{"id":16514,"date":"2014-04-09T13:40:01","date_gmt":"2014-04-09T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2014\/04\/09\/globalt-valstandsindex-utmanar-bnp-matningar\/"},"modified":"2014-04-09T13:40:01","modified_gmt":"2014-04-09T13:40:01","slug":"globalt-valstandsindex-utmanar-bnp-matningar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2014\/04\/09\/globalt-valstandsindex-utmanar-bnp-matningar\/","title":{"rendered":"Globalt v\u00e4lst\u00e5ndsindex utmanar BNP-m\u00e4tningar"},"content":{"rendered":"<p>Washington, 140409 (IPS) &#8211; Social Progress Index \u00e4r ett nytt s\u00e4tt att m\u00e4ta och v\u00e4rdera ett lands v\u00e4lst\u00e5nd. Nya Zeeland, Schweiz, Island, Nederl\u00e4nderna och Norge rankas h\u00f6gst i v\u00e4rlden enligt det nya m\u00e5ttet.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Forskarna som arbetat med det nya indexet p\u00e5pekar att det visar p\u00e5 en tydlig skillnad mellan ekonomisk tillv\u00e4xt och v\u00e4lst\u00e5nd. USA som \u00e4r ett av de l\u00e4nder med h\u00f6gst BNP per capita i v\u00e4rlden, rankas exempelvis som nummer 16 av 132 l\u00e4nder i fr\u00e5ga om sociala framsteg och insatser f\u00f6r milj\u00f6n.<\/p>\n<p> BNP per capita \u00e4r ett rent ekonomiskt m\u00e5tt som m\u00e4ter det samlade v\u00e4rdet av alla varor och tj\u00e4nster i ett land utslaget per inv\u00e5nare.<\/p>\n<p> I onsdags i f\u00f6rra veckan presenterades \u00e5rets nya v\u00e4lst\u00e5ndslista som den ideella organisationen Social Imperative st\u00e5r bakom. SPI m\u00e4ter v\u00e4lst\u00e5nd p\u00e5 andra s\u00e4tt \u00e4n det traditionella m\u00e5ttet BNP. Det nya indexet, framtaget av bland andra professor Michael E. Porter vid Harvarduniversitetet i USA, omfattar tolv omr\u00e5den d\u00e4r allt fr\u00e5n j\u00e4mlikhet, milj\u00f6 och kriminalitet m\u00e4ts.<\/p>\n<p> Michael E. Porter menar att s\u00e4ttet som vi under decennier m\u00e4tt ett lands v\u00e4lst\u00e5nd &#8211; BNP per capita &#8211; inte tar h\u00e4nsyn till sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga h\u00e5llbarhetsaspekter och d\u00e4rf\u00f6r har han introducerat SPI. Om vi skulle m\u00e4ta v\u00e4lst\u00e5nd p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet menar Porter att beslutsfattare i b\u00e5de offentlig och privat sektor skulle f\u00e5 st\u00f6rre incitament att ge sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga \u00f6verv\u00e4ganden st\u00f6rre tyngd.<\/p>\n<p> -Hittills har antagandet varit att det finns ett direkt samband mellan ekonomisk tillv\u00e4xt och v\u00e4lf\u00e4rd. H\u00f6g BNP per capita har vissa kopplingar till sociala framsteg men SPI visar att det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n n\u00e5got automatiskt samband, s\u00e4ger Michael E. Porter.<\/p>\n<p> F\u00f6r 80 \u00e5r sedan presenterade ekonomen Simon Kuznets BNP som ett m\u00e5tt p\u00e5 ekonomisk utveckling men redan d\u00e5 varnade han f\u00f6r att anv\u00e4nda m\u00e5ttet f\u00f6r att m\u00e4ta en nations v\u00e4lst\u00e5nd.<\/p>\n<p> -BNP \u00e4r ett bristf\u00e4lligt m\u00e5tt p\u00e5 ett lands utveckling, eftersom f\u00f6retagens och f\u00f6rsvarets kostnader \u00f6verbetonas medan viktiga aspekter f\u00f6r v\u00e4lst\u00e5nd som till exempel arbete i hemmet, f\u00f6rbises. SPI \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att m\u00e4ta livskvalitet, s\u00e4ger Carol Graham, forskare vid tankesmedjan Brookings Institution i Washington.<\/p>\n<p> -SPI speglar det som lyftes fram av Occupy-r\u00f6relsen, som tillg\u00e5ngen till grundl\u00e4ggande service som byggstenar i ett anst\u00e4ndigt samh\u00e4lle, s\u00e4ger Emira Woods vid Institute for Policy Studies i Washington.