Washington, 141110 (IPS) – Det finns stora luckor n\u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta f\u00f6retag publicerar information om sina verksamheter, enligt Transparency International. S\u00e4rskilt gruvindustrin uppfyller inte kraven p\u00e5 insyn.<\/p>\n
<\/p>\n
Transparency International som arbetar med att kartl\u00e4gga korruption har i en studie unders\u00f6kt 124 av v\u00e4rldens st\u00f6rsta f\u00f6retag. Genom att anv\u00e4nda information som \u00e4r tillg\u00e4nglig f\u00f6r allm\u00e4nheten har organisationen rankat bolag efter \u00e5tg\u00e4rder mot korruption, hur insynen \u00e4r i den globala verksamheten och i dotterbolag samt insynen n\u00e4r det g\u00e4ller finansiering av projekt i olika l\u00e4nder.<\/p>\n
\u00c5tg\u00e4rderna mot korruption har st\u00e4rkts men insynen \u00e4r bristf\u00e4llig b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller globala verksamheter och finansiering av projekt och land-f\u00f6r-landrapportering, som kan vara ett verktyg f\u00f6r att uppt\u00e4cka skatteflykt och st\u00f6ld ur statskassan. Av de 124 f\u00f6retagen saknar 50 bolag land-f\u00f6r-landrapportering, som anses vara en grundbult i arbetet f\u00f6r transparens. Enligt uppgifter fr\u00e5n den Washington-baserade organisationen Global Financial Integrity gick utvecklingsl\u00e4nder miste om 44 biljoner kronor mellan 2001 och 2011 till f\u00f6ljd av skatteflykt och bedr\u00e4gerier.<\/p>\n
N\u00e4r kartl\u00e4ggningen presenterades i onsdags p\u00e5pekade Transparency Internationals ordf\u00f6rande, Jos\u00e9 Ugaz, att multinationella f\u00f6retags inflytande i dagens globala ekonomi \u00e4r lika stort som n\u00e5gra av v\u00e4rldens st\u00f6rsta l\u00e4nder.<\/p>\n
-Med st\u00f6rre ekonomisk makt kommer ett st\u00f6rre ansvar. F\u00f6retags d\u00e5liga agerande ger upphov till korruption som orsakar fattigdom och instabilitet, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Generellt sett klarar sig brittiska f\u00f6retag b\u00e4st i j\u00e4mf\u00f6relsen, medan kinesiska och \u00e4ven asiatiska f\u00f6retag i stort klarar sig s\u00e4mst. Den amerikanska tekniksektorn f\u00e5r h\u00e5rd kritik f\u00f6r sin brist p\u00e5 transparens.<\/p>\n
-Att mobilisera inhemska resurser ses som avg\u00f6rande f\u00f6r ekonomisk utveckling. Land-f\u00f6r-landrapportering skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r medborgare i utvecklingsl\u00e4nder att avg\u00f6ra om de transnationella f\u00f6retagen betalar skatt i proportion till den verksamhet som bedrivs i l\u00e4nderna. Bristen p\u00e5 information ger anledning till misstanke, s\u00e4ger Koen Roovers, r\u00e5dgivare vid det globala n\u00e4tverket Financial Transparency Coalition som finansierat Transparency Internationals studie.<\/p>\n
USA, EU och Kanada har de senaste \u00e5ren godk\u00e4nt krav p\u00e5 transparens f\u00f6r multinationella f\u00f6retag inom r\u00e5varusektorn vilket inneb\u00e4r att f\u00f6retag inom gruv- och utvinningssektorn m\u00e5ste redog\u00f6ra f\u00f6r projekt och betalningar till utl\u00e4ndska regeringar. I USA har inf\u00f6randet av kraven p\u00e5 redog\u00f6relser fr\u00e5n bolag dock f\u00f6rdr\u00f6jts av industrin. De nya kraven inom EU kan komma att tr\u00e4da i kraft i mitten av n\u00e4sta \u00e5r och i Kanada kan det ske \u00e4nnu tidigare. Enligt kampanjorganisationen Publish What You Pay st\u00e5r amerikanska och europeiska gruvbolag f\u00f6r 65 procent av den globala gruvsektorns inkomster.<\/p>\n
Samtidigt varnar Transparency International f\u00f6r att utvinningsf\u00f6retagen inte \u00e4r redo att f\u00f6lja de nya best\u00e4mmelserna. \u00c4ven om land-f\u00f6r-landrapportering inf\u00f6rdes f\u00f6rst inom utvinningssektorn har de 19 olje- och gasf\u00f6retagen i studien endast redovisat i genomsnitt 10 procent av det som kr\u00e4vs, uppger Transparency International. Sex f\u00f6retag inom sektorn redovisade inga uppgifter alls. Det norska oljebolaget Statoil var b\u00e4st i j\u00e4mf\u00f6relsen och redovisade 66 procent av de uppgifter som kr\u00e4vs. \u00c4ven de indiska bolagen Oil & Natural Gas Corporation och Reliance och det australisk-brittiska gruvf\u00f6retaget BHP Billiton, som enligt vissa ber\u00e4kningar \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta gruvbolag, rankades h\u00f6gt i j\u00e4mf\u00f6relsen.<\/p>\n
-Industrins motst\u00e5nd mot den h\u00e4r typen av reglering har varit ganska starkt s\u00e5 det \u00e4r inte f\u00f6rv\u00e5nande att f\u00f6retagen inte frivilligt l\u00e4mnar ut uppgifterna. \u00c4ven om det finns n\u00e5gra mindre akt\u00f6rer som tagit viktiga steg i den riktningen s\u00e5 har de stora akt\u00f6rerna definitivt inte gjort det. Det ska bli intressant att se hur det ser ut om ytterligare tv\u00e5 \u00e5r, s\u00e4ger Alexandra Gillies, vid tankesmedjan Natural Resources Governance Institute.<\/p>\n
I veckan m\u00f6ts G20-l\u00e4nderna i Brisbane i Australien och d\u00e5 v\u00e4ntas nya regler godk\u00e4nnas f\u00f6r land-f\u00f6r-landrapportering, vilket skulle omfatta multinationella f\u00f6retag.<\/p>\n
Alexandra Gillies framh\u00e5ller att det \u00e4ven \u00e4r viktigt att avtal blir offentliga eftersom det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra j\u00e4mf\u00f6relser utan att veta hur \u00f6verenskommelser ser ut. Hittills har Liberia, Guinea och Kongo-Kinshasa och n\u00e5gra ytterligare l\u00e4nder gjort avtal inom utvinningsindustrin tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n