Hongkong, 141015 (IPS) – Nyligen d\u00f6mdes den k\u00e4nde uiguriske dissidenten och ekonomiprofessorn Ilham Tohti till livstids f\u00e4ngelse i Kina. Fallet visar att den kinesiska regimen fortfarande \u00e4r beredd att sl\u00e5 till h\u00e5rt mot f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r etniska minoriteter – \u00e4ven om man p\u00e5 senare tid ocks\u00e5 har f\u00f6rs\u00f6kt sig p\u00e5 andra strategier f\u00f6r att minska sp\u00e4nningarna i landet.<\/p>\n
<\/p>\n
I slutet av september d\u00f6mdes den tidigare ekonomiprofessorn Ilham Tohti till livstids f\u00e4ngelse, efter att ha f\u00e4llts f\u00f6r “separatism”. Ilham Tohti har under st\u00f6rre delen av sin karri\u00e4r bott i Peking och han har blivit internationellt uppm\u00e4rksammad f\u00f6r sina artiklar d\u00e4r han uppmanat till en \u00f6kad dialog mellan minoritetsbefolkningen uigurer och Kinas majoritetsbefolkning.<\/p>\n
Genom sina texter har Ilham Tohti f\u00f6rs\u00f6kt att minska sp\u00e4nningarna mellan uigurerna och hankineserna, samtidigt som han k\u00e4mpat f\u00f6r lokalbefolkningens r\u00e4ttigheter i den oroliga Xinjiangprovinsen.<\/p>\n
Centralmakten har ist\u00e4llet betraktat hans arbete som ett hot mot landets territoriella integritet. Ilham Tohtis anh\u00e4ngare menar att han med fredliga metoder varit en f\u00f6rk\u00e4mpe f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Av myndigheterna har han dock bara betraktats som ytterligare en islamistisk extremist fr\u00e5n Xinjiang.<\/p>\n
P\u00e5 senare \u00e5r har minoritetsbefolkningar i olika delar av Kina blivit allt mer h\u00f6gljudda, och b\u00e5de de fredliga demonstrationerna och det v\u00e5ldsamma inslagen har blivit allt fler. I landets v\u00e4stra regioner har separatister attackerat statliga byggnader och oskyldiga civila. Andra aktivister har ist\u00e4llet engagerat sig i civil olydnad, samtidigt som m\u00e5nga tibetaner i protest mot centralmakten valt att s\u00e4tta eld p\u00e5 sig sj\u00e4lva.<\/p>\n
M\u00e5nga uigurer, tibetaner och andra underrepresenterade etniska grupper i Kina har l\u00e4nge upplevt sig som f\u00f6rtryckta av den kinesiska centralmakten.<\/p>\n
Till en b\u00f6rjan valde regimen att enbart sl\u00e5 till h\u00e5rt mot dessa “separatistiska styrkor”. Denna h\u00e5rda linje har dock bara skapat ytterligare missn\u00f6je, och med tiden har myndigheterna \u00e4ven f\u00f6rs\u00f6kt med alternativa metoder.<\/p>\n
Den h\u00e5rda linjen lever fortfarande vidare, men kommunistpartiet har \u00e4ven utvecklat en rad mer “mjuka” strategier f\u00f6r att hantera etniska mots\u00e4ttningar. I dagsl\u00e4get f\u00f6rs\u00f6ker de kinesiska ledarna arbeta parallellt med dessa metoder – d\u00e4r man beroende p\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna anv\u00e4nder sig av antingen piska eller morot.<\/p>\n
I Tibet \u00e4r en \u00f6verv\u00e4ldigande majoritet av befolkningen etniska tibetaner, medan en majoritet i Xinjiang \u00e4r uigurer. Allt fler hankineser, den st\u00f6rsta etniska gruppen i Kina, har dock bosatt sig i provinserna. Fr\u00e4mst g\u00e4ller det i Xinjiang, d\u00e4r hankineserna nu n\u00e4stan \u00e4r lika m\u00e5nga som uigurerna, och detta har lett till starka mots\u00e4ttningar.<\/p>\n
I b\u00e5de Tibet och Xinjiang har lokalbefolkningarna sina egna spr\u00e5k, och b\u00e5da folkgrupperna \u00e4r generellt mer religi\u00f6sa \u00e4n hankineserna. De allra flesta tibetaner \u00e4r buddister, medan de allra flesta uigurer \u00e4r muslimer.<\/p>\n
M\u00e5nga uigurer och tibetaner anser sig inte sj\u00e4lva vara kineser, och anser inte att deras provinser h\u00f6r hemma i Kina. Uigurerna kallar ist\u00e4llet sin egen region f\u00f6r \u00d6stturkestan.<\/p>\n
