Bisjkek, 141204 (IPS) – Ingen annanstans i Centralasien \u00e4r det civila samh\u00e4llet lika levande som i Kirgizistan. Men nu kan landet vara p\u00e5 v\u00e4g att inf\u00f6ra en lag som skulle kunna s\u00e4tta stopp f\u00f6r m\u00e5nga av de ickestatliga organisationernas verksamhet. Lagen p\u00e5minner om en lag som inf\u00f6rdes i Ryssland f\u00f6r ett par \u00e5r sedan, d\u00e4r utlandsfinansierade organisationer st\u00e4mplades som “utl\u00e4ndska agenter”.<\/p>\n
<\/p>\n
Anh\u00e4ngare av det nya lagf\u00f6rslaget menar att Kirgizistan m\u00e5ste skydda sig fr\u00e5n arabiska islamister och v\u00e4stliga grupper som v\u00e4rnar om hbtq-personers r\u00e4ttigheter. Kritiker menar dock att lagf\u00f6rslaget skulle sl\u00e5 h\u00e5rt mot yttrandefriheten och andra r\u00e4ttigheter i landet, samtidigt som de menar att lagf\u00f6rslaget \u00e4r ett tecken p\u00e5 att Ryssland st\u00e4rker sitt grepp om regionen med hj\u00e4lp av lokala politiker som g\u00f6r sitt b\u00e4sta f\u00f6r att blidka Moskva.<\/p>\n
\u00c4ven om detta lagf\u00f6rslag, vars framtid snart kan komma att avg\u00f6ras i parlamentet, inte skulle antas s\u00e5 menar kritiker att det finns andra p\u00e5g\u00e5ende processer i landet som pekar \u00e5t samma h\u00e5ll.<\/p>\n
Nyligen beslutade exempelvis landets nationella s\u00e4kerhetskommitt\u00e9, GKNB, att v\u00e4cka \u00e5tal mot en lokal aktivist som engagerat sig i kampen mot tortyr, samtidigt som den USA-baserade organisationen Freedom House utsattes f\u00f6r trakasserier efter att man distribuerat en opinionsunders\u00f6kning med flera k\u00e4nsliga fr\u00e5gor.<\/p>\n
Fr\u00e5gan om det ryska inflytande \u00f6ver landets politiker \u00e4r just nu hett diskuterad i huvudstaden Bisjkek. I staden cirkulerar m\u00e4ngder av rykten om att Moskva ska ha k\u00f6pt inflytande \u00f6ver parlamentsledam\u00f6ter, lokala medier, och till och med hela regeringsdepartement.<\/p>\n
En av dem som st\u00e5r bakom det nya lagf\u00f6rslaget \u00e4r parlamentarikern Nurkamil Madaliov. Han menar att den lag fr\u00e5n 1999 som f\u00f6r n\u00e4rvarande reglerar ickestatliga organisationers verksamhet tillkom vid en tid d\u00e5 Kirgizistan var allt f\u00f6r \u00f6ppet mot omv\u00e4rlden.<\/p>\n
-P\u00e5 den tiden r\u00e5dde en enpolig v\u00e4rldsordning d\u00e4r USA var det dominerande landet, och nu vet vi att denna ordning var or\u00e4ttf\u00e4rdig. Alla pengar som finansierar ickestatliga organisationers aktiviteter syftar inte till att skapa en gynnsam situation, s\u00e4ger Nurkamil Madaliov till IPS.<\/p>\n
Han menar att den nya lagen skulle hj\u00e4lpa landet att skydda sig fr\u00e5n tv\u00e5 sorters hot – islamistisk extremism som finansieras av rika Gulfl\u00e4nder, och det arbete som bedrivs av v\u00e4stfinansierade organisationer f\u00f6r att sprida information om homosexuellas r\u00e4ttigheter och om preventivmedel.<\/p>\n
Den juridiske experten Sjeradil Baktijulov menar dock att det underliggande syftet med lagf\u00f6rslaget \u00e4r att sk\u00e4rpa myndigheternas m\u00f6jligheter att sl\u00e5 till mot granskande organisationer.<\/p>\n
-De skulle d\u00e5 kunna s\u00e4ga till en organisation: g\u00f6r du inte det ena eller det andra s\u00e5 kommer du att st\u00e4ngas ner, s\u00e4ger Sjeradil Baktijulov.<\/p>\n
