Washington, 140206 (IPS) – USA \u00e4r det enda Natolandet som \u00e4nnu inte har undertecknat avtalet om ett f\u00f6rbud mot landminor. Nu har ett stort antal organisationer inlett en kampanj f\u00f6r att f\u00f6rm\u00e5 president Barack Obama att skriva under avtalet, som funnits sedan 1997. <\/p>\n
<\/p>\n
Organisationernas uppmaning skickades i ett brev till presidenten som offentliggjordes p\u00e5 m\u00e5ndagen. USA uppmanas d\u00e4r att underteckna f\u00f6rbudet och inleda arbetet med att f\u00f6rst\u00f6ra de miljontals landminor som finns lagrade. Brevet har undertecknats av 17 organisationer, som i sin tur f\u00f6retr\u00e4der hundratals mindre organisationer.<\/p>\n
“Vi har vid upprepade tillf\u00e4llen uppmanat USA att fullf\u00f6lja intentionen att godk\u00e4nna avtalet f\u00f6r ett minf\u00f6rbud”, skriver organisationerna som samtidigt understryker att detta \u00e4ven skulle kunna p\u00e5verka andra l\u00e4nder som \u00e4nnu inte har undertecknat f\u00f6rdraget.<\/p>\n
Hittills har 161 l\u00e4nder undertecknat f\u00f6rdraget mot landminor, som tr\u00e4dde i kraft 1999. Under f\u00f6rra \u00e5ret \u00e4r det bara k\u00e4nt att ett f\u00e5tal l\u00e4nder anv\u00e4nde sig av antipersonella minor, eller s\u00e5 kallade truppminor – d\u00e4ribland Syrien och Burma, men det finns fortfarande ett antal l\u00e4nder som \u00e4nnu inte har undertecknat f\u00f6rdraget, d\u00e4ribland Kina, Indien, Israel, Pakistan och Ryssland.<\/p>\n
USA \u00e4r dock det enda Natolandet som st\u00e5r utanf\u00f6r.<\/p>\n
-Vi tror att ett amerikanskt engagemang i detta avtal skulle p\u00e5verka andra, s\u00e4ger Steve Goose, som \u00e4r expert p\u00e5 vapenfr\u00e5gor inom Human Rights Watch, HRW, en av de organisationer som undertecknat brevet till president Obama.<\/p>\n
F\u00f6rdraget, som kallas Ottawakonventionen, f\u00f6rbjuder anv\u00e4ndning, f\u00f6rs\u00e4ljning och lagring av landminor. Det anses allm\u00e4nt ha varit framg\u00e5ngsrikt eftersom antalet m\u00e4nniskor som skadas eller d\u00f6das av minor har minskat fr\u00e5n 25 000 om \u00e5ret till 4 000 om \u00e5ret.<\/p>\n
Samtidigt h\u00e4vdar organisationer att det fortfarande finns miljontals minor utplacerade i n\u00e4rmare 60 l\u00e4nder, varav en del placerades ut redan under andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n
\u00c5r 1997 beslutade den d\u00e5varande presidenten Bill Clinton att USA skulle underteckna f\u00f6rdraget \u00e5r 2006. Hans eftertr\u00e4dare George W. Bush drog dock tillbaka det beslutet, men m\u00e5nga hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig att Barack Obama skulle ha en annan inst\u00e4llning efter att ha kommit till makten 2009.<\/p>\n
Ist\u00e4llet beslutade Obama i slutet av 2009 att hans administration skulle genomf\u00f6ra en grundlig \u00f6versyn av fr\u00e5gan om landminor – en \u00f6versyn som \u00e4nnu inte \u00e4r klar.<\/p>\n
Steve Goose vid HRW menar att det nu \u00e4r h\u00f6g tid att USA tar st\u00e4llning i fr\u00e5gan.<\/p>\n
-Vi har f\u00e5tt motstridiga signaler om vad granskningen lett fram till, men vi \u00e4r optimistiska och tror p\u00e5 ett positivt resultat.<\/p>\n
Samtidigt som USA inte har undertecknat f\u00f6rdraget s\u00e5 har landet i flera decenniers tid till stora delar f\u00f6ljt dess inneh\u00e5ll. Landets milit\u00e4r har inte anv\u00e4nt sig av antipersonella minor sedan Gulfkriget 1991 och har heller inte exporterat dessa vapen sedan 1992. Dessutom upph\u00f6rde USA att tillverka landminor 1997.<\/p>\n
Dock har landets milit\u00e4r fortfarande upp emot tio miljoner landminor i sina lager.<\/p>\n
-Det \u00e4r paradoxalt. USA har sk\u00f6tt sig extremt bra i denna fr\u00e5ga under senare \u00e5r, men f\u00f6rbeh\u00e5ller sig \u00e4nd\u00e5 r\u00e4tten att f\u00e5 anv\u00e4nda sig av dessa vapen, s\u00e4ger Mica Bevington, vid Handicap International, en organisation som tilldelades Nobels fredpris 1997 f\u00f6r sitt arbete mot minor.<\/p>\n
Mica Bevington menar att det nu \u00e4r h\u00f6g tid att USA ansluter sig till f\u00f6rbudet.<\/p>\n
-Detta skulle kunna uppmuntra andra l\u00e4nder som Kina och Ryssland att ocks\u00e5 skriva under, och det skulle ocks\u00e5 inneb\u00e4ra en f\u00f6rs\u00e4kran om att miljontals exemplar av dessa d\u00f6dliga vapen slutgiltigt skulle f\u00f6rst\u00f6ras, s\u00e4ger Bevington till IPS.<\/p>\n
Handicap International bedriver minr\u00f6jningsarbete i 37 l\u00e4nder i v\u00e4rlden. Enligt organisationen \u00e4r n\u00e4rmare 70 procent av offren f\u00f6r minor och andra former av odetonerade spr\u00e4ngladdningar civila – varav n\u00e4stan en tredjedel \u00e4r barn.<\/p>\n
-Vi m\u00e5ste l\u00e4gga politiken \u00e5t sidan och p\u00e5minna oss om att offren \u00e4r vanliga m\u00e4nniskor, s\u00e4ger Bevington.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Washington, 140206 (IPS) – USA \u00e4r det enda Natolandet som \u00e4nnu inte har undertecknat avtalet om ett f\u00f6rbud mot landminor. Nu har ett stort antal organisationer inlett en kampanj f\u00f6r att f\u00f6rm\u00e5 president Barack Obama att skriva under avtalet, som… Continue Reading