New York, 140611 (IPS) – Hur mycket kostar en skog? Vad \u00e4r ett havs verkliga ekonomiska v\u00e4rde? Kan man betala f\u00f6r en fj\u00e4llskog eller glaci\u00e4r\u00e4ng? Och – viktigast av allt – skulle s\u00e5dana ber\u00e4kningar r\u00e4dda planeten, eller leda till att en kollapsande natur underst\u00e4lls marknadskrafterna?<\/p>\n
<\/p>\n
P\u00e5 s\u00f6ndagen, under sista dagen av toppm\u00f6tet i Mexico City f\u00f6r den globala organisationen f\u00f6r lagstiftare, Global Legislators Organisation, publicerades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en sammanst\u00e4llning av initiativ i 21 l\u00e4nder f\u00f6r att ber\u00e4kna det ekonomiska v\u00e4rdet av naturresurser.<\/p>\n
I studien definieras “naturkapital” som allt fr\u00e5n ekosystem och solenergi till mineraltillg\u00e5ngar och fossila br\u00e4nslen. Det framh\u00e5lls \u00e4ven hur m\u00e4nsklig aktivitet f\u00f6rst\u00f6rt milj\u00f6n och understryks att det finns ett akut behov av att utveckla effektiva metoder och m\u00e5tt f\u00f6r ber\u00e4kningar av naturkapital f\u00f6r att dessa ska kunna bli del av regleringar och politiska beslut.<\/p>\n
Enligt Ben Milligan, en av rapportens huvudf\u00f6rfattare och forskare vid University College London, fann de politiskt st\u00f6d f\u00f6r erk\u00e4nnanden av naturens bidrag av viktiga kulturella, andliga och estetiska v\u00e4rden s\u00e5 v\u00e4l som naturens avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r v\u00e5r v\u00e4lf\u00e4rd och ekonomiska existens.<\/p>\n
I Peru har milj\u00f6departementet ber\u00e4knat att det totala v\u00e4rdet av landets ekosystem \u00e5r 2009 uppgick till 15,3 miljarder dollar. Av detta ber\u00e4knades vatten- och energitillg\u00e5ngarna ha ett v\u00e4rde av 2,5 miljarder dollar, medan jordbruk, skogsbruk och boskap ber\u00e4knades ha ett v\u00e4rde av 8 miljarder dollar. Fisket ber\u00e4knades till ett v\u00e4rde av 864 miljoner dollar, medan naturkapitalexporten ber\u00e4knades till nio miljoner dollar samma \u00e5r.<\/p>\n
“Ekosystemens s\u00e5rbarhet \u00e4r s\u00e4rskilt oroande eftersom ekosystemtj\u00e4nster \u00e4r basen f\u00f6r branscher som fiske, jordbruk, tillverkning, turism och l\u00e4kemedel,” skriver forskarna i rapporten.<\/p>\n
Enligt studien har Indien 2,4 procent av jordens landyta men uppr\u00e4tth\u00e5ller sju eller \u00e5tta procent av v\u00e4rldens djur- och v\u00e4xtarter och utm\u00e4rker sig f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden. I landet finns flera p\u00e5g\u00e5ende insatser f\u00f6r att bevara naturen utan fokus p\u00e5 dess v\u00e4rde i pengar, det g\u00e4ller bland annat Navdanya, en r\u00f6relse f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald som skapat fr\u00f6banker i 17 indiska delstater.<\/p>\n
I Kongo-Kinshasa f\u00f6rs\u00f6ker regeringen fastst\u00e4lla v\u00e4rdet av naturkapitalet. I landet t\u00e4cks 3,5 procent av landets totala yta av sj\u00f6ar och vattendrag medan skog med \u00f6ver 700 tr\u00e4darter t\u00e4cker 60 procent av landytan. Skogssektorn st\u00e5r f\u00f6r 2 procent av landets BNP. Enligt landets centralbank stod utvinningsindustrin f\u00f6r 45 procent av BNP \u00e5r 2010 och enbart gruvsektorn f\u00f6r 34 procent. Med detta i \u00e5tanke arbetar regeringen nu f\u00f6r att st\u00e4rka regleringen kring gruvn\u00e4ringen och med att g\u00f6ra bed\u00f6mningar av gruvindustrins p\u00e5verkan p\u00e5 milj\u00f6n.<\/p>\n
