Santiago, 140312 (IPS) – P\u00e5 tisdagen \u00e5terv\u00e4nde socialdemokraten Michelle Bachelet till presidentposten i Chile, i starkare st\u00e4llning \u00e4n n\u00e4r hon blev landets f\u00f6rsta kvinnliga president 2006. Hon har utlovat en mer aktiv utrikespolitik \u00e4n sin f\u00f6retr\u00e4dare, som i relationerna med omv\u00e4rlden fr\u00e4mst satsade p\u00e5 ekonomiska fr\u00e5gor.<\/p>\n
<\/p>\n
Under sin valkampanj h\u00e4vdade Bachelet, som var president mellan 2006 och 2010, att hennes f\u00f6retr\u00e4dare, h\u00f6germannen Sebasti\u00e1n Pi\u00f1era, varit alltf\u00f6r “handelsinriktad” i sina relationer med omv\u00e4rlden.<\/p>\n
I sin regeringsf\u00f6rklaring \u00e4r Bachelet starkt kritisk mot att landet “f\u00f6rlorat sin profil” i f\u00f6rh\u00e5llande till grannl\u00e4nderna, trots att relationerna med dessa beskrivs som “problematiska”.<\/p>\n
Som exempel kan n\u00e4mnas att s\u00e5ren efter det krig som Chile utk\u00e4mpade med sina n\u00e4rmaste grannar Bolivia och Peru i slutet av 1800-talet fortfarande finns kvar, eftersom b\u00e5da dessa l\u00e4nder f\u00f6rlorade betydande landomr\u00e5den till Chile i samband med detta krig. Peru f\u00f6rlorade den numera chilenska regionen Tarapac\u00e1, medan Bolivia f\u00f6rlorade regionen Antofagasta och landets tillg\u00e5ng till Stilla Havet.<\/p>\n
Chile och Bolivia br\u00f6t sina diplomatiska f\u00f6rbindelser 1978 och sp\u00e4nningarna mellan l\u00e4nderna finns kvar, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av Bolivias krav p\u00e5 att \u00e5terf\u00e5 tillg\u00e5ngen till kusten.<\/p>\n
Bachelet har ett starkt politiskt kapital b\u00e5de i regionen och i omv\u00e4rlden, vilket f\u00f6rst\u00e4rktes under hennes tid som chef f\u00f6r FN-organet UN Women. Hon vann valet i december med bred marginal.<\/p>\n
Bachelet har en stark relation till Brasiliens president Dilma Rousseff, som sagt sig se fram emot att f\u00f6rdjupa samarbetet med Chile, samt med Argentinas president Cristina Fern\u00e1ndez, och st\u00e5r \u00e4ven p\u00e5 god fot med Ecuadors president Rafael Correa.<\/p>\n
F\u00f6retr\u00e4daren Sebasti\u00e1n Pi\u00f1era hade ist\u00e4llet starkare band med den colombianske presidenten Juan Manuel Santos, och arbetade f\u00f6r att st\u00e4rka den s\u00e5 kallade Stillahavsalliansen, d\u00e4r Chile, Colombia, Mexiko och Peru ing\u00e5r.<\/p>\n
-Pi\u00f1eras utrikespolitiska dagordning var underst\u00e4lld vissa kommersiella och ekonomiska intressen, s\u00e4ger samh\u00e4llsvetaren Fabi\u00e1n Pressacco, vid Universidad Alberto Hurtado, till IPS.<\/p>\n
Men anklagelserna om att hans regering skulle ha f\u00f6rsummat regionala politiska, sociala och kulturella fr\u00e5gor f\u00f6rnekas av Pi\u00f1era.<\/p>\n
-Det \u00f6verensst\u00e4mmer inte med verkligheten, svarade den avg\u00e5ende presidenten IPS vid en presskonferens.<\/p>\n
Utrikesanalytikern Francisca Quiroga vid Universidad Arcis menar dock att landet st\u00e5r inf\u00f6r vissa akuta utmaningar efter Pi\u00f1eras tid vid makten, d\u00e4ribland arbetet f\u00f6r att st\u00e4rka banden med de l\u00e4nder som Chile delar gr\u00e4ns med – Argentina, Bolivia och Peru.<\/p>\n
-Sedan b\u00f6r en l\u00e5ngsiktig satsning inledas f\u00f6r att st\u00e4rka en latinamerikansk integration, d\u00e4r relationerna med Brasilien, Ecuador och Mexiko b\u00f6r st\u00e4rkas politiskt, och inte enbart p\u00e5 ett handelsm\u00e4ssigt plan, s\u00e4ger Francisca Quiroga.<\/p>\n
Bachelet har utsett den erfarne diplomaten Heraldo Mu\u00f1oz till ny utrikesminister. I denna roll kommer Mu\u00f1oz att tvingas hantera konflikterna med b\u00e5de Peru och Bolivia.<\/p>\n
Trots sp\u00e4nningarna mellan l\u00e4nderna beslutade sig Bolivias president Evo Morales att delta vid Bachelets installationsceremoni, och landets vicepresident \u00c1lvaro Garc\u00eda Linera kommer i slutet av denna m\u00e5nad att bes\u00f6ka Chile. Enligt vicepresidentens r\u00e5dgivare genomf\u00f6rs detta bes\u00f6k f\u00f6r att visa att landet \u00e4r berett p\u00e5 ett “n\u00e4rmande” till Chile.<\/p>\n
Flera analytiker menar ocks\u00e5 att relationerna med Argentina kommer att f\u00f6rb\u00e4ttras med Bachelet vid makten.<\/p>\n
-Med Bachelets regering s\u00e5 kommer en st\u00f6rre vikt att l\u00e4ggas vid Latinamerika i ett bredare perspektiv \u00e4n endast den aff\u00e4rsm\u00e4ssigt ideologiska aspekt som Pi\u00f1eras regering hade, s\u00e4ger samh\u00e4llsvetaren Fabi\u00e1n Pressacco.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Santiago, 140312 (IPS) – P\u00e5 tisdagen \u00e5terv\u00e4nde socialdemokraten Michelle Bachelet till presidentposten i Chile, i starkare st\u00e4llning \u00e4n n\u00e4r hon blev landets f\u00f6rsta kvinnliga president 2006. Hon har utlovat en mer aktiv utrikespolitik \u00e4n sin f\u00f6retr\u00e4dare, som i relationerna med… Continue Reading