Rangoon, 140506 (IPS) – Alla \u00e4r \u00f6verens om att pressfriheten har f\u00f6rb\u00e4ttrats radikalt i Burma under senare tid. M\u00e4ngder av nya medier har etablerats och m\u00e5nga av dessa rapporterar om \u00e4mnen som tidigare var helt tabu. Men samtidigt d\u00f6ms fortfarande journalister till f\u00e4ngelse i landet.<\/p>\n
<\/p>\n
Kyaw Kyaw Aung, 22, p\u00e5pekar att det inte var l\u00e4nge sedan som spridande av viss information kunde leda till f\u00e4ngelsestraff i detta land som s\u00e5 l\u00e4nge styrdes av en milit\u00e4rjunta.<\/p>\n
-Allt \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndrat nu. Men fram till nyligen kunde det r\u00e4cka att prata om oppositionspartiet NLD eller yttra orden “The Lady” offentligt f\u00f6r att hamna i f\u00e4ngelse, s\u00e4ger Kyaw Kyaw Aung, som arbetar p\u00e5 Rangoons centralstation.<\/p>\n
“The Lady” \u00e4r det smeknamn som m\u00e5nga burmeser anv\u00e4nder f\u00f6r demokratik\u00e4mpen Aung San Suu Kyi.<\/p>\n
Numera kommer det varje dag ut ett dussintal tidningar i Rangoon. Mediesituationen f\u00f6r\u00e4ndrades i augusti 2012 d\u00e5 reformisten Thein Seins arm\u00e9st\u00f6ttade regering l\u00e4ttade p\u00e5 de stenh\u00e5rda presslagarna genom att ta bort f\u00f6rhandscensuren. Detta f\u00f6ljdes i april f\u00f6rra \u00e5ret upp genom att nya licenser f\u00f6r dagstidningar godk\u00e4ndes.<\/p>\n
F\u00f6rutom de nya dagstidningarna har tidigare exil-baserade mediegrupper som Irrawaddy, Mizzima och Democratic Voice of Burma alla startat redaktioner i landet.<\/p>\n
-Numera finns det s\u00e5 mycket information och surrar s\u00e5 m\u00e5nga rykten att du ibland m\u00e5ste l\u00e4sa tio olika artiklar om en h\u00e4ndelse f\u00f6r att f\u00e5 en hyfsat korrekt bild av den, s\u00e4ger Kyaw Kyaw Aung och pekar p\u00e5 ett tidningsst\u00e4ll med \u00f6ver ett dussin olika dagstidningar.<\/p>\n
Journalister och analytiker \u00e4r alla \u00f6verens om att mediesituationen i Burma i dag \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n den varit n\u00e5gon g\u00e5ng under det senaste halvseklet.<\/p>\n
-Journalister \u00e4r inte r\u00e4dda f\u00f6r att kritisera. Det rapporteras dagligen om \u00e4mnen som tidigare var tabu, som om Suu Kyi och hennes politiska parti, om etniskt v\u00e5ld och om korruption, s\u00e4ger Chit Win Maung, som \u00e4r medlem av Burmas pressf\u00f6rbund.<\/p>\n
Samtidigt menar Chit Win Maung att mycket fortfarande \u00e5terst\u00e5r att g\u00f6ra.<\/p>\n
-Det finns en begr\u00e4nsning av pressfriheten och r\u00e4tten till informationsspridning, s\u00e4ger Chit Win Maung till IPS.<\/p>\n
Restriktionerna kan komma i m\u00e5nga olika former – som p\u00e5tryckningar fr\u00e5n myndigheterna, eller via aff\u00e4rsm\u00e4n, eller p\u00e5 grund av etniska sp\u00e4nningar som p\u00e5verkar nyhetsarbetet. Dessutom r\u00e5der det brist p\u00e5 journalistisk kompetens i landet p\u00e5 grund av den l\u00e5nga historien av h\u00e5rd censur.<\/p>\n
-Ibland kan det k\u00e4nnas som att vi saknar censuren, sade U Thiha Saw, vid den engelskspr\u00e5kiga dagstidningen Myanmar Freedom nyligen inf\u00f6r ett m\u00f6te med internationella journalister i Rangoon.<\/p>\n
Men trots de reformer som genomf\u00f6rts av president Thein Seins regering och de \u00f6kade kontakterna med omv\u00e4rlden s\u00e5 har landets myndigheter ocks\u00e5 anv\u00e4nt sig av gamla metoder gentemot en del av landets journalister.<\/p>\n
I december f\u00f6rra \u00e5ret d\u00f6mdes en reporter vid tidningen Daily Eleven till tre m\u00e5naders f\u00e4ngelse f\u00f6r bland annat f\u00f6rtal, i samband med arbetet med en artikel om korruption. Samma m\u00e5nad greps fyra journalister vid tidningen Unity Journal i samband med att de rapporterade om en kemifabrik som misst\u00e4nktes ha kopplingar till regeringsmedlemmar.<\/p>\n
