Santiago, 141107 (IPS) – Gruvorna \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r den chilenska ekonomin. Samtidigt kritiseras industrin h\u00e5rt av milj\u00f6aktivister. Nu presenteras ett mer h\u00e5llbart s\u00e4tt att rena mark och vatten i samband med gruvdrift. <\/p>\n
<\/p>\n
Att bek\u00e4mpa de negativa effekterna av driften \u00e4r en av utmaningarna f\u00f6r gruvindustrin i Chile. Nu pr\u00f6vas nya metoder f\u00f6r att g\u00f6ra vissa delar av verksamheten mer h\u00e5llbar.<\/p>\n
Claudia Ortiz, forskare inom biokemi vid universitetet i huvudstaden Santiago, unders\u00f6ker tillsammans med kollegor en ny marksaneringsmetod – fytoremediering – d\u00e4r jord och vattendrag renas fr\u00e5n skadliga substanser med hj\u00e4lp av v\u00e4xter.<\/p>\n
-Vi vill bli globalt ledande p\u00e5 dessa typer av innovativa milj\u00f6l\u00f6sningar, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n
Vid fytosanering eller fytoremediering anv\u00e4nds inhemska v\u00e4xter och mikroorganismer med f\u00f6rm\u00e5ga att acklimatisera sig och vid projekten i Chile \u00e4r det fr\u00e4mst bladvass eller r\u00f6rvass samt korgblommiga v\u00e4xter som anv\u00e4nds.<\/p>\n
Claudia Ortiz unders\u00f6kte i b\u00f6rjan av 2000-talet hur det kommer sig att vissa v\u00e4xter kan v\u00e4xa under sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden i jord av d\u00e5lig kvalit\u00e9.<\/p>\n
-Vi tittade p\u00e5 motst\u00e5ndskraften mot olika metaller och s\u00e5g att vissa v\u00e4xter och mikroorganismer klarade sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden samtidigt som skadad mark f\u00f6rb\u00e4ttrades med upp till fem procent. Detta genom att v\u00e4xter och mikroorganismer frig\u00f6r vissa \u00e4mnen, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n
Grundforskningens uppt\u00e4ckter har anv\u00e4nts n\u00e4r de g\u00e5tt vidare med till\u00e4mpad forskning och konkret anv\u00e4ndning.<\/p>\n
Den teknik som Claudia Ortiz utvecklat kan \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r rening av vatten genom att vissa v\u00e4xter har f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00e5nga upp metaller som till exempel koppar i r\u00f6tterna. Bakterier kan minska sulfathalten i restprodukter med upp till 30 procent, ber\u00e4ttar hon f\u00f6r IPS.<\/p>\n
Claudia Ortiz och hennes kollegor har genomf\u00f6rt pilotstudier i avfallsdammar som uppst\u00e5tt genom gruvdrift och har genomf\u00f6rt experiment med lakvatten fr\u00e5n soptippar, d\u00e4r de unders\u00f6kt metoder f\u00f6r avsaltning med hj\u00e4lp av vattenv\u00e4xter.<\/p>\n
Den teknik som utvecklats av forskarna anv\u00e4nds redan av Chiles st\u00f6rsta kopparbolag Codelco och gruvbolaget Enami. \u00c4ven Bolivia, Colombia och Kanada unders\u00f6ker m\u00f6jligheter att anv\u00e4nda tekniken.<\/p>\n
-De prelimin\u00e4ra resultaten av pilotstudierna \u00e4r mycket uppmuntrande, s\u00e4ger Sergio Molina, ansvarig f\u00f6r h\u00e5llbarhetsarbetet vid Codelcos gruva Chuquicamata som \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta \u00f6ppna koppargruva och som st\u00e5r f\u00f6r den st\u00f6rsta kopparproduktionen i Chile.<\/p>\n
Lucio Cuenca, ingenj\u00f6r och chef f\u00f6r Olca, Latinamerikanskt observatorium f\u00f6r ekologiska konflikter, p\u00e5pekar att tekniken som utvecklats av forskargruppen enbart kan anv\u00e4ndas i en del av utvinningsprocessen och inte l\u00f6ser alla milj\u00f6problem som orsakas av gruvverksamhet.<\/p>\n
-Det l\u00f6ser inte problemen med de stora m\u00e4ngder vatten som anv\u00e4nds vid gruvbrytning, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Vid brytning av koppar g\u00e5r det \u00e5t flera tusen liter vatten per sekund. Internationella institutioner har varnat f\u00f6r minskade vattenresurser i landet.<\/p>\n
Gruvorna \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r den chilenska ekonomin. \u00c5r 2013 stod gruvorna f\u00f6r 11 procent av den sammanlagda produktionen i landet och skapade n\u00e4ra en miljon arbetstillf\u00e4llen b\u00e5de direkt och indirekt, i landet som har 17,5 miljoner inv\u00e5nare. Int\u00e4kterna fr\u00e5n gruvexporten uppgick till ett v\u00e4rde av 333 miljarder kronor f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
Chile \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta producent och export\u00f6r av koppar men bryter \u00e4ven molybden, guld, silver och j\u00e4rn.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Santiago, 141107 (IPS) – Gruvorna \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r den chilenska ekonomin. Samtidigt kritiseras industrin h\u00e5rt av milj\u00f6aktivister. Nu presenteras ett mer h\u00e5llbart s\u00e4tt att rena mark och vatten i samband med gruvdrift.<\/p>\n","protected":false},"author":1378,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,15,12,11],"tags":[],"class_list":["post-16752","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16752","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1378"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16752"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16752\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16752"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16752"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16752"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}