{"id":16520,"date":"2014-04-14T13:40:01","date_gmt":"2014-04-14T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2014\/04\/14\/okad-export-av-kvicksilver-i-latinamerika-efter-forbud-i-vast\/"},"modified":"2014-04-14T13:40:01","modified_gmt":"2014-04-14T13:40:01","slug":"okad-export-av-kvicksilver-i-latinamerika-efter-forbud-i-vast","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2014\/04\/14\/okad-export-av-kvicksilver-i-latinamerika-efter-forbud-i-vast\/","title":{"rendered":"\u00d6kad export av kvicksilver i Latinamerika efter f\u00f6rbud i v\u00e4st"},"content":{"rendered":"<p>Mexico City, 140414 (IPS) &#8211; Export av kvicksilver f\u00f6rbj\u00f6ds 2011 av EU och 2013 av USA. Sedan dess har handeln med det giftiga \u00e4mnet \u00f6kat kraftigt i Latinamerika.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>-Mexikos export av kvicksilver har tredubblats under de senaste \u00e5ren och utvinning av guld fr\u00e5n elavfall \u00e4r p\u00e5 uppg\u00e5ng, s\u00e4ger Ibrahima Sow vid Globala milj\u00f6fonden, GEF.<\/p>\n<p> Ett globalt avtal f\u00f6r att fasa ut anv\u00e4ndningen och utsl\u00e4ppen av kvicksilver antogs i oktober 2013. Den s\u00e5 kallade Minamatakonventionen har undertecknats av 97 l\u00e4nder i v\u00e4rlden, bland annat 18 l\u00e4nder i Latinamerika och Karibien men konventionen har hittills endast ratificerats av USA. Det kr\u00e4vs att ytterligare 49 l\u00e4nder ratificerar konventionen f\u00f6r att den ska tr\u00e4da i kraft.<\/p>\n<p> Konventionen f\u00f6rbjuder nya kvicksilvergruvor och kr\u00e4ver att befintliga gruvor fasas ut, samt att kontroll\u00e5tg\u00e4rder vidtas f\u00f6r kvicksilverhalter i luft och f\u00f6r sm\u00e5skalig guldutvinning, vilket \u00e4r en stor k\u00e4lla till kvicksilverf\u00f6roreningar i fattigare delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n<p> Konventionen har f\u00e5tt sitt namn fr\u00e5n den japanska staden Minamata d\u00e4r man p\u00e5 1950-talet uppt\u00e4ckte att inv\u00e5narna hade f\u00f6rgiftats av kvicksilver, som de f\u00e5tt i sig via fisk och skaldjur. Kvicksilvret orsakade allvarliga neurologiska sjukdomar. Enligt officiella siffror drabbades 2 265 personer av utsl\u00e4ppen och minst 100 personer avled. Utsl\u00e4ppen av metylkvicksilver, som \u00e4r den farligaste formen av kvicksilver, kom fr\u00e5n avloppsvatten fr\u00e5n Chisso Corporations kemiska industri i staden.<\/p>\n<p> I Latinamerika anv\u00e4nds kvicksilver i sm\u00e5skalig guldutvinning och i sjukhusutrustning. Kraftverk och st\u00e5lverk st\u00e5r ocks\u00e5 f\u00f6r utsl\u00e4pp. Kvicksilver produceras och smugglas \u00e4ven till andra l\u00e4nder.<\/p>\n<p> -Det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra en bed\u00f6mning av hur stor den illegala importen av kvicksilver \u00e4r. Alla vet att insmugglat kvicksilver fr\u00e5n fr\u00e4mst Peru och Ecuador anv\u00e4nds i den sm\u00e5skaliga gruvdriften \u00e4ven om det inte finns n\u00e5gra siffror p\u00e5 det, s\u00e4ger Pablo Vieira, vice minister med ansvar f\u00f6r milj\u00f6 och h\u00e5llbar utveckling i Colombia.<\/p>\n<p> Enligt myndigheterna i Colombia smugglas kvicksilver genom djungelomr\u00e5den i avl\u00e4gsna gr\u00e4nstrakter. Mercury Watch, en internationell allians som samlar in uppgifter om kvicksilverutsl\u00e4pp, ber\u00e4knade att utsl\u00e4ppen i Latinamerika uppgick till 526 ton \u00e5r 2010 och att utsl\u00e4ppen enbart i Colombia var 180 ton samma \u00e5r.