Den 7 april d\u00f6mdes dessutom en reporter vid Democratic Voice of Burma till ett \u00e5rs f\u00e4ngelse efter att ha rapporterat om en korruptionsskandal inom utbildningssektorn. Domen byggde p\u00e5 en anklagelse om att reportern skulle ha gjort sig skyldig till olaga intr\u00e5ng genom att ta sig in i en statlig byggnad. F\u00f6r n\u00e4rvarande avtj\u00e4nar minst sex journalister f\u00e4ngelsestraff i Burma.<\/p>\n
Men myndigheterna har \u00e4ven f\u00f6rs\u00f6kt tysta de utl\u00e4ndska journalister som uppfattat det som ganska enkelt att bes\u00f6ka Burma under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren. Personalen vid \u00e5tminstone en nyhetsbyr\u00e5 har belagts med h\u00e5rdare visumregler efter att man rapporterat om en etnisk massaker i omr\u00e5det Maungdaw.<\/p>\n
-Myndigheterna drog \u00e5t tumskruvarna och gjorde klart att utl\u00e4ndska korrespondenter inte har n\u00e5got frikort, s\u00e4ger en journalist som har god k\u00e4nnedom om fallet, men inte vill bli citerad med sitt namn.<\/p>\n
Regeringens talesperson Ye Htut f\u00f6rnekar dock att man inf\u00f6rt n\u00e5gra h\u00e5rdare restriktioner mot utl\u00e4ndska journalister.<\/p>\n
Samtidigt h\u00e4vdar en del att de \u00f6kande etniska sp\u00e4nningarna i landet \u00e4ven gett utslag i landets medier.<\/p>\n
-I de stora medierna \u00e4r den etniska fr\u00e5gan v\u00e4ldigt undantr\u00e4ngd, s\u00e4ger Zin Linn, vid Burma News International, som \u00e4r n\u00e4tverk av medier som rapporterar om Burma, varav vissa f\u00f6retr\u00e4der landets minoritetsbefolkningar.<\/p>\n
Zin Linn menar att en orsak till den bristande rapporteringen om de etniska konflikterna \u00e4r att m\u00e5nga av de Rangoon-baserade nyhetsorganisationerna saknar de resurser som kr\u00e4vs f\u00f6r att bevaka de sv\u00e5rtillg\u00e4ngliga omr\u00e5den d\u00e4r dessa konflikter p\u00e5g\u00e5r. Men han befarar att det \u00e4ven handlar om en form av sj\u00e4lvcensur fr\u00e5n mediernas sida inf\u00f6r de val som ska h\u00e5llas i landet n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n
Inom medierna finns det ocks\u00e5 m\u00e5nga som befarar att bristande resurser och p\u00e5tryckningar kommer att leda till att journalisterna tvingas \u00f6verge sin roll som oberoende granskare inf\u00f6r detta viktiga val.<\/p>\n
Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi sade nyligen att ett av de st\u00f6rsta problemen f\u00f6r landets medier \u00e4r bristen p\u00e5 utbildade journalister.<\/p>\n
Enligt Zin Linn \u00e4r ett av de tips han ger medarbetare inom Burma News International att alltid dubbelkolla uppgifter och att inte lita p\u00e5 obekr\u00e4ftade uppgifter som sprids via de sociala medierna. Han varnar samtidigt f\u00f6r att b\u00f6ja sig f\u00f6r p\u00e5tryckningar fr\u00e5n medie\u00e4gare och p\u00e5pekar att ekonomiska p\u00e5tryckningar \u00e4r en vanlig metod som regeringar anv\u00e4nder sig av f\u00f6r att f\u00e5 medier att dansa efter deras pipa.<\/p>\n
-Den ekonomiska makten och den politiska makten \u00e4r bara tv\u00e5 sidor av samma mynt, s\u00e4ger Zin Linn.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Rangoon, 140506 (IPS) – Alla \u00e4r \u00f6verens om att pressfriheten har f\u00f6rb\u00e4ttrats radikalt i Burma under senare tid. M\u00e4ngder av nya medier har etablerats och m\u00e5nga av dessa rapporterar om \u00e4mnen som tidigare var helt tabu. Men samtidigt d\u00f6ms fortfarande… Continue Reading