{"id":16706,"date":"2014-10-07T13:40:01","date_gmt":"2014-10-07T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2014\/10\/07\/ny-deklaration-mot-skogsskovling-kritiseras\/"},"modified":"2014-10-07T13:40:01","modified_gmt":"2014-10-07T13:40:01","slug":"ny-deklaration-mot-skogsskovling-kritiseras","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2014\/10\/07\/ny-deklaration-mot-skogsskovling-kritiseras\/","title":{"rendered":"Ny deklaration mot skogssk\u00f6vling kritiseras"},"content":{"rendered":"<p>Washington, 141007 (IPS) &#8211; Ett antal l\u00e4nder, organisationer och n\u00e5gra av v\u00e4rldens st\u00f6rsta f\u00f6retag har i en ny deklaration lovat att halvera avskogningen till 2020 och stoppa den helt till 2030. Men kritiker anser att deklarationen \u00e4r alldeles f\u00f6r svag.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Vid FN:s klimatm\u00f6te i New York undertecknade sammanlagt 150 olika akt\u00f6rer den s\u00e5 kallade New York-deklarationen mot skogssk\u00f6vling. Detta \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som en s\u00e5dan deklaration har en tydlig tidsgr\u00e4ns f\u00f6r n\u00e4r m\u00e5len ska vara uppn\u00e5dda. \u00c5r 2020 ska avskogningen &#8220;minst&#8221; ha halverats, och tio \u00e5r senare ska den vara helt stoppad.<\/p>\n<p> Deklarationen var ett av de mesta konkreta resultaten av FN:s klimatm\u00f6te och utg\u00f6r ett bevis f\u00f6r att allt fler insett behovet att av klimatsk\u00e4l f\u00f6rs\u00f6ka skydda v\u00e4rldens skogar. Enligt dokumentet skulle ett uppfyllande av m\u00e5len leda till att utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser skulle kunna minska med upp till 8,8 miljarder ton \u00e5rligen fr\u00e5n 2030.<\/p>\n<p> Samtidigt har ett antal organisationer kritiserat deklarationen &#8211; fr\u00e4mst eftersom de menar att till\u00e4mpningen \u00e4r f\u00f6r svagt utformad. Deklarationen \u00e4r heller inte juridiskt bindande f\u00f6r de l\u00e4nder och f\u00f6retag som undertecknat den. En annan kritik g\u00e4ller den l\u00e5nga tidsgr\u00e4nsen.<\/p>\n<p> -Slutdatumet 2030 skulle inneb\u00e4ra att avskogningen skulle f\u00e5 fortg\u00e5 i ett och ett halv decennium. Det inneb\u00e4r att deklarationen skulle kunna bli sj\u00e4lvuppfyllande &#8211; eftersom det d\u00e5 inte skulle finnas m\u00e5nga skogar kvar att skydda, s\u00e4ger Susanne Breitkopf vid Greenpeace, till IPS.<\/p>\n<p> Susanne Breitkopf menar att de privata f\u00f6retag som bedriver skogssk\u00f6vling m\u00e5ste stoppas tidigare.<\/p>\n<p> -De b\u00f6r upph\u00f6ra med sina destruktiva metoder och m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott omedelbart.<\/p>\n<p> \u00c4ven den nigerianska utvecklingsorganisationen Rainforest Resource and Development Centre \u00e4r kritiska till den nya deklarationen. I ett pressmeddelande skriver organisationen att deklarationen tycks &#8220;f\u00e5 dem som har f\u00f6rm\u00e5gan att bedriva en massiv f\u00f6rst\u00f6relse av skogar att tro att de obehindrade kan forts\u00e4tta fram till 2020&#8221;. Organisationen skriver vidare att &#8220;vissa av dessa f\u00f6retag har f\u00f6rm\u00e5gan att utpl\u00e5na skogar&#8221; som \u00e4r stora som nigerianska delstater inom bara ett \u00e5r, och att de tillsammans kan &#8220;\u00f6del\u00e4gga v\u00e4rdefulla skogar stora som Indien p\u00e5 bara n\u00e5gra \u00e5r&#8221;.<\/p>\n<p> Rainforest Resource and Development Centre menar d\u00e4rf\u00f6r att deklarationen borde ha uppmanat till konkret handling, med start redan i \u00e5r.<\/p>\n<p> Deklarationen undertecknades av 32 nationella regeringar, men Brasilien \u00e4r ett viktigt undantag. Den har \u00e4ven godk\u00e4nts av 40 multinationella f\u00f6retag och finansbolag.