Montevideo, 141009 (IPS) – Antalet hungrande i Latinamerika och Karibien forts\u00e4tter att minska, och enligt FN:s senaste ber\u00e4kningar \u00e4r nu endast 4,6 procent i regionen undern\u00e4rda. Men fattigdomen \u00e4r fortfarande utbredd och \u00e5r 2030 kommer m\u00e5nga l\u00e4nder att vara h\u00e5rt drabbade av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter.<\/p>\n
<\/p>\n
-Vi kan vara den sista generationen i Latinamerika och Karibien som lever med hunger, sa nyligen Ra\u00fal Ben\u00edtez, som arbetar f\u00f6r FN-organet FAO i Latinamerika.<\/p>\n
N\u00e4stan 600 miljoner m\u00e4nniskor bor i Latinamerika och Karibien, och h\u00e4r finns en tredjedel av v\u00e4rldens s\u00f6tvattenresurser och \u00f6ver en fj\u00e4rdedel av v\u00e4rldens mest b\u00f6rdiga jordbruksmarker. Det visar en bok som tidigare i \u00e5r publicerade av Interamerikanska utvecklingsbanken tillsammans med tankesmedjan Global Harvest Initiative. Regionen \u00e4r en storexport\u00f6r av livsmedel, samtidigt som endast en liten del av den odlingsbara marken utnyttjas.<\/p>\n
Samtidigt tvingas n\u00e4stan en fj\u00e4rdedel av befolkningen p\u00e5 landsbygden leva p\u00e5 mindre \u00e4n motsvarande 15 kronor om dagen. M\u00e5nga l\u00e4nder \u00e4r dessutom h\u00e5rt drabbade av jordb\u00e4vningar, orkaner, \u00f6versv\u00e4mningar och torkor – naturkatastrofer som riskerar att f\u00f6rv\u00e4rras p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
V\u00e4rldssamfundets m\u00e5l om att utrota fattigdom och sv\u00e4lt \u00e4r hotat bland annat av f\u00f6r\u00e4ndringar i temperaturer och nederb\u00f6rd – effekter som m\u00e4rks av redan i dag. F\u00f6r n\u00e4rvarande g\u00e5r drygt 800 miljoner m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden hungriga, och den siffran kan enligt en ny FN-rapport komma att stiga med upp till 20 procent fram till \u00e5r 2050 p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndringar i klimatet.<\/p>\n
Matpriserna f\u00f6rv\u00e4ntas stiga i takt med att livsmedelsproduktionen p\u00e5verkas. Bist\u00e5ndsorganisationen Oxfam varnar i en rapport f\u00f6r att brist p\u00e5 vatten och stigande temperaturer i v\u00e4rsta fall kan leda till att sk\u00f6rdarna minskar med upp till 25 procent efter \u00e5r 2030.<\/p>\n
Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna v\u00e4ntas i f\u00f6rsta hand sl\u00e5 mot de sm\u00e5b\u00f6nder som producerar mer \u00e4n h\u00e4lften av maten i Latinamerika och Karibien och saknar de resurser som kr\u00e4vs f\u00f6r att klara ett f\u00f6r\u00e4ndrat klimat.<\/p>\n
Men trots detta hot s\u00e5 saknas det fortfarande tydliga strategier f\u00f6r hur det ska bem\u00f6tas. Det som fr\u00e4mst drivit p\u00e5 den ekonomiska tillv\u00e4xten i regionen \u00e4r exportbetonade varor och det \u00e4r utnyttjandet av naturresurser som driver p\u00e5 utvecklingen.<\/p>\n
Samtidigt \u00e4r f\u00f6rdelningen av markr\u00e4ttigheter fortfarande mycket oj\u00e4mn i m\u00e5nga l\u00e4nder, enligt Oxfam. I Paraguay, som \u00e4r v\u00e4rldens fj\u00e4rde st\u00f6rsta export\u00f6r av sojab\u00f6nor, \u00e4gs 80 procent av jordbruksmarkerna av 1,6 procent av mark\u00e4garna. I Guatemala \u00e4ger 8 procent 82 procent av jordbruksmarken, medan 14 procent av mark\u00e4garna i Colombia kontrollerar 80 procent av odlingsmarkerna.<\/p>\n
Jordbruket och den relaterade skogssk\u00f6vlingen tillh\u00f6r de sektorer som st\u00e5r bakom st\u00f6rst andel av utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser i Latinamerika, samtidigt som \u00f6vriga utsl\u00e4ppsk\u00e4llor snabbt har \u00f6kat. Brasilien \u00e4r exempelvis ett land som anslutit sig till gruppen av riktigt stora utsl\u00e4ppsl\u00e4nder.<\/p>\n
Samtidigt som r\u00e5varuindustrin forts\u00e4tter att v\u00e4xa s\u00e5 \u00e4r sektorn beroende av en utbyggnad av motorv\u00e4gar, j\u00e4rnv\u00e4gslinjer och hamnar.<\/p>\n
\u00c4ven uttaget av energi \u00f6kar, inte bara p\u00e5 grund av industrin, utan ocks\u00e5 genom de miljontals m\u00e4nniskor som har lyfts ur fattigdomen och d\u00e4rmed f\u00e5tt en st\u00f6rre k\u00f6pkraft.<\/p>\n
I vissa l\u00e4nder har utvecklingen varit mycket snabb n\u00e4r det g\u00e4ller minskade fattigdomsniv\u00e5er. I Bolivia minskade exempelvis andelen extremt fattiga fr\u00e5n hela 38 procent av befolkningen \u00e5r 2005, till 20 procent f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
Samtidigt varnar experter f\u00f6r att den nuvarande utvecklingen \u00e4r oh\u00e5llbar, och f\u00f6r att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter riskerar att underminera de sociala framsteg som har gjorts.<\/p>\n
I Guatemala har den v\u00e4rsta torka landet drabbats av p\u00e5 40 \u00e5r lett fram till en situation d\u00e4r 1,2 miljoner m\u00e4nniskor nu riskerar att g\u00e5 hungriga de kommande m\u00e5naderna. De som drabbas v\u00e4rst av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter \u00e4r ironiskt nog de befolkningsgrupper som b\u00e4r minst skuld till klimatproblemen.<\/p>\n
Enligt en ny FN-rapport har endast runt “en tredjedel av v\u00e4rldens befolkning ett konsumtionsm\u00f6nster som bidrar till utsl\u00e4pp”, samtidigt som “en liten minoritet b\u00e4r ansvar f\u00f6r en \u00f6verv\u00e4gande del av skadorna”.<\/p>\n
Det kommer dock att vara de fattigaste som drabbas h\u00e5rdast av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, och f\u00f6r Latinamerikas del finns det tvekl\u00f6st ett stort behov av b\u00e5de lokala och internationella insatser f\u00f6r att skapa en mer h\u00e5llbar utveckling.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Montevideo, 141009 (IPS) – Antalet hungrande i Latinamerika och Karibien forts\u00e4tter att minska, och enligt FN:s senaste ber\u00e4kningar \u00e4r nu endast 4,6 procent i regionen undern\u00e4rda. Men fattigdomen \u00e4r fortfarande utbredd och \u00e5r 2030 kommer m\u00e5nga l\u00e4nder att vara h\u00e5rt… Continue Reading