<\/p>\n<p> Indexet m\u00e4ter bland annat tillg\u00e5ngen till v\u00e5rd, en bra milj\u00f6 och god h\u00e4lsa, vatten och god sanitet, tak \u00f6ver huvudet och personlig s\u00e4kerhet, tillg\u00e5ng till utbildning, information och kommunikationsmedel samt personlig frihet, tolerans och integration.<\/p>\n<p> -Eftersom SPI m\u00e4ter direkta sociala resultat skilt fr\u00e5n ekonomiska indikatorer, ger det oss f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen m\u00f6jligheten att unders\u00f6ka sambandet mellan ekonomiska och sociala framsteg, s\u00e4ger Michael E. Porter vid Harvarduniversitetet.<\/p>\n<p> Enligt forskarna bakom SPI visar resultaten att ekonomisk tillv\u00e4xt b\u00e5de gynnar l\u00e4nderna och leder till sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga utmaningar. Den ekonomiska utvecklingen \u00e4r inte j\u00e4mnt f\u00f6rdelad inom l\u00e4nderna och inte heller de sociala framstegen. De ekonomiska resultaten \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att beskriva ett lands v\u00e4lst\u00e5nd sl\u00e5r forskarna fast. Vid l\u00e5ga inkomstniv\u00e5er leder h\u00f6gre BNP per capita till tydlig social utveckling, medan detta inte g\u00e4ller l\u00e4nder med h\u00f6gre inkomstniv\u00e5er p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n<p> Trots att USA \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta ekonomi rankas landet l\u00e5gt n\u00e4r det g\u00e4ller grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga behov som den personliga s\u00e4kerheten, och i fr\u00e5ga om utbildningsm\u00f6jligheter och j\u00e4mst\u00e4lldhet. N\u00e4r det g\u00e4ller m\u00f6jligheter till en god h\u00e4lsa rankas landet som nummer 70 av 132. Samtidigt ligger USA i topp n\u00e4r det g\u00e4ller tillg\u00e5ng till h\u00f6gre utbildning och universitet av h\u00f6g rang.<\/p>\n<p> Bland h\u00f6ginkomstl\u00e4nder rankas Ryssland (80) l\u00e4gre \u00e4n Uruguay (26) n\u00e4r det g\u00e4ller SPI. Bland medelinkomstl\u00e4nder rankas Jamaica (43) h\u00f6gre \u00e4n Kina (90). Oljerika l\u00e4nder som Saudiarabien (65) Kuwait (40) och Angola (127) rankas ocks\u00e5 l\u00e4gre \u00e4n v\u00e4ntat i f\u00f6rh\u00e5llande till l\u00e4ndernas BNP per capita. L\u00e4nder som Malawi (109), Nya Zeeland (1) och Filippinerna (56) rankas h\u00f6gre \u00e4n v\u00e4ntat i f\u00f6rh\u00e5llande till l\u00e4ndernas bruttonationalprodukt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Washington, 140409 (IPS) &#8211; Social Progress Index \u00e4r ett nytt s\u00e4tt att m\u00e4ta och v\u00e4rdera ett lands v\u00e4lst\u00e5nd. Nya Zeeland, Schweiz, Island, Nederl\u00e4nderna och Norge rankas h\u00f6gst i v\u00e4rlden enligt det nya m\u00e5ttet.<\/p>\n","protected":false},"author":1541,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,4,1,10,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-16514","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-halsa","category-headlines","category-manskliga-rattigheter","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16514","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1541"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16514"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16514\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16514"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16514"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16514"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}