<\/p>\n<p> -En stark allians av f\u00f6retag, regeringar och det civila samh\u00e4llets representanter har samlats f\u00f6r att underteckna New York-deklarationen f\u00f6r att stoppa f\u00f6rst\u00f6relsen av skogar och f\u00f6r att \u00e5terskapa de skogar som redan f\u00e4llts, sa Helen Clark, fr\u00e5n FN:s utvecklingsprogram UNDP, samtidigt som hon uppmanade fler att f\u00f6lja deras exempel.<\/p>\n<p> Samma uppmaning har bland annat kommit fr\u00e5n Norges och Liberias regeringar, samt fr\u00e5n cheferna f\u00f6r j\u00e4ttef\u00f6retagen Unilever och Golden Agri Resources. Flera stora organisationer, d\u00e4ribland V\u00e4rldsnaturfonden, st\u00f6ttar deklarationen. En annan grupp, den inflytelserika USA-baserade tankesmedjan World Resources Institute, WRI, beskriver deklarationen som &#8220;det tydligaste budskapet hittills fr\u00e5n v\u00e4rldens ledare om att skogar kan vara en mycket viktig kraft f\u00f6r att hantera klimatutmaningen&#8221;.<\/p>\n<p> Enligt FN:s ber\u00e4kningar f\u00f6rsvinner n\u00e4rmare 13 miljoner hektar skogar i genomsnitt varje \u00e5r. Vid sidan av de ekologiska konsekvenserna sl\u00e5r skogssk\u00f6vlingen \u00e4ven mycket h\u00e5rt mot lokala ekonomier och befolkningar.<\/p>\n<p> I m\u00e5nga l\u00e4nder \u00e4r illegal timmerf\u00e4llning t\u00e4tt f\u00f6rknippad med svag myndighetsut\u00f6vning och korruption. Samtidigt drivs utvecklingen p\u00e5 av den storskaliga jordbruksproduktion som \u00e4r inriktad p\u00e5 export.<\/p>\n<p> Enligt organisationen Forest Trends ligger den illegala skogsavverkningen bakom minst h\u00e4lften av det timmer som f\u00e4lls i v\u00e4rlden &#8211; och ofta sker detta f\u00f6r att skapa jordbruksmarker. Forest Trends uppskattar att 40 procent av den palmolja som s\u00e4ljs p\u00e5 den globala marknaden, och 14 procent av det n\u00f6tk\u00f6tt som s\u00e4ljs, h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n platser som utsatts f\u00f6r illegal skogsavverkning.<\/p>\n<p> Greenpeace \u00e4r en av de milj\u00f6organisationer som valt att inte ge deklarationen sitt officiella st\u00f6d. Susanne Breitkopf menar att inneh\u00e5llet i den nya deklarationen \u00e4r svagare \u00e4n vissa tidigare \u00f6verenskommelser &#8211; och d\u00e4rf\u00f6r snarare kan komma att motverka en positiv utveckling.<\/p>\n<p> -De flesta l\u00e4nder undertecknade f\u00f6r l\u00e4nge sedan konventionen om biologisk m\u00e5ngfald &#8211; som kr\u00e4ver att de utnyttjar sina skogar p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt till \u00e5r 2020. Nu hotar New York-deklarationen att f\u00f6rsvaga tidigare \u00e5taganden, s\u00e4ger Susanne Breitkopf.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<p> <UL> <LI><A HREF=\"https:\/\/farm6.staticflickr.com\/5511\/14343654676_d4242f33c7_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">V\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta tropiska skog finns i Kongo-Kinshasa. Foto: Taylor Toeka Kakala\/IPS<\/font><\/a><\/LI><\/UL><BR><BR><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Washington, 141007 (IPS) &#8211; Ett antal l\u00e4nder, organisationer och n\u00e5gra av v\u00e4rldens st\u00f6rsta f\u00f6retag har i en ny deklaration lovat att halvera avskogningen till 2020 och stoppa den helt till 2030. Men kritiker anser att deklarationen \u00e4r alldeles f\u00f6r svag.<\/p>\n","protected":false},"author":1372,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-16706","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16706","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1372"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16706"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16706\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16706"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16706"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16706"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}