Dinara Osjurahunova, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r organisationen Koalitionen f\u00f6r demokrati och civilsamh\u00e4lle, menar att det vilar en tung rysk skugga \u00f6ver lagf\u00f6rslaget. Hon s\u00e4ger att en organisation som hennes skulle begravas av byr\u00e5kratiskt tv\u00e5ng, om f\u00f6rslaget skulle antas.<\/p>\n
-Ryssland vill att deras politik och styre ska g\u00e4lla h\u00e4r. V\u00e5r stat kan inte skydda oss eller den \u00f6ppenhet som r\u00e5dde tidigare. Eller s\u00e5 vill den inte g\u00f6ra det, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
\u00c4ven vissa politiker har kritiserat lagf\u00f6rslaget. I samband med en parlamentarisk debatt nyligen h\u00e4vdade en f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r justitiedepartementet att lagen skulle skapa en byr\u00e5krati som staten inte har r\u00e5d med. I samband med samma debatt togs ett icke-bindande beslut om att fr\u00e5gan skulle bordl\u00e4ggas. Nurkamil Madaliov har dock utlovat att det ska genomf\u00f6ras en omr\u00f6stning om lagf\u00f6rslaget innan \u00e5rsskiftet.<\/p>\n
Parlamentets vice talman Asija Sasijkbaova, som var en framst\u00e5ende aktivist innan hon blev politiker, \u00e4r en av de kritiker som menar att det egentliga syftet med lagen \u00e4r att den ska kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att tysta kritiska r\u00f6ster. Och till\u00e4gget om “utl\u00e4ndska agenter” p\u00e5minner enligt henne om den politik som f\u00f6rdes under Josef Stalins v\u00e4lde.<\/p>\n
Nurkamil Madaliov medger att lagf\u00f6rslaget bygger p\u00e5 den liknande lag som inf\u00f6rdes i Ryssland 2012. Men han f\u00f6rnekar att han eller andra som st\u00e5r bakom den givit efter f\u00f6r ryska p\u00e5tryckningar.<\/p>\n
-Denna lag skulle ge oss m\u00f6jlighet att st\u00e5 emot inflytandet fr\u00e5n alla parter, d\u00e4ribland Ryssland, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Under de kommande m\u00e5naderna ska parlamentet reformera dussintals lagar och f\u00f6rordningar inf\u00f6r Kirgizistans intr\u00e4de i den ryskledda Euroasiatiska tullunionen.<\/p>\n
De kritiker som menar att Ryssland f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5verka l\u00e4get i Kirgizistan pekar bland annat p\u00e5 en rad negativa artiklar som publicerats i den lokala pressen p\u00e5 senare tid, som p\u00e5 ryskt man\u00e9r kritiserat organisationer som f\u00e5r ekonomiska bidrag fr\u00e5n USA. P\u00e5 internet har det dessutom p\u00e5 senare tid spridits en video med den typ av anklagelser som f\u00f6rekommit p\u00e5 den ryska statliga televisionen.<\/p>\n
I filmen, som f\u00e5tt titeln “Trojanska h\u00e4star”, anklagas USA f\u00f6r att utnyttja ickestatliga organisationer f\u00f6r att driva p\u00e5 en destabilisering av Kirgizistan p\u00e5 samma s\u00e4tt som skett i Ukraina, i syftet att skapa ett anti-ryskt uppror. I filmen utpekas organisationer som Freedom House och Human Rights Watch, liksom det amerikanska bist\u00e5ndsorganet Usaid, som frontorganisationer f\u00f6r den amerikanska administrationens intressen.<\/p>\n
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Bisjkek, 141204 (IPS) – Ingen annanstans i Centralasien \u00e4r det civila samh\u00e4llet lika levande som i Kirgizistan. Men nu kan landet vara p\u00e5 v\u00e4g att inf\u00f6ra en lag som skulle kunna s\u00e4tta stopp f\u00f6r m\u00e5nga av de ickestatliga organisationernas verksamhet.… Continue Reading