Uxbridge, 140912 (IPS) – V\u00e4rldens urskogar sk\u00f6vlas i snabb takt och det sker fr\u00e4mst i Kanada – inte i Brasilien eller Indonesien d\u00e4r avverkningen f\u00e5tt stora rubriker.<\/p>\n
<\/p>\n
En ny satellitstudie visar att sedan \u00e5r 2000 har mer \u00e4n 104 miljoner hektar skog – ett omr\u00e5de tre g\u00e5nger s\u00e5 stort som Tyskland – f\u00f6rst\u00f6rts.<\/p>\n
-Var fj\u00e4rde sekund g\u00e5r ett omr\u00e5de stort som en fotbollsplan f\u00f6rlorat. Omfattningen av f\u00f6rlusterna \u00e4r mycket uppr\u00f6rande och har globala konsekvenser, s\u00e4ger Christoph Thies, ansvarig f\u00f6r skogsfr\u00e5gor vid Greenpeace International.<\/p>\n
Skogen spelar en avg\u00f6rande roll i klimatregleringen. Den snabba avskogningen i v\u00e4rlden bidrar till h\u00f6gre utsl\u00e4pp av koldioxid i atmosf\u00e4ren \u00e4n utsl\u00e4ppen fr\u00e5n v\u00e4rldens alla bilar, lastbilar, fartyg och flygplan, enligt Christoph Thies.<\/p>\n
-V\u00e4rldens regeringar m\u00e5ste snarast vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att skydda or\u00f6rda skogar genom att skapa fler skyddade omr\u00e5den, st\u00e4rka r\u00e4ttigheterna f\u00f6r befolkningar i dessa omr\u00e5den samt \u00f6vertyga m\u00f6beltillverkare och andra om att inte anv\u00e4nda tr\u00e4 fr\u00e5n urskogar, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Greenpeace har i Intact Forest Landscapes tillsammans med universitetet i Maryland, World Resource Institute och V\u00e4rldsnaturfonden i Ryssland tagit fram en global v\u00e4rldskarta \u00f6ver v\u00e4rldens sista or\u00f6rda urskogar med hj\u00e4lp av satellitbilder.<\/p>\n
Den nya studien visar att h\u00e4lften av f\u00f6rst\u00f6relsen eller sk\u00f6vlingen av skogar har skett i Kanada, Ryssland och Brasilien. Omkring 65 procent av v\u00e4rldens urskogar finns i dessa l\u00e4nder. Sk\u00f6vlingen i Amazonas och i Indonesien har f\u00e5tt stor uppm\u00e4rksamhet i medierna men sedan \u00e5r 2000 \u00e4r det i Kanada som skogsomr\u00e5den f\u00f6rsvinner i snabbast takt. Landet st\u00e5r f\u00f6r 21 procent av den globala avskogningen medan Indonesien endast st\u00e5r f\u00f6r 4 procent.<\/p>\n
-Utvinning av oljesand och skiffergas samt avverkning och v\u00e4gbyggen \u00e4r de st\u00f6rsta orsakerna, s\u00e4ger Peter Lee fr\u00e5n organisationen Global Forest Watch Canada.<\/p>\n
En \u00f6kning av skogsbr\u00e4nder \u00e4r en annan orsak. Till f\u00f6ljd av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har borealskogar och myrar torkat ut och blivit mer s\u00e5rbara f\u00f6r br\u00e4nder. I Albertaregionen har mer \u00e4n 12,5 miljoner hektar skog genomkorsats av v\u00e4gar, ledningar och annan infrastruktur, ber\u00e4ttar Peter Lee f\u00f6r IPS.<\/p>\n
Utvinningen av oljesand och skiffergas v\u00e4ntas f\u00f6rdubblas och eventuellt tredubblas under de kommande tio \u00e5ren.<\/p>\n
-Intresset f\u00f6r att bevara urskogarna \u00e4r svagt p\u00e5 b\u00e5de federal eller provinsiell niv\u00e5, s\u00e4ger Peter Lee.<\/p>\n
I urskogarna finns m\u00e5nga av jordens alla vilda djur som sibiriska tigrar, orangutanger och andra djur som beh\u00f6ver stora omr\u00e5den att r\u00f6ra sig \u00f6ver, s\u00e4ger Nigel Sizer vid World Resources Institute.<\/p>\n
\u00c4ven om skogar kan \u00e5terh\u00e4mta sig kan det ta m\u00e5nga \u00e5rtionden och ibland mer \u00e4n ett \u00e5rhundrade. Om arter d\u00f6r ut eller om f\u00f6r f\u00e5 blir kvar tar det l\u00e5ng tid f\u00f6r ekosystemen att \u00e5terh\u00e4mta sig – om det \u00f6ver huvud taget \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n
Ekosystemen f\u00f6rser m\u00e4nskligheten med oers\u00e4ttliga v\u00e4rden – lagring och rening av vatten, rening av luften, minskade halter av koldioxid och produktion av syre, samt mat och tr\u00e4. V\u00e4rdet av detta \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n v\u00e4rdet av det timmer eller den betesmark som omr\u00e5dena kan ge kortsiktigt, s\u00e4ger Nigel Sizer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Uxbridge, 140912 (IPS) – V\u00e4rldens urskogar sk\u00f6vlas i snabb takt och det sker fr\u00e4mst i Kanada – inte i Brasilien eller Indonesien d\u00e4r avverkningen f\u00e5tt stora rubriker.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,12,14,7],"tags":[],"class_list":["post-16672","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16672","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16672"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16672\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16672"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16672"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16672"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}