarande praktiseras av en fj\u00e4rdedel av befolkningen.<\/p>\n

Organisationen Jan Sahas bedriver ocks\u00e5 informationskampanjer i skolor och Aashif Shaikh s\u00e4ger att han ser m\u00f6jligheter till ett skifte.<\/p>\n

-Det finns tecken p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring i den yngre generationen som har mer utbildning, s\u00e4ger Aashif Shaikh till IPS.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n