{"id":16815,"date":"2015-01-07T13:40:01","date_gmt":"2015-01-07T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/01\/07\/prisras-pa-olja-kan-paverka-militarutgifter\/"},"modified":"2015-01-07T13:40:01","modified_gmt":"2015-01-07T13:40:01","slug":"prisras-pa-olja-kan-paverka-militarutgifter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/01\/07\/prisras-pa-olja-kan-paverka-militarutgifter\/","title":{"rendered":"Prisras p\u00e5 olja kan p\u00e5verka milit\u00e4rutgifter"},"content":{"rendered":"<p>New York, 150107 (IPS) &#8211; Oljeprisets kraftiga nedg\u00e5ng p\u00e5 mer \u00e4n 40 procent sedan i juni f\u00e5r stora konsekvenser f\u00f6r oljeberoende l\u00e4nders ekonomier. Prisraset kan \u00e4ven leda till att l\u00e4nder i Mellan\u00f6stern drar ner p\u00e5 sina milit\u00e4rutgifter.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Ett l\u00e5gt oljepris betraktas i USA som ov\u00e4ntat men v\u00e4lkommet med tanke p\u00e5 den ekonomiska nedg\u00e5ngen i landet, eftersom det kan stimulera ekonomin.<\/p>\n<p> Enligt brittiska The Economist inneb\u00e4r en priss\u00e4nkning p\u00e5 40 dollar per fat olja &#8211; motsvarande 317 kronor &#8211; att oljeproducenter f\u00f6rlorar 1,3 biljoner dollar &#8211; 10 biljoner kronor &#8211; till oljeimport\u00f6rerna.<\/p>\n<p> Ett l\u00e4gre oljepris leder samtidigt till att m\u00e5nga oljeberoende l\u00e4nder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellan\u00f6stern f\u00e5r problem med statsfinanserna.<\/p>\n<p> Sedan i juni f\u00f6rra \u00e5ret har priset p\u00e5 oljan sjunkit fr\u00e5n cirka 107 dollar per fat till mindre \u00e4n 70 dollar per fat och f\u00f6rsvagat ryska rubeln, brasilianska real, indonesiska rupier, venezuelanska bolivar, nigerianska naira, chilenska peso, turkiska lira och malaysiska ringgit bland annat.<\/p>\n<p> Det \u00e4r m\u00f6jligt att de l\u00e5ga oljepriserna f\u00f6rr eller senare leder till att milit\u00e4ra utgifter sk\u00e4rs ned. Det kan p\u00e5verka vapenaff\u00e4rer som i Mellan\u00f6stern uppg\u00e5r till m\u00e5ngmiljardbelopp. De sex gulfl\u00e4nderna Saudiarabien, F\u00f6renade arabemiraten, Kuwait, Qatar, Oman och Bahrain har med stigande oljeinkomster kunnat investera i toppmoderna vapensystem.<\/p>\n<p> Pieter Wezeman, expert p\u00e5 vapenhandel p\u00e5 fredsforskningsinstitutet Sipri, s\u00e4ger att minskade oljeint\u00e4kter utan tvekan kommer att s\u00e4tta press p\u00e5 stater i Mellan\u00f6stern n\u00e4r det g\u00e4ller de milit\u00e4ra utgifterna. Saudiarabiens vapenimport var som st\u00f6rst under 1990-talet, men minskade sedan snabbt delvis p\u00e5 grund av l\u00e4gre inkomster till f\u00f6ljd av l\u00e5ga oljepriser, f\u00f6rklarar han.<\/p>\n<p> Enligt Sipris siffror hade Saudiarabien med 67 miljarder dollar den fj\u00e4rde st\u00f6rsta milit\u00e4rbudgeten i v\u00e4rlden 2013 medan F\u00f6renade arabemiraten hamnade p\u00e5 femtonde plats med 19 miljarder dollar. USA, Kina och Ryssland stod f\u00f6r de st\u00f6rsta milit\u00e4rutgifterna i v\u00e4rlden med utgifter p\u00e5 640 miljarder dollar, 188 miljarder dollar och 88 miljarder dollar.<\/p>\n<p> Men enligt Pieter Wezeman \u00e4r det f\u00f6r tidigt att med s\u00e4kerhet s\u00e4ga n\u00e5got om hur oljepriserna kan p\u00e5verka de vapenimporterande l\u00e4nderna eftersom staterna tenderar att h\u00e5lla information om vapenprogram hemliga.