<\/p>\n<p> Enligt FN:s milj\u00f6organ Unep uppgick de globala kvicksilverutsl\u00e4ppen till 1 960 ton \u00e5r 2010 och den sm\u00e5skaliga gruvdriften stod f\u00f6r 727 ton medan kraftverk och industrier stod f\u00f6r de n\u00e4st st\u00f6rsta utsl\u00e4ppen.<\/p>\n<p> Sm\u00e5skalig guldutvinning sker i minst ett dussin latinamerikanska l\u00e4nder, fr\u00e4mst i den andinska regionen och i Amazonas, men \u00e4ven i Centralamerika, rapporterar Unep. Det ber\u00e4knas finnas 500 000 gruvarbetare inom sektorn.<\/p>\n<p> Mexiko och Peru har kvicksilverfyndigheter men det finns inga officiella uppgifter om brytning av kvicksilver i l\u00e4nderna. \u00c5r 2012 var Mexiko, Argentina och Colombia de st\u00f6rsta producenterna och export\u00f6rerna av kvicksilver enligt Mercury Watch medan Peru, Colombia och Panama var de st\u00f6rsta import\u00f6rerna.<\/p>\n<p> I Bolivia, Costa Rica och Honduras \u00e4r kvicksilver f\u00f6rbjuden f\u00f6r anv\u00e4ndning inom gruvindustrin.<\/p>\n<p> F\u00f6rra \u00e5ret antog Colombia en lag om att fasa ut anv\u00e4ndningen av kvicksilver i gruvor de kommande fem \u00e5ren och inom industrin de kommande tio \u00e5ren. Sedan i november 2013 har den peruanska kongressen diskuterat ett lagf\u00f6rslag att f\u00f6rbjuda anv\u00e4ndningen av kvicksilver i gruvor och inom industrin.<\/p>\n<p> Enligt Unep fanns det \u00e5r 2012 totalt elva kloralkalifabriker i regionen som anv\u00e4nder kvicksilver. Majoriteten av fabrikerna uppger att de ska fasa ut anv\u00e4ndningen av kvicksilver till \u00e5r 2020. Globala milj\u00f6fonden, GEF, har bidragit med ekonomiska medel till Uruguay och andra l\u00e4nder i regionen f\u00f6r en omst\u00e4llning till kvicksilverfri teknik inom industrin, men fortfarande \u00e4r det l\u00e5ngt kvar till att n\u00e5 det m\u00e5let.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<p> <UL> <LI><A HREF=\"https:\/\/farm8.staticflickr.com\/7408\/13701633235_4bfb55c6c1_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Guldutvinning i El Corpus, Choluteca i Honduras. Sm\u00e5skalig guldutvinning \u00e4r en stor k\u00e4lla till kvicksilverf\u00f6roreningar i Latinamerika. Foto: Thelma Mej\u00eda\/IPS<\/font><\/a><\/LI><\/UL><BR><BR><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mexico City, 140414 (IPS) &#8211; Export av kvicksilver f\u00f6rbj\u00f6ds 2011 av EU och 2013 av USA. Sedan dess har handeln med det giftiga \u00e4mnet \u00f6kat kraftigt i Latinamerika.<\/p>\n","protected":false},"author":641,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4,1,15,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-16520","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-halsa","category-headlines","category-latinamerika","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16520","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/641"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16520"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16520\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16520"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16520"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16520"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}