F\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r ber\u00e4kningar av naturkapital, det samlade ekonomiska v\u00e4rdet av biologisk m\u00e5ngfald, ekosystem och naturresurser, h\u00e4vdar att det kommer fr\u00e4mja en h\u00e5llbar anv\u00e4ndning av resurser bland v\u00e4rldens regeringar. Andra menar att det \u00e4r ett steg mot en fullst\u00e4ndig kommersialisering av planeten.<\/p>\n
-Att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e4rdet av stabila och sunda ekosystem f\u00f6r lokalsamh\u00e4llen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt och bra men s\u00e5 fort du tar ett komplext system med flera funktioner och reducerar det till en enda funktion som blir en handelsvara g\u00f6r man p\u00e5 fel s\u00e4tt. Livets valuta \u00e4r liv – inte pengar, s\u00e4ger Vandana Shiva, f\u00f6rfattare, milj\u00f6aktivist och grundare till Navdanya.<\/p>\n
Den nordindiska delstaten Uttarakhand i Himalaya som \u00e4r en av de gr\u00f6naste i landet var nyligen f\u00f6rst med att b\u00f6rja ber\u00e4kna s\u00e5 kallad bruttomilj\u00f6produkt. Centralregeringen har erbjudit Uttarakhand en “gr\u00f6n bonus” p\u00e5 0,3 miljarder dollar per \u00e5r i utbyte f\u00f6r de gr\u00f6na tillg\u00e5ngarna.<\/p>\n
Vandana Shiva menar att en s\u00e5dan bonus \u00e4r ett s\u00e4tt att avleda uppm\u00e4rksamheten fr\u00e5n mer angel\u00e4gna fr\u00e5gor som avskogning och sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer i delstaten som lett till sv\u00e5ra \u00f6versv\u00e4mningar i vilka m\u00e4nniskor omkommit. H\u00f6gsta domstolen i Indien har bekr\u00e4ftat att dammar och vattenkraftsprojekt i delstaten har lett till f\u00f6rv\u00e4rrade naturkatastrofer.<\/p>\n
Hugo Blanco, bondeledare f\u00f6r r\u00f6relsen Confederaci\u00f3n Campesina del Per\u00fa, CCP, menar att en prislapp p\u00e5 naturtillg\u00e5ngar inte kommer att r\u00e4tta till den skeva maktpyramiden d\u00e4r transnationella f\u00f6retag har mest inflytande och ursprungsbefolkningar och de som arbetar med milj\u00f6skydd har minst.<\/p>\n
-Ta till exempel Congaprojektet, guldgruvan i Peru, som hotar att f\u00f6rgifta dricksvattnet f\u00f6r tusentals jordbrukare, s\u00e4ger Hugo Blanco.<\/p>\n
Peru \u00e4r enligt konventionen om biologisk m\u00e5ngfald ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden med h\u00f6gst antal fiskarter, f\u00e5gelarter och amfibiedjur.<\/p>\n
-Det skulle vara ren d\u00e5rskap att s\u00e4lja ut denna rikedom, oavsett hur m\u00e5nga miljarder dollar det handlar om. Vi kan inte s\u00e4lja livet, s\u00e4ger Hugo Blanco.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
New York, 140611 (IPS) – Hur mycket kostar en skog? Vad \u00e4r ett havs verkliga ekonomiska v\u00e4rde? Kan man betala f\u00f6r en fj\u00e4llskog eller glaci\u00e4r\u00e4ng? Och – viktigast av allt – skulle s\u00e5dana ber\u00e4kningar r\u00e4dda planeten, eller leda till att… Continue Reading