{"id":16632,"date":"2014-08-12T13:40:01","date_gmt":"2014-08-12T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2014\/08\/12\/haiti-turismen-tecken-pa-ett-forlorat-paradis-befarar-obor\/"},"modified":"2014-08-12T13:40:01","modified_gmt":"2014-08-12T13:40:01","slug":"haiti-turismen-tecken-pa-ett-forlorat-paradis-befarar-obor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2014\/08\/12\/haiti-turismen-tecken-pa-ett-forlorat-paradis-befarar-obor\/","title":{"rendered":"Haiti: Turismen tecken p\u00e5 ett f\u00f6rlorat paradis befarar \u00f6bor"},"content":{"rendered":"<p>\u00cele-\u00e0-Vache, 140812 (IPS) &#8211; \u00d6ver fyra \u00e5r efter den f\u00f6r\u00f6dande jordb\u00e4vningen i Haiti satsar regeringen stort p\u00e5 turism. Regeringens st\u00f6rsta turismsatsning p\u00e5 \u00f6n \u00cele-\u00e0-Vache i det karibiska havet har m\u00f6tt stort motst\u00e5nd fr\u00e5n lokalbefolkningen.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Lugna v\u00e5gor sl\u00e5r mot str\u00e4nder fyllda av kokospalmer. Mangotr\u00e4d breder ut sig n\u00e4ra mangroveskogar. Getter betar fridfullt l\u00e4ngs sluttningar. \u00cele-\u00e0-Vache, drygt 10 kilometer utanf\u00f6r Haitis sydv\u00e4stra kust, kallades f\u00f6rr den sista of\u00f6rst\u00f6rda \u00f6n i Karibien. D\u00e5 fanns inga v\u00e4gar och bilar. Men sedan dess har mangroveskogar avverkats f\u00f6r att ge plats \u00e5t en internationell flygplats. Kokospalmer har huggits ned och v\u00e4gar har byggts. Vikar har muddrats f\u00f6r lustjakter och bev\u00e4pnade poliser med terr\u00e4ngfordon har f\u00f6rs\u00f6kt att kv\u00e4sa protester.<\/p>\n<p> De mellan 14 000 och 20 000 \u00f6borna protesterar mot att de utest\u00e4ngts fr\u00e5n diskussioner om \u00f6ns framtid. Regeringsbeslut har \u00f6ppnat f\u00f6r investeringar och byggandet av en internationell flygplats, hotell, villor, en golfbana och ett undervattensmuseum &#8211; vilket inneb\u00e4r att framtiden \u00e4r oviss f\u00f6r \u00f6ns inv\u00e5nare.<\/p>\n<p> -Vi k\u00e4nde inte till investeringarna. Regeringen hade inte talat med oss. De ville bli av med oss och ge plats f\u00f6r dem som skulle kunna tj\u00e4na p\u00e5 turismen, s\u00e4ger Alexis Kenold, 40 \u00e5r och fembarnsfar, till IPS.<\/p>\n<p> Den 10 maj i \u00e5r meddelade president Michel Martelly att beslut tagits att \u00cele-\u00e0-Vache blivit statens och \u00e4r avsedd f\u00f6r turism.<\/p>\n<p> -Det inneb\u00e4r att \u00f6ns inv\u00e5nare inte \u00e4ger sin mark utan att staten kan g\u00f6ra vad den vill med den, s\u00e4ger Kenold, en av medlemmarna i Konbit Peyizan Ilavach, en organisation f\u00f6r jordbrukare p\u00e5 \u00cele-\u00e0-Vache som \u00e4r motst\u00e5ndare till regeringens planer.<\/p>\n<p> Turistministern Stephanie Villedrouin Balmir, som avb\u00f6jt att ge en kommentar, har tidigare uppgett att h\u00f6gst fem procent av \u00f6ns inv\u00e5nare kommer att tvingas flytta till andra delar av \u00cele-\u00e0-Vache men att de kommer att kompenseras f\u00f6r detta. Regeringen har ocks\u00e5 lovat att genomf\u00f6ra sociala program, borra nya brunnar, installera soldriven belysning och distribuera fiskeutrustning.<\/p>\n<p> Men \u00f6borna anser att ofrivillig f\u00f6rflyttning \u00e4r oacceptabelt och flera stora demonstrationer har h\u00e5llits sedan i december. Lokalbefolkningen kr\u00e4ver att beslutet om att staten \u00e4ger marken tas tillbaka.<\/p>\n<p> I samband med protesterna skickade polisen efter f\u00f6rst\u00e4rkning och grep vice ordf\u00f6rande f\u00f6r Konbit Peyizan Ilavach, Jean Matulnes Lamy.<\/p>\n<p> -Efter tre demonstrationer f\u00f6rs\u00f6kte polisen kuva allt motst\u00e5nd p\u00e5 \u00f6n \u00cele-\u00e0-Vache, s\u00e4ger Kenold.<\/p>\n<p> Han ber\u00e4ttar att polisen genoms\u00f6kte hans hem n\u00e4r han var hemifr\u00e5n och att de tog pengar som han hade sparat f\u00f6r att kunna betala sina barns skolavgifter.<\/p>\n<p> Andra trakasserades och misshandlades. \u00d6borna lever nu i st\u00e4ndig skr\u00e4ck f\u00f6r polisen. Innan demonstrationerna fanns det bara tre eller fyra poliser p\u00e5 den fridfulla \u00f6n, s\u00e4ger Kenold till IPS.<\/p>\n<p> \u00d6borna s\u00e4ger att de inte \u00e4r motst\u00e5ndare till turism &#8211; det kan gynna dem om de f\u00e5r tillg\u00e5ng till elektricitet, dricksvatten och annan service. Men de vill inte flytta fr\u00e5n sina g\u00e5rdar till sm\u00e5 bost\u00e4der d\u00e4r de bor p\u00e5 varandra. De vill ocks\u00e5 v\u00e4rna om \u00f6ns ekosystem.