Tasjkent, 140915 (IPS) – Rysslands aggressiva politik i Ukraina har skapat oro hos Uzbekistans auktorit\u00e4ra regim. Nu finns det tecken p\u00e5 att landets ledning vill f\u00f6rs\u00f6ka distansera sig ytterligare fr\u00e5n Ryssland.<\/p>\n
<\/p>\n
Den forna Sovjetrepubliken Uzbekistan har sedan l\u00e4nge betraktat Ryssland med misst\u00e4nksamhet. Landet har undvikit de regionala projekt som lanserats av Moskva och har inte visat n\u00e5got intresse f\u00f6r den ekonomiska union som Vladimir Putin f\u00f6rt fram i syfte att bibeh\u00e5lla Rysslands inflytande i den region som fram till 1991 l\u00e5g i Sovjetunionen.<\/p>\n
Uttalanden som p\u00e5 senare tid har kommit fr\u00e5n den h\u00e5rdf\u00f6re presidenten Islam Karimovs regering tyder p\u00e5 att regimen \u00e4r oroad \u00f6ver konflikten i Ukraina och g\u00e4rna vill skapa en st\u00f6rre distans till Ryssland.<\/p>\n
I samband med att sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsdagen firades den f\u00f6rsta september passade Karimov p\u00e5 att f\u00f6rd\u00f6ma den “totalit\u00e4ra” Sovjettiden, som enligt presidenten k\u00e4nnetecknades av “f\u00f6r\u00f6dmjukelser och kr\u00e4nkningar, d\u00e5 v\u00e5ra nationella v\u00e4rderingar, traditioner och sedv\u00e4njor kr\u00e4nktes”.<\/p>\n
\u00c4ven om kritiken riktades mot d\u00e5tiden, och Karimov inte n\u00e4mnde Ukraina, s\u00e5 stod det klart att det handlade om en attack mot Vladimir Putins nuvarande politik. President Karimov, som styr sitt eget land med j\u00e4rnhand, talade om behovet av att f\u00f6rhindra att konflikter blossar upp till fullskaliga krig i den nuvarande “oroande situationen”. Andra uttalanden om att l\u00e4nders suver\u00e4nitet och gr\u00e4nser m\u00e5ste respekteras var tydligt riktade mot Ryssland.<\/p>\n
Liksom flera andra forna Sovjetrepubliker har ledningen i Uzbekistan haft problem med att formulera sig i f\u00f6rh\u00e5llande till konflikten i Ukraina – och till stora delar beror det p\u00e5 att president Karimovs regim inte uppskattar n\u00e5gon del av utvecklingen. De \u00e4r oroliga f\u00f6r den ryska expansionismen, men ogillar ocks\u00e5 folkliga uppror.<\/p>\n
-Ukraina har skapat en stor oro f\u00f6r Uzbekistan eftersom man r\u00e4ds b\u00e5da sidor i konflikten, s\u00e4ger Alexander Cooley, professor vid Barnard College i New York och Centralasien-expert.<\/p>\n
-De revolution\u00e4ra maktskiften som vi sett i Ukraina \u00e4r n\u00e5got som de uzbekiska myndigheterna under president Karimov of\u00f6rtr\u00f6ttligt arbetat f\u00f6r att f\u00f6rhindra i sitt eget land, genom utrensningar av alla former av oppositionella krafter, s\u00e4ger Lilit Gevorgyan vid analysfirman IHS Global Insight.<\/p>\n
Alexander Cooley menar att president Karimov \u00e4r orolig f\u00f6r att Ryssland kommer att f\u00f6rs\u00f6ka underminera hans styre – om presidentens linje inte faller Moskva i smaken.<\/p>\n
-Regeringen i Tasjkent \u00e4r djupt orolig f\u00f6r Rysslands f\u00f6rm\u00e5ga till medie- och desinformationskampanjer, samt statusen f\u00f6r de miljontals uzbeker som arbetar i Ryssland. Dessa g\u00e4starbetare skulle kunna anv\u00e4ndas som ett p\u00e5tryckningsmedel av Moskva, s\u00e4ger Alexander Cooley.<\/p>\n
Om Ryssland skulle besluta sig f\u00f6r att deportera de uzbekiska g\u00e4starbetarna s\u00e5 skulle Uzbekistan riskera att drabbas av en destabiliserande social kris. Landet st\u00e5r illa f\u00f6rberett f\u00f6r att kunna ta emot en stor m\u00e4ngd \u00e5terv\u00e4ndande arbetare.<\/p>\n
Uzbekistan har ingen gr\u00e4ns gentemot Ryssland och har en begr\u00e4nsad rysk befolkning, som utg\u00f6r 5,5 procent av landets n\u00e4stan 29 miljoner inv\u00e5nare. Men trots detta oroas ledningen i Tasjkent av den nya ryska politiken.<\/p>\n
Alexander Cooley menar att utvecklingen sannolikt kommer att leda till att Uzbekistan f\u00f6rs\u00f6ker st\u00e4rka banden med andra l\u00e4nder och regioner – i form av v\u00e4xande partnerskap med bland annat Kina. Att v\u00e4nda sig \u00f6sterut ist\u00e4llet f\u00f6r v\u00e4sterut kan te sig mer lovande f\u00f6r Uzbekistan, bland annat p\u00e5 grund av att landets geopolitiska tyngd minskar i takt med att Nato drar sig ur Afghanistan, men ocks\u00e5 p\u00e5 grund av att m\u00e5nga l\u00e4nder i v\u00e4st undviker Uzbekistan p\u00e5 grund av den bristande respekten f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i landet.<\/p>\n
David Dalton, Uzbekistan-expert vid London-baserade Economist Intelligence Unit, menar dock att utvecklingen fortfarande \u00e4r os\u00e4ker.<\/p>\n
-Uzbekistan har tenderat att v\u00e4nda sig mot v\u00e4ster n\u00e4r Ryssland upptr\u00e4der f\u00f6r h\u00e5rt, och sedan tillbaka mot Ryssland n\u00e4r l\u00e4nderna i v\u00e4st ligger p\u00e5 f\u00f6r h\u00e5rt om m\u00e4nniskor\u00e4ttsfr\u00e5gor. S\u00e5 skulle det kunna bli igen. Men det \u00e4r oklart vad Uzbekistan nu skulle kunna erbjuda v\u00e4st i utbyte, d\u00e5 de flesta av landets gasledningar g\u00e5r mot Kina och trupperna fr\u00e5n Afghanistan \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att \u00e5terkallas, s\u00e4ger Dalton.<\/p>\n
Det land som har mest att vinna p\u00e5 Uzbekistans dilemma kan vara Kina, som redan nu k\u00f6per stora m\u00e4ngder gas fr\u00e5n landet.<\/p>\n
-Karimovs bes\u00f6k i Peking i augusti var en tydlig signal om att Uzbekistan vill beh\u00e5lla goda kontakter med starka utl\u00e4ndska partners, f\u00f6r att motbalansera det ryska inflytandet, s\u00e4ger Dalton.<\/p>\n
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Tasjkent, 140915 (IPS) – Rysslands aggressiva politik i Ukraina har skapat oro hos Uzbekistans auktorit\u00e4ra regim. Nu finns det tecken p\u00e5 att landets ledning vill f\u00f6rs\u00f6ka distansera sig ytterligare fr\u00e5n Ryssland.<\/p>\n","protected":false},"author":1374,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,1,7],"tags":[],"class_list":["post-16674","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16674","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1374"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16674"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16674\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16674"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16674"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16674"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}