Santiago, 140211 (IPS) – I mitten av mars \u00e5terv\u00e4nder socialdemokraten Michelle Bachelet till presidentposten i Chile. Hon har utlovat stora reformer av landets utbildningsv\u00e4sende – och kommer genast att uts\u00e4ttas f\u00f6r h\u00e5rda p\u00e5tryckningar fr\u00e5n landets elev- och studentr\u00f6relser. <\/p>\n
<\/p>\n
Bachelet har lovat att landets fattigaste studenter ska ha f\u00e5tt tillg\u00e5ng till gratis h\u00f6gre utbildning efter hennes fyra\u00e5riga \u00e4mbetsperiod. Samtidigt menar skolexperter att detta inte r\u00e4cker – de menar \u00e4ven att de stora klyftorna inom landets utbildningssystem, fr\u00e5n f\u00f6rskolan och upp\u00e5t, m\u00e5ste motverkas.<\/p>\n
Redan nu har landets studentr\u00f6relse planerat att den 22 mars anordna en demonstration med krav p\u00e5 reformer, elva dagar efter att Bachelet f\u00f6r andra g\u00e5ngen svurit presidenteden. Bachelet kommer med andra ord att st\u00e4llas inf\u00f6r h\u00e5rda p\u00e5tryckningar redan fr\u00e5n b\u00f6rjan.<\/p>\n
Presidentens utlovade reformer kan ha stor betydelse f\u00f6r 14-\u00e5riga Isadora Riquelme och m\u00e5nga tusentals andra chilenska ungdomar. Isadora Riquelme vill l\u00e4sa spr\u00e5k eller musik p\u00e5 universitetet och menar att utbildningen borde vara gratis f\u00f6r alla – men \u00e4r skeptisk till att det verkligen kommer att bli s\u00e5.<\/p>\n
-Jag tror inte myndigheterna kommer att lyckas genomf\u00f6ra det. Men det b\u00e4sta vore om universiteten var helt gratis, f\u00f6r n\u00e4rvarande finns det massor av ungdomar som inte kan studera eftersom de saknar pengar, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n
Sj\u00e4lv hoppas hon kunna studera vidare med hj\u00e4lp av ett stipendium. Enligt det nuvarande systemet skulle hennes f\u00f6r\u00e4ldrar, som inte har n\u00e5gra fasta jobb, tvingas betala motsvarande 7 000 kronor i m\u00e5naden f\u00f6r sin dotters universitetsutbildning.<\/p>\n
Protesterna mot det chilenska skolsystemet b\u00f6rjade 2006, i b\u00f6rjan av Bachelets f\u00f6rsta fyra\u00e5riga period vid makten. R\u00f6relsen kom att kallas “pingvin-revolutionen” p\u00e5 grund av de svartvita skoluniformer som bars av de gymnasieelever som gav sig ut p\u00e5 gatorna med krav p\u00e5 ett b\u00e4ttre och \u00e5tercentraliserat utbildningssystem.<\/p>\n
Med tiden har demonstrationerna v\u00e4xt till en massr\u00f6relse bland universitetsstudenter som g\u00e5tt ut p\u00e5 gatorna och kr\u00e4vt ett gratis och f\u00f6rb\u00e4ttrat h\u00f6gskolesystem.<\/p>\n
Protesterna har sagt n\u00e5got om tillst\u00e5ndet i landet d\u00e4r tillv\u00e4xten legat p\u00e5 sex procent om \u00e5ret de senaste \u00e5ren – samtidigt som samh\u00e4llsklyftorna \u00e4r enorma.<\/p>\n
N\u00e4stan 3 miljoner av landets 17 miljoner inv\u00e5nare tvingas leva p\u00e5 mindre \u00e4n motsvarande 13 kronor om dagen, och ytterligare 1 miljon p\u00e5 knappa sju kronor om dagen. Detta samtidigt som den rikaste procenten drar in drygt 30 procent av landets totala inkomster, enligt tankesmedjan Fundaci\u00f3n Sol.<\/p>\n
\u00c5r 1981 beslutade generalen och diktatorn Augusto Pinochet att ansvaret f\u00f6r de chilenska skolorna inte l\u00e4ngre skulle vara statens utan kommunernas. Samma \u00e5r gick 78 procent av landets elever i offentliga skolor, medan resten gick i privata skolor.<\/p>\n
\u00c5r 1990, n\u00e4r demokratin \u00e5terinf\u00f6rdes i landet, var det knappa 58 procent av skoleleverna som gick i allm\u00e4nna skolor, och 2012 var siffran nere p\u00e5 38 procent. Orsaken till att s\u00e5 m\u00e5nga elever v\u00e4nt sig till de privata skolorna \u00e4r att kvaliteten p\u00e5 de offentliga skolorna snabbt f\u00f6rs\u00e4mrats.<\/p>\n
Kraven p\u00e5 minskade klyftor inom skolsystemet ledde till att Bachelet gick till val p\u00e5 l\u00f6ften om stora reformer inom utbildningssektorn. Men de reformer som utlovats kommer att kosta stora pengar – upp emot tv\u00e5 procent av landets BNP.<\/p>\n
Eduardo Garc\u00eda Huidobro, som varit ordf\u00f6rande f\u00f6r en statlig kommitt\u00e9 som granskat landets utbildningsv\u00e4sende, menar att fr\u00e5gan om att skapa en gratis h\u00f6gskoleutbildning \u00e4r viktig av flera sk\u00e4l.<\/p>\n
-Det skulle ha en demokratiserande effekt, men det \u00e4r ocks\u00e5 en fr\u00e5ga om regeringens trov\u00e4rdighet i f\u00f6rh\u00e5llande till de sociala r\u00f6relserna i landet.<\/p>\n
Det finns 25 universitet i Chile, men f\u00f6r att bli antagen d\u00e4r kr\u00e4vs det att studenterna klarar ett kunskapstest som m\u00e4ter vilka f\u00e4rdigheter ungdomarna har f\u00f6rv\u00e4rvat under sin tidigare utbildning.<\/p>\n
-Det \u00e4r h\u00e4r som segregationen i Chile visar sig. Vad skulle det vara f\u00f6r mening med ett gratis universitet om du \u00e4nd\u00e5 inte kan komma in d\u00e4r, fr\u00e5gar sig utbildningsexperten Mauricio Weibel.<\/p>\n
Weibel menar att den viktigaste fr\u00e5gan \u00e4r att utj\u00e4mna skillnaderna mellan landets olika grundskolor – eftersom det \u00e4r d\u00e4r oj\u00e4mlikheten grundl\u00e4ggs.<\/p>\n
-I dagens Chile finns det fattiga skolor f\u00f6r de fattiga och rika skolor f\u00f6r de rika. Skillnaderna handlar inte bara om infrastruktur utan framf\u00f6r allt om hur bra l\u00e4rarna \u00e4r och vilka kunskaper som l\u00e4rs ut, s\u00e4ger han.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n