\u00c4ven om landets minoritetsbefolkningar inte omfattas av vissa lagar, d\u00e4ribland enbarnspolitiken, s\u00e5 \u00e4r den omfattande politiska kontrollen \u00f6ver deras provinser en stor k\u00e4lla till sp\u00e4nningar. M\u00e5nga uigurer menar att den kinesiska politiken inneb\u00e4r ett hot mot deras egen kulturella identitet och v\u00e4rdighet. I \u00e5r har exempelvis de kinesiska myndigheterna begr\u00e4nsat uigurernas m\u00f6jligheter att ut\u00f6va den muslimska fastem\u00e5naden ramadan.<\/p>\n
De flesta som sitter p\u00e5 de h\u00f6gsta politiska positionerna i Kina \u00e4r hankineser, vilket sp\u00e4tt p\u00e5 k\u00e4nslan bland andra etniska grupper av att vara marginaliserade.<\/p>\n
Ett tragiskt exempel p\u00e5 de \u00f6kande sp\u00e4nningarna utspelade sig p\u00e5 en t\u00e5gstation i Kunming i Tibets grannprovins Yunnan i mars f\u00f6rra \u00e5ret, d\u00e5 knivbev\u00e4pnade g\u00e4rningsm\u00e4n attackerade oskyldiga m\u00e4nniskor och d\u00f6dade 29 personer. Enligt kinesiska myndigheter var det en uigurisk separatistgrupp som l\u00e5g bakom terrord\u00e5det. Tv\u00e5 m\u00e5nader senare d\u00f6dades ytterligare 31 personer i samband med ett terrord\u00e5d i Xinjiangs provinshuvudstad Urumqi.<\/p>\n
Protesterna i Tibet, varifr\u00e5n det f\u00f6rekommit f\u00e5 rapporter om v\u00e5ldsd\u00e5d efter det uppror som br\u00f6t ut d\u00e4r 2008, har haft en annan karakt\u00e4r. Det har bland annat f\u00f6rekommit fler \u00e4n 120 fall d\u00e4r m\u00e4nniskor valt att t\u00e4nda eld p\u00e5 sig sj\u00e4lva. Kommunistpartiet har lagt skulden f\u00f6r dessa h\u00e4ndelser p\u00e5 tibetanernas andlige ledare Dalai Lama och myndigheterna har gripit m\u00e5nga “separatistiska revolution\u00e4rer” som klassats som f\u00f6rr\u00e4dare.<\/p>\n
Samtidigt har centralmakten f\u00f6rs\u00f6kt kv\u00e4sa oroligheterna med andra metoder – bland annat genom att uppmuntra till \u00e4ktenskap mellan personer fr\u00e5n olika etniska bakgrunder. Det har bland annat genom jobberbjudanden och andra sociala och ekonomiska incitament. Trots detta har \u00e4ktenskapen \u00f6ver de etniska gr\u00e4nserna f\u00f6rblivit f\u00e5, \u00e4ven om de \u00f6kat n\u00e5got.<\/p>\n
Samtidigt arbetar det kinesiska filmbolaget Shenzhen Qianheng med en k\u00e4rleksfilm som utspelar sig p\u00e5 1700-talet och d\u00e4r huvudpersonerna utg\u00f6rs av en hankinesisk h\u00e4rskare och hans uiguriska maka. Filmskaparna, som sj\u00e4lva \u00e4r hankineser, hoppas att filmen ska bidra till att f\u00f6rb\u00e4ttra relationerna mellan de tv\u00e5 etniska grupperna.<\/p>\n
Lite talar dock f\u00f6r att dessa insatser ska kunna d\u00e4mpa de sp\u00e4nningar som finns i landets provinser. F\u00f6r att lyckas med det m\u00e5ste de kinesiska ledarna troligtvis hantera de strukturella fr\u00e5gor som lett fram till misstro och ilska.<\/p>\n
Kina \u00e4r d\u00e4remot inte berett att l\u00e5ta de geopolitiskt viktiga provinserna Xinjiang och Tibet att bryta sig ut. Den h\u00e5rda domen mot Ilham Tohti och den h\u00e5rdare kontroll som inf\u00f6rts i de b\u00e5da provinserna \u00e4r tydliga bevis f\u00f6r att den kinesiska centralmakten med alla metoder t\u00e4nker se till att landet h\u00e5lls samman. Detta trots att dessa metoder riskerar att ytterligare f\u00f6rdjupa de p\u00e5g\u00e5ende konflikterna.<\/p>\n
Sharon Hom, ordf\u00f6rande f\u00f6r m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Human Rights in China, menar att domen mot Ilham Tohti kan komma att bli kontraproduktiv.<\/p>\n
-Ist\u00e4llet f\u00f6r att uppmuntra f\u00f6rnuftiga och moderata personer som Ilham Tohti s\u00e5 kommer detta bara att ytterligare st\u00e4rka sp\u00e4nningarna i regionen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Hongkong, 141015 (IPS) – Nyligen d\u00f6mdes den k\u00e4nde uiguriske dissidenten och ekonomiprofessorn Ilham Tohti till livstids f\u00e4ngelse i Kina. Fallet visar att den kinesiska regimen fortfarande \u00e4r beredd att sl\u00e5 till h\u00e5rt mot f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r etniska minoriteter – \u00e4ven om… Continue Reading