Santiago, 141020 (IPS) – Skatteflykt \u00e4r en form av socialt bedr\u00e4geri som tillsammans med korruption skapar oj\u00e4mlikhet och or\u00e4ttvisor i Latinamerika. Det menar utvecklingsexperter.<\/p>\n
<\/p>\n
-Skatteflykten inneb\u00e4r att de som \u00e4r mest s\u00e5rbara nekas ekonomiska och sociala r\u00e4ttigheter inklusive r\u00e4tten till h\u00e4lsov\u00e5rd och utbildning. Korruptionen utg\u00f6r ett hot mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och mot demokrati genom att vidmakth\u00e5lla oj\u00e4mlikhet d\u00e4r ett f\u00e5tal har makt och resurser, s\u00e4ger Roc\u00edo Noriega, r\u00e5dgivare \u00e5t FN:s utvecklingsprogram i fr\u00e5gor som r\u00f6r styrning, etik och insyn.<\/p>\n
Enligt FN:s kommissariat f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u00e4r det om\u00f6jligt att identifiera alla de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som kr\u00e4nks till f\u00f6ljd av korruption eftersom det kan f\u00f6rekomma i s\u00e5 m\u00e5nga olika former och sammanhang.<\/p>\n
Den regionala v\u00e4rderingsbarometern Latinobar\u00f3metro visade f\u00f6rra \u00e5ret att 26 procent av latinamerikanerna uppm\u00e4rksammat \u00e5tminstone ett fall av korruption under det g\u00e5ngna \u00e5ret. En n\u00e4stan lika stor andel menade att majoriteten av de styrande i landet var korrupta. Korruptionen beskrevs som mest omfattande i Venezuela och Mexiko, f\u00f6ljt av Paraguay och Chile och som l\u00e4gst i Uruguay, Nicaragua, Honduras, Guatemala, Brasilien och El Salvador.<\/p>\n
Korruption och skattefusk har ett direkt orsakssamband till oj\u00e4mlikhet och or\u00e4ttvisor menar Francisca Quiroga, politisk analytiker och expert p\u00e5 offentlig politik vid universitetet i Chile.<\/p>\n
-Skatter \u00e4r verktyg som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att omf\u00f6rdela resurser, finansiera social utveckling och bygga mer h\u00e5llbara ekonomier, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Enligt Ekonomiska kommissionen f\u00f6r Latinamerika och Karibien, ECLAC, \u00e4r inkomstskillnaderna betydligt st\u00f6rre i Latinamerika \u00e4n i andra regioner. Den genomsnittliga Gini-koefficienten \u00e4r 0,53 i Latinamerika. Gini-koefficienten \u00e4r ett nyckeltal mellan 0 och 1 som beskriver inkomstskillnader, d\u00e4r 0 inneb\u00e4r att inga inkomstskillnader existerar.<\/p>\n
I Latinamerika \u00e4r inkomstskillnaderna som minst i Venezuela men landet har \u00e4nd\u00e5 \u00e4n h\u00f6gre Gini-koefficient \u00e4n l\u00e4nder inom OECD, eller l\u00e4nder i Mellan\u00f6stern eller Nordafrika, enligt en rapport fr\u00e5n ECLAC om skatteflykt som kom 2010.<\/p>\n
De fem latinamerikanska l\u00e4nder d\u00e4r inkomstskillnaderna \u00e4r som st\u00f6rst \u00e4r Brasilien, Guatemala, Honduras, Paraguay och Chile.<\/p>\n
I Chile tj\u00e4nar de flesta omkring 3 600 kronor i m\u00e5naden och br\u00f6d kostar cirka 15 kronor per kilo. De mest f\u00f6rm\u00f6gna familjerna lever p\u00e5 omkring 215 000 kronor i m\u00e5naden.<\/p>\n
-Skatteflykt \u00e4r ett socialt bedr\u00e4geri som undergr\u00e4ver j\u00e4mlikhet, det \u00e4r ingen tvekan om det. Det finns tydliga bevis f\u00f6r att inkomstf\u00f6rdelningen blir j\u00e4mnare n\u00e4r skatter betalas, s\u00e4ger sociologen Marta Lagos som arbetar med v\u00e4rderingsbarometern Latinobar\u00f3metro.<\/p>\n
Hon menar att skattesmitning p\u00e5verkar samexistensen och liknar det vid felparkeringar som g\u00f6r att trafiken lamsl\u00e5s. Skattflykt f\u00f6rekommer p\u00e5 alla niv\u00e5er och kan handla om att statligt st\u00f6d anv\u00e4nds felaktigt eller att medborgare inte betalar skatt.<\/p>\n
I Chile, liksom i andra latinamerikanska l\u00e4nder, \u00e4r det vanligt att butiker i st\u00e4dernas utkanter inte l\u00e4mnar kvitton vid k\u00f6p och att det accepteras av k\u00f6parna, ber\u00e4ttar Marta Lagos.<\/p>\n
-Jag bryr mig egentligen inte, s\u00e4ger Bernarda, en medel\u00e5lders kvinna som varje dag k\u00f6per br\u00f6d fr\u00e5n en butik n\u00e4ra hemmet i f\u00f6rorten La Florida i utkanten av Chiles huvudstad Santiago.<\/p>\n
Hon f\u00e5r inte alltid ett kvitto p\u00e5 k\u00f6pet.<\/p>\n
-Jag har k\u00e4nt butiks\u00e4garen i flera \u00e5r och jag vet att hon \u00e4r \u00e4rlig.<\/p>\n
-Det spelar ingen roll. Vad ska jag med ett kvitto till? Hur som helst, s\u00e5 h\u00e4r fungerar det \u00f6verallt, s\u00e4ger en annan kvinna.<\/p>\n
F\u00f6rs\u00e4ljare och de som s\u00e4ljer tj\u00e4nster fr\u00e5gar st\u00e4ndigt “med moms eller utan moms” n\u00e4r det \u00e4r dags att betala, ber\u00e4ttar Marta Lagos. Skattesmitning betraktas som allt mer legitimt eftersom korruptionen bland eliten urholkar vanliga m\u00e4nniskors vilja att betala skatt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Francisca Quiroga, vid universitetet i Chile, anser dock att det \u00e4r dags att medborgare inser att deras politiska och sociala r\u00e4ttigheter kr\u00e4nks n\u00e4r skatteflykt och korruption blir mer regel \u00e4n undantag.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n