<\/p>\n<p> -De kan mycket v\u00e4l besluta att minska utgifterna inom andra sektorer i st\u00e4llet om l\u00e4gre oljepriser tvingar dem att sk\u00e4ra ned p\u00e5 de statliga utgifterna, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n<p> N\u00e4r den saudiska statsbudgeten presenterades i statlig tv p\u00e5 juldagen uppgavs att landet hade planer p\u00e5 att &#8220;rationalisera sina utgifter&#8221;, men det redogjordes inte f\u00f6r n\u00e5gra detaljer. Enligt nyhetsbyr\u00e5n AFP utg\u00f6r landets budgetminus det st\u00f6rsta i kungad\u00f6mets historia.<\/p>\n<p> Och samtidigt, enligt Internationella valutafondens ber\u00e4kningar uppg\u00e5r Saudiarabiens totala valutareserv till cirka 750 miljarder dollar &#8211; n\u00e4stan 6 biljoner kronor.<\/p>\n<p> Nicole Auger, analytiker vid amerikanska Forecast International som studerar f\u00f6rsvarssektorn f\u00f6rutsp\u00e5r att f\u00f6rsvarsutgifterna f\u00f6r Mellan\u00f6stern kommer att \u00f6ka 3,48 procent mellan 2015 och 2019. De senaste fem \u00e5ren har f\u00f6rsvarsutgifterna \u00f6kat med 8,45 procent i regionen.<\/p>\n<p> -Nedg\u00e5ngen handlar delvis om det f\u00f6rv\u00e4ntade prisfallet p\u00e5 olja, menar hon.<\/p>\n<p> F\u00f6r Saudiarabien, Qatar, Kuwait och F\u00f6renade arabemiraten kommer det vara besv\u00e4rande men n\u00e5got som l\u00e4nderna kan klara av under flera \u00e5r och det kommer inte att p\u00e5verka f\u00f6rsvarsutgifterna n\u00e4mnv\u00e4rt, tror Nicole Auger. Hon s\u00e4ger att marknaderna \u00e4r enorma och att alla gulfstater satsar enorma summor p\u00e5 att utveckla sin f\u00f6rsvarskapacitet.<\/p>\n<p> Till f\u00f6ljd av regionala sp\u00e4nningar kommer b\u00e5de Iran och Iraks f\u00f6rsvarsutgifter vara lika h\u00f6ga som tidigare, menar Nicole Auger.<\/p>\n<p> Mellan\u00f6stern \u00e4r en viktig marknad f\u00f6r vapenproducenter menar Pieter Wezeman. Till Saudiarabien gick en femtedel av BAE Systems f\u00f6rs\u00e4ljning 2013. BAE Systems \u00e4r v\u00e4rldens tredje st\u00f6rsta vapenproducent. Om vapenf\u00f6rs\u00e4ljningen kommer att plana ut eller minska kan vapenf\u00f6retagen s\u00f6ka sig till l\u00e4nder i nord, syd\u00f6stra och s\u00f6dra Asien d\u00e4r milit\u00e4rutgifterna fortfarande \u00f6kar och d\u00e4r l\u00e4nder inte lika l\u00e4tt p\u00e5verkas av oljepriser, enligt Pieter Wezeman.<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New York, 150107 (IPS) &#8211; Oljeprisets kraftiga nedg\u00e5ng p\u00e5 mer \u00e4n 40 procent sedan i juni f\u00e5r stora konsekvenser f\u00f6r oljeberoende l\u00e4nders ekonomier. Prisraset kan \u00e4ven leda till att l\u00e4nder i Mellan\u00f6stern drar ner p\u00e5 sina milit\u00e4rutgifter.<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,17,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-16815","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-mellanostern","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16815","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16815"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16815\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16815"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16815"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16815"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}