<\/p>\n<p> -Skogarna \u00e4r \u00f6ns lungor. Det \u00e4r som om de vill offra \u00f6ns hj\u00e4rta och lungor f\u00f6r en internationell flygplats, s\u00e4ger Kenold.<\/p>\n<p> -De har muddrat en or\u00f6rd vik utan att f\u00f6rst g\u00f6ra en bed\u00f6mning av hur det p\u00e5verkar de marina ekosystemen, s\u00e4ger Jessica Hsu fr\u00e5n organisationen Other Worlds.<\/p>\n<p> N\u00e5gra \u00f6bor st\u00f6der investeringarna och har gynnats av dem. Gilbert Josef kallar investeringarna &#8220;fantastiska&#8221;. Han arbetar som s\u00e4kerhetsvakt p\u00e5 n\u00e4tterna vid platsen d\u00e4r flygplatsen ska byggas och under dagarna s\u00e4ljer han dryck till byggnadsarbetarna. Clausel Ilmo st\u00f6der ocks\u00e5 investeringarna. Hans son arbetar som \u00f6vers\u00e4ttare f\u00f6r ett dominikanskt byggf\u00f6retag som bygger v\u00e4gar. Han p\u00e5pekar att det f\u00f6rr tog timmar att ta sig till avl\u00e4gsna delar av \u00f6n, men att det nu g\u00e5r snabbt att ta sig fram med motorcykel.<\/p>\n<p> Men Guy Carter Guerrier, katolsk pr\u00e4st p\u00e5 \u00cele-\u00e0-Vache, s\u00e4ger att det \u00e4r ett problem att regeringen inte inkluderat lokalbefolkningen i besluten om investeringarna.<\/p>\n<p> Flora Blanchette, franciskannunna som arbetar vid ett barnhem p\u00e5 \u00f6n, s\u00e4ger att nya v\u00e4gar kan hj\u00e4lpa inv\u00e5nare att f\u00e5 tillg\u00e5ng till sjukv\u00e5rd, skolor och mat men menar att det \u00e4r viktigt att frukttr\u00e4den skyddas eftersom de ger viktig n\u00e4ring.<\/p>\n<p> -Jag hoppas att m\u00e4nniskor kommer att f\u00f6rses med det de beh\u00f6ver och att investeringarna kommer att inneb\u00e4ra verklig utveckling f\u00f6r alla samh\u00e4llsklasser.<\/p>\n<p> Elizabeth Becker, f\u00f6rfattare till boken &#8220;Overbooked: the Global Business of Travel and Tourism&#8221;, s\u00e4ger att hela befolkningen skulle kunna gynnas av turismen men att ekoturism m\u00e5ste byggas nedifr\u00e5n och upp, som i Costa Rica.<\/p>\n<p> -Folk ska inte beh\u00f6va f\u00f6rlora mark utan m\u00e5ste f\u00e5 s\u00e4ga sitt om vilken slags turism de vill ha.<\/p>\n<p> Hon s\u00e4ger att Kambodja \u00e4r ett varnande exempel. D\u00e4r f\u00f6rlorade inv\u00e5nare mark och omr\u00e5den f\u00f6rlorade skydd n\u00e4r hotell och flygplatser byggdes.<\/p>\n<p> -D\u00e4r hamnar de stora pengarna fr\u00e5n turismen i h\u00e4nderna p\u00e5 eliten eller utl\u00e4ndska intressenter.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera n\u00e5gon av dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/farm6.staticflickr.com\/5595\/14673484490_a89d58d428_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new \">Bost\u00e4der som dessa i byn Madam Bernard p\u00e5 \u00f6n \u00cele-\u00e0-Vache kan komma att f\u00f6rflyttas till f\u00f6ljd av den v\u00e4xande turismen. Foto: Judith Scherr\/IPS<\/a>\n<li><a href=\"https:\/\/farm4.staticflickr.com\/3904\/14880055543_e00b43ee20_o.jpg\"class=\"linkblue\" target=\"new\">Investeringsprojekt g\u00f6r framtiden oviss f\u00f6r inv\u00e5nare p\u00e5 \u00f6n \u00cele-\u00e0-Vache. Foto: Judith Scherr\/IPS<\/a><\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00cele-\u00e0-Vache, 140812 (IPS) &#8211; \u00d6ver fyra \u00e5r efter den f\u00f6r\u00f6dande jordb\u00e4vningen i Haiti satsar regeringen stort p\u00e5 turism. Regeringens st\u00f6rsta turismsatsning p\u00e5 \u00f6n \u00cele-\u00e0-Vache i det karibiska havet har m\u00f6tt stort motst\u00e5nd fr\u00e5n lokalbefolkningen.<\/p>\n","protected":false},"author":1251,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,13,15,12],"tags":[],"class_list":["post-16632","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-kultur","category-latinamerika","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16632","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1251"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16632"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16632\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16632"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16632"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16632"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}