Uxbridge, 140828 (IPS) – \u00d6kade insatser kr\u00e4vs f\u00f6r att skydda v\u00e4rldens mest k\u00e4nda korallrev, Stora barri\u00e4rrevet i Australien. Nu riktas skarp kritik mot att revets skyddsmyndighet gett sitt godk\u00e4nnande till dumpning av miljontals ton giftiga muddermassor i omr\u00e5det.<\/p>\n
<\/p>\n
Stora barri\u00e4rrevet \u00e4r ett av v\u00e4rldens sju naturliga underverk. Revet syns fr\u00e5n rymden och \u00e4r en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande vacker mosaik som best\u00e5r av tusentals rev, sj\u00f6gr\u00e4sb\u00e4ddar och \u00f6ar l\u00e4ngs en kuststr\u00e4cka p\u00e5 2 300 kilometer i delstaten Queensland i Australien. \u00c5r 1981 klassades revet som ett av Unescos v\u00e4rldsarv och beskrevs som “en oers\u00e4ttlig k\u00e4lla till liv och inspiration”. Barri\u00e4rrevet beskrivs ofta som havens barnkammare eftersom m\u00e5nga arter anv\u00e4nder den trygga milj\u00f6n som reven erbjuder f\u00f6r att f\u00f6da upp sina ungar. Stora barri\u00e4rrevet var en g\u00e5ng hem f\u00f6r 10 procent av v\u00e4rldens fiskar. Dugonger och m\u00e5nga olika arter av delfiner f\u00f6rekom tidigare rikligt i omr\u00e5det.<\/p>\n
Stora barri\u00e4rrevet har f\u00f6rlorat h\u00e4lften av sina koraller. Utan gemensamma insatser f\u00f6r att skydda omr\u00e5det finns risk att endast 5-10 procent av reven finns kvar \u00e5r 2020, enligt en studie gjord av Australian Institute of Marine Science som presenterades 2012.<\/p>\n
Stora barri\u00e4rrevets skyddsmyndighet uppmanar till \u00f6kade insatser f\u00f6r att minska hoten mot reven p\u00e5 alla omr\u00e5den, regionalt och lokalt, men har samtidigt godk\u00e4nt att hamnbolag dumpar miljoner ton muddermassor bland annat fr\u00e5n utbyggnaden av kolhamnen Abbot Point vid det skyddade v\u00e4rldsarvet. Det har kritiserats h\u00e5rt av forskare och korallrevsexperter.<\/p>\n
I f\u00f6rra veckan rapporterade journalister vid den australiska tv-kanalen abc att forskare vid barri\u00e4rrevets skyddsmyndighet \u00e4r motst\u00e5ndare till dumpning inom v\u00e4rldsarvsomr\u00e5det.<\/p>\n
“Beslutet m\u00e5ste vara politiskt. Det st\u00f6ds inte av vetenskapen \u00f6verhuvudtaget. Jag \u00e4r f\u00f6rbluffad,” sa Charlie Vernon, k\u00e4nd korallrevsexpert och tidigare forskningschef vid Australian Institute of Marine Science, i intervjun med tv-kanalen abc.<\/p>\n
-Stora barri\u00e4rrevet \u00e4r troligtvis det rev i v\u00e4rlden som \u00f6vervakas mest. Vi har sett konsekvenserna av de enorma kustprojekten, s\u00e4ger Richard Leck, talesperson f\u00f6r V\u00e4rldsnaturfonden i Australien.<\/p>\n
\u00c5r 2010 godk\u00e4nde regeringen i Australien uppf\u00f6randet av naturgasanl\u00e4ggningar och en hamnanl\u00e4ggning i Gladstone i delstaten Queensland. I samband med projekten dumpades 46 miljoner ton muddermassor i hamnen och inom Stora barri\u00e4rrevets marina park. Det var t\u00e4nkt att de giftiga massorna skulle bli kvar i hamnen i Gladstone, men de b\u00f6rjade efter ett tag att l\u00e4cka ut. N\u00e4ra 4 000 ton muddermassor har l\u00e4ckt ut dagligen som mest. Konsekvenserna har varit f\u00f6r\u00f6dande. -Det kommersiella fisket har upph\u00f6rt och \u00e4ven delfiner och dugonger har f\u00f6rsvunnit. Gladstoneprojektet \u00e4r ett misslyckande, s\u00e4ger Richard Leck vid V\u00e4rldsnaturfonden.<\/p>\n
