Bisjkek, 140404 (IPS) – Den globala uppv\u00e4rmningen orsakar krympande glaci\u00e4rer med stora risker f\u00f6r att sm\u00e4ltvatten skapar \u00f6versv\u00e4mningar i Kirgizistan. Men bristande resurser och byr\u00e5krati f\u00f6rs\u00e4mrar landets m\u00f6jligheter att f\u00f6rhindra katastrofer.<\/p>\n
<\/p>\n
Forskare vid Kirgizistans myndighet f\u00f6r geologi och mineralresurser bes\u00f6ker regelbundet v\u00e4derstationen p\u00e5 glaci\u00e4ren Adygene som ligger 3 600 meter \u00f6ver havet f\u00f6r att f\u00f6lja glaci\u00e4rsj\u00f6arnas utbredning i bergen ovanf\u00f6r Kirgizistans huvudstad Bisjkek.<\/p>\n
Den st\u00f6rsta av de 18 sj\u00f6ar som de observerar utg\u00f6r ett potentiellt hot mot huvudstaden som ligger 40 kilometer l\u00e4ngre ner i dalen, ber\u00e4ttar Vitalij Zaginaev som arbetar vid myndigheten.<\/p>\n
-Sj\u00f6n har is som tinar l\u00e5ngsamt och som fyller p\u00e5 floden Ala-Archa med vatten. Om temperaturen stiger f\u00f6r snabbt, sm\u00e4lter isen snabbt och kan orsaka skred som kan utg\u00f6ra en fara \u00e4ven f\u00f6r Bisjkek, s\u00e4ger Vitalij Zaginaev.<\/p>\n
P\u00e5 grund av den globala uppv\u00e4rmningen krymper glaci\u00e4rerna och nytt sm\u00e4ltvatten bildar sj\u00f6ar och risken f\u00f6r att glaci\u00e4rsj\u00f6ar brister och orsakar stora \u00f6versv\u00e4mningar \u00f6kar. FN:s milj\u00f6program Unep f\u00f6rklarade redan 2007 att bristande glaci\u00e4rsj\u00f6ar kunde leda till de st\u00f6rsta katastroferna i glaci\u00e4romr\u00e5den.<\/p>\n
Men redan innan 2007 hade Centralasien upplevt konsekvenserna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. I juli 1998 dog 100 personer vid en \u00f6versv\u00e4mning i Shakhimardan-dalen som Kirgizistan delar med Uzbekistan. Vid en liknande \u00f6versv\u00e4mning i Shakhdara-dalen i Pamir-bergen i Tadzjikistan 2002 dog 23 personer. I b\u00e5da fallen varnades inte de lokala samh\u00e4llena och de fick ingen m\u00f6jlighet att vidta katastrof\u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n
Sn\u00e4va budgetar och byr\u00e5krati f\u00f6rs\u00e4mrar idag Kirgizistans m\u00f6jligheter att f\u00f6rhindra liknande katastrofer, \u00e4ven om dessa skulle sl\u00e5 h\u00e5rt mot befolkningen i omr\u00e5den kring huvudstaden.<\/p>\n
N\u00e4r isen som h\u00f6ll tillbaka sj\u00f6n Teztor ovanf\u00f6r huvudstaden Bisjkek sm\u00e4lte den 31 juli 2012 s\u00e5 hade forskare vid myndigheten f\u00f6r geologi och mineralresurser f\u00f6rutsagt det med stor precision.<\/p>\n
-Inom bara n\u00e5gra dagar steg vattenniv\u00e5n med 16 centimeter, s\u00e4ger Sergej Erokhin fr\u00e5n myndigheten.<\/p>\n
Men det tog landets myndighet f\u00f6r krisberedskap, MChS, flera dagar att utf\u00e4rda en varning efter att de tagit emot informationen fr\u00e5n forskarna.<\/p>\n
-Vi informerade myndigheten f\u00f6r krisberedskap tio dagar i f\u00f6rv\u00e4g, men de b\u00f6rjade inte s\u00e4tta upp varningsskyltar och evakuera m\u00e4nniskor f\u00f6rr\u00e4n precis innan vattnet steg, s\u00e4ger Erokhin.<\/p>\n
Davletbek Alimbekov, bitr\u00e4dande chef f\u00f6r MChS, menar dock att det var tack vare myndighetens beredskapsplan som ingen omkom och inga skador uppstod. Lokala k\u00e4llor uppger dock att det stigande vattnet ledde till stora materiella skador, bland annat f\u00f6rst\u00f6rdes r\u00f6rledningar till en fabrik som producerar mineralvatten.<\/p>\n
Schweiz och Kirgizistan har en liknande topografi och 2008 brast sj\u00f6n Grindelwald i Bern-omr\u00e5det och orsakade stora \u00f6versv\u00e4mningar och materiella skador till ett v\u00e4rde av motsvarande en halv miljon dollar. F\u00f6r att undvika liknande katastrofer i framtiden har den schweiziska regeringen och lokala myndigheter investerat stora summor i en dr\u00e4neringskanal och \u00f6vervakningsstationer. En s\u00e4rskild webbplats informerar omr\u00e5dets inv\u00e5nare om f\u00f6r\u00e4ndringar kring glaci\u00e4ren och sj\u00f6n.<\/p>\n
Glaci\u00e4rforskaren Wilfried Haeberli vid universitetet i Z\u00fcrich s\u00e4ger att risken f\u00f6r att sj\u00f6ar brister \u00f6kar n\u00e4r sj\u00f6arna blir allt fler.<\/p>\n
-Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt h\u00f6ga bergsomr\u00e5den i Centralasien, Himalaya, Anderna och Alperna.<\/p>\n
Han f\u00f6rutsp\u00e5r att 600 nya sj\u00f6ar i Schweiz kommer att bildas till f\u00f6ljd av sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer under de kommande hundra \u00e5ren.<\/p>\n
Haeberli s\u00e4ger att ett s\u00e4tt att minska risken f\u00f6r stora \u00f6versv\u00e4mningar \u00e4r att p\u00e5 konstgjord v\u00e4g s\u00e4nka sj\u00f6arnas vattenniv\u00e5er eller bygga dammar f\u00f6r att hejda pl\u00f6tsliga vattenmassor.<\/p>\n
Kirgizistan har inte samma resurser till f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder som Schweiz. Kirgiziska forskare s\u00e4ger att de endast har m\u00f6jlighet att studera en br\u00e5kdel av de 330 sj\u00f6arna runt om i landet som Alimbekov fr\u00e5n MChS menar \u00e4r i riskzonen f\u00f6r att brista i \u00e5r.<\/p>\n
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Bisjkek, 140404 (IPS) – Den globala uppv\u00e4rmningen orsakar krympande glaci\u00e4rer med stora risker f\u00f6r att sm\u00e4ltvatten skapar \u00f6versv\u00e4mningar i Kirgizistan. Men bristande resurser och byr\u00e5krati f\u00f6rs\u00e4mrar landets m\u00f6jligheter att f\u00f6rhindra katastrofer.<\/p>\n","protected":false},"author":1539,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,12,7],"tags":[],"class_list":["post-16508","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-miljo","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16508","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1539"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16508"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16508\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16508"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16508"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16508"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}