Washington, 141209 (IPS) – P\u00e5 senare \u00e5r har industrin blivit b\u00e4ttre p\u00e5 att certifiera och reglera anv\u00e4ndningen av s\u00e5 kallade konfliktmineraler. Men mycket \u00e5terst\u00e5r fortfarande att g\u00f6ra n\u00e4r det g\u00e4ller en annan mineral – guldet. Detta enligt en ny rapport.<\/p>\n
<\/p>\n
Enligt den nya rapporten fr\u00e5n den Washington-baserade organisationen Enough Project har dock n\u00e5gra stora amerikanska smyckesf\u00f6retag b\u00f6rjat agera f\u00f6r att minska andelen “konfliktguld” fr\u00e5n sina leverant\u00f6rer.<\/p>\n
I m\u00e5nga \u00e5r har olika organisationer, med st\u00f6d av FN, p\u00e5pekat att brytningen av s\u00e5 kallade konfliktmineraler i omr\u00e5det kring de Stora sj\u00f6arna i Afrika, i synnerhet i \u00f6stra Kongo, finansierat lokala krigsherrar och milisgrupper. \u00c5r 2010 resulterade denna kritik i en ny lag i USA som syftade till att minska denna handel, vilken senare \u00e4ven inspirerade till liknande lagf\u00f6rslag i Europa och i Kanada.<\/p>\n
Tre av dessa konfliktmineraler – tenn, coltan och volfram, anv\u00e4nds fr\u00e4mst inom elektronikindustrin. P\u00e5 senare \u00e5r har den sektorn blivit betydligt b\u00e4ttre p\u00e5 att reglera och certifiera anv\u00e4ndningen av dessa material. Enligt Enough Project \u00e4r tv\u00e5 tredjedelar av de gruvor i \u00f6stra Kongo d\u00e4r dessa mineraler bryts numera “konfliktfria”.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller guldet fr\u00e5n samma region har dock utvecklingen g\u00e5tt betydligt l\u00e5ngsammare. Enligt rapportf\u00f6rfattarna har guldet “f\u00f6rblivit en viktig finansiell livslina f\u00f6r v\u00e4pnade akt\u00f6rer”, och man uppskattar att uppemot tio ton guld smugglades ut ur \u00f6stra Kongo under f\u00f6rra \u00e5ret, till ett v\u00e4rde av flera miljarder kronor. En stor del av detta guld hamnar sedan i Dubai, varifr\u00e5n det sedan n\u00e5r ut p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden. Drygt h\u00e4lften av det guld som utvinns anv\u00e4nds inom smyckesindustrin, och enligt rapportf\u00f6rfattarna utg\u00f6r “konfliktguldet” d\u00e4rmed en skamfl\u00e4ck f\u00f6r hela branschen.<\/p>\n
Samtidigt visar en granskning av Enough Project att vissa av de 14 st\u00f6rsta f\u00f6retagen inom smyckesindustrin i USA har inf\u00f6rt \u00e5g\u00e4rder f\u00f6r att komma \u00e5t problemen. Medan vissa f\u00f6retag inte har gjort n\u00e5got alls har n\u00e5gra andra stora f\u00f6retag genomf\u00f6rt viktiga \u00e5tg\u00e4rder, som kan komma att p\u00e5verka hela industrin.<\/p>\n
-Vi koncentrerade oss p\u00e5 de st\u00f6rsta smyckesf\u00f6rs\u00e4ljarna i USA p\u00e5 grund av deras inflytande \u00f6ver andra. Tanken var att dra l\u00e4rdom av elektronikbranschen, d\u00e4r de ledande f\u00f6retagen lyckats p\u00e5verka hela industrin, s\u00e4ger Holly Dranginis vid Enough Project och huvudf\u00f6rfattare till den nya rapporten, till IPS.<\/p>\n
F\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedan var responsen fr\u00e5n smyckesindustrin mycket svag, men numera \u00e4r intresset betydligt st\u00f6rre, enligt Holly Dranginis. Bland de 14 granskade f\u00f6retagen \u00e4r det s\u00e4rskilt tv\u00e5 som sticker ut i positiv bem\u00e4rkelse – Signet Jewelers och Tiffany & Co, f\u00f6retag som \u00e4r v\u00e4rldsk\u00e4nda inom branschen.<\/p>\n
Det som g\u00f6r att dessa f\u00f6retag utm\u00e4rker sig \u00e4r enligt Holly Dranginis att de inf\u00f6rt riktlinjer f\u00f6r guld som kommer fr\u00e5n regionen kring de Stora sj\u00f6arna. F\u00f6retagen har \u00e4ven b\u00f6rjat engagera sig i guldutvinningen p\u00e5 plats i ett land som Kongo, och Signet Jewelers har meddelat att man planerar att forts\u00e4tta k\u00f6pa in certifierat guld fr\u00e5n landet, i st\u00e4llet f\u00f6r att bara flytta vidare till n\u00e5got annat land. Detta f\u00f6retag har dessutom g\u00e5tt ut \u00f6ppet med de riktlinjer man till\u00e4mpar i samband med utvinningen av guld.<\/p>\n
Tiffany & Co har \u00e4ven engagerat sig f\u00f6r att hj\u00e4lpa lokalbefolkningarna i n\u00e4rheten av guldutvinningen, i synnerhet familjer som bedriver sm\u00e5skaligt utvinningsarbete.<\/p>\n
En viktig komponent i alla f\u00f6rs\u00f6k att sp\u00e5ra och reglera handeln med r\u00e5varor \u00e4r att lyckas skapa en fungerande certifiering av produkterna. Inom elektronikbranschen har kontroller av sm\u00e4ltverken varit en grundpelare inom denna process, och numera har guldindustrin ocks\u00e5 b\u00f6rjat anv\u00e4nda sig av certifierade f\u00f6r\u00e4dlare av guld. Enligt den nya rapporten fanns det \u00e5r 2012 bara sex s\u00e5dana certifierade guldf\u00f6r\u00e4dlare, en siffra som tv\u00e5 \u00e5r senare hade stigit till 52, \u00e4ven om rapportf\u00f6rfattarna sl\u00e5r fast att ett mycket stort antal fortfarande st\u00e5r utanf\u00f6r systemet.<\/p>\n
Aktivister menar samtidigt att det \u00e4ven kr\u00e4vs att v\u00e4rldens regeringar sk\u00e4rper sina lagar. H\u00e5rdare regler kan vara p\u00e5 v\u00e4g i USA, EU och Kanada, men kritiker menar \u00e4ven att ett land som F\u00f6renade arabemiraten m\u00e5ste sk\u00e4rpa sina lagar f\u00f6r att minska fl\u00f6det av konfliktguld genom Dubai. Dessutom menar man att reglerna b\u00f6r sk\u00e4rpas i l\u00e4nder som Kina, Pakistan och Indien, eftersom dessa l\u00e4nder importerar stora m\u00e4ngder guld.<\/p>\n