Lokala turistf\u00f6retag uppger att vattenkvaliteten har blivit betydligt s\u00e4mre. I Queensland \u00e4r \u00e4ven gruvindustrin stor och gruvexporten till Asien p\u00e5 156 miljoner ton \u00e5rligen v\u00e4ntas v\u00e4xa sexfaldigt och uppg\u00e5 till n\u00e4ra en miljard ton \u00e5rligen \u00e5r 2020.<\/p>\n
I december godk\u00e4nde landet milj\u00f6minister Greg Hunt planen f\u00f6r utbyggnad av kolhamnen Abbot Point som v\u00e4ntas bli en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta. N\u00e5gra m\u00e5nader senare, och trots starkt motst\u00e5nd fr\u00e5n sina egna forskare, godk\u00e4nde Stora barri\u00e4rrevets skyddsmyndighet att fem miljoner ton muddermassor fr\u00e5n Port Abbot dumpas vid det skyddade v\u00e4rldsarvet.<\/p>\n
-Skyddsmyndigheten hamnade i en sv\u00e5r situation. Att neka skulle inneb\u00e4ra att f\u00f6rkasta ministerns godk\u00e4nnande, s\u00e4ger Richard Leck.<\/p>\n
Milj\u00f6minister Greg Hunt har uppgett att hans slutsats \u00e4r att dumpningen kan ske p\u00e5 ett s\u00e4kert s\u00e4tt.<\/p>\n
-Vetenskapliga studier visar att sediment fr\u00e5n muddring d\u00f6dar arter, minskar ljusinsl\u00e4pp, f\u00f6rs\u00e4mrar tillv\u00e4xt och reproduktion samt t\u00e4pper till g\u00e4larna p\u00e5 fiskar, s\u00e4ger Terry Hughes vid avdelningen f\u00f6r korrallstudier vid James Cook University i Queensland.<\/p>\n
I en ny studie som publicerades i maj i \u00e5r beskriver forskaren Kathryn A. Burns att sediment fr\u00e5n kolhamnar kan spridas 200 kilometer p\u00e5 90 dagar. Vid en annan kolhamn fann man ocks\u00e5 h\u00f6ga halter av skadliga \u00e4mnen som polycykliska aromatiska kolv\u00e4ten.<\/p>\n
Med tanke p\u00e5 att Stora barri\u00e4rrevet st\u00e5r inf\u00f6r enorma hot i och med den globala uppv\u00e4rmningen och h\u00f6gre temperaturer i haven samt f\u00f6rsurning till f\u00f6ljd av \u00f6kade koldioxidutsl\u00e4pp kr\u00e4ver Terry Hughes och andra forskare ett totalf\u00f6rbud mot dumpning i Stora barri\u00e4rrevets n\u00e4rhet.<\/p>\n
I mitten av 2015 v\u00e4ntas muddringen vid Port Abbot att inledas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Uxbridge, 140828 (IPS) – \u00d6kade insatser kr\u00e4vs f\u00f6r att skydda v\u00e4rldens mest k\u00e4nda korallrev, Stora barri\u00e4rrevet i Australien. Nu riktas skarp kritik mot att revets skyddsmyndighet gett sitt godk\u00e4nnande till dumpning av miljontals ton giftiga muddermassor i omr\u00e5det.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,1,12,7],"tags":[],"class_list":["post-16650","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16650","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16650"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16650\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16650"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16650"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16650"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}