Carrefour, Haiti, 140123 (IPS) – Fyra \u00e5r efter den f\u00f6r\u00f6dande jordb\u00e4vningen i Haiti finns det fortfarande kvar cirka 300 l\u00e4ger f\u00f6r internflyktingar i huvudstadsregionen. Mimose G\u00e9rard ber\u00e4ttar om sin inhumana tillvaro i ett t\u00e4ltl\u00e4ger i utkanten av huvudstaden Port-au-Prince.<\/p>\n
<\/p>\n
Mimose G\u00e9rard sitter omgiven av stora s\u00e4ckar fyllda med plastflaskor. Hon tj\u00e4nar bara sm\u00e5slantar p\u00e5 att \u00e5tervinna flaskorna, men det \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n ingenting.<\/p>\n
-Jag har bott i l\u00e4gret sedan den 13 januari 2010. Det \u00e4r en sm\u00e4rtsam tillvaro, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n
Att samla plastflaskor f\u00f6r \u00e5tervinning har blivit f\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6r ett dussin m\u00e4nniskor i l\u00e4gret Gaston Margron i Carrefour i den s\u00f6dra utkanten av huvudstaden Port-au-Prince d\u00e4r 800 familjer bor.<\/p>\n
Mimose G\u00e9rard \u00e5r 57 \u00e5r gammal och har elva barn. Hon arbetar ocks\u00e5 med att tv\u00e4tta f\u00f6r att tj\u00e4na n\u00e5gra extra slantar. Hennes h\u00e4nder \u00e4r grova och nariga.<\/p>\n
-F\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r inhumana, men vi har ingenstans att ta v\u00e4gen. De som har anh\u00f6riga som kunnat hj\u00e4lpa dem har l\u00e4mnat l\u00e4gret, men jag har inte det s\u00e5 jag har blivit kvar, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Mimose G\u00e9rard till\u00e4gger att l\u00e4grets inv\u00e5nare tvingas anv\u00e4nda orenat vatten trots att landet drabbats av en koleraepidemi.<\/p>\n
-Vi har inga toaletter. H\u00e4r l\u00e4mnas p\u00e5sar med avf\u00f6ring, s\u00e4ger hon och pekar p\u00e5 ett omr\u00e5de d\u00e4r de sm\u00e5 p\u00e5sarna som anv\u00e4nds som portabla toaletter sl\u00e4ngs efter att de anv\u00e4nts under n\u00e4tterna n\u00e4r det kan vara farligt att l\u00e4mna sitt t\u00e4lt.<\/p>\n
Det f\u00f6rekommer st\u00f6lder i l\u00e4gret och det finns ocks\u00e5 poliser och bev\u00e4pnade m\u00e4n som arbetar f\u00f6r mark\u00e4garna.<\/p>\n
-Polisen har f\u00f6rs\u00f6kt att tvinga oss att l\u00e4mna l\u00e4gret. De har kommit hit och skjutit i luften och f\u00f6rs\u00f6kt att skr\u00e4mma oss. Mark\u00e4garen har kommit hit tre g\u00e5nger, s\u00e4ger Mimose G\u00e9rard.<\/p>\n
Enligt FN riskerar inv\u00e5nare i cirka en tredjedel av de 300 l\u00e4gren i huvudstadsomr\u00e5det att vr\u00e4kas.<\/p>\n
Natten mellan den 11 och 12 januari, p\u00e5 \u00e5rsdagen av jordb\u00e4vningen som drabbade Haiti 2010, rasade en brand i ett l\u00e4ger med hundratalet t\u00e4lt i Delmas inte l\u00e5ngt fr\u00e5n de centrala delarna av huvudstaden. En kvinna och tre sm\u00e5 barn dog i branden och dussintals skadades.<\/p>\n
Bortsett fr\u00e5n att n\u00e5gra skadade f\u00f6rdes till sjukhus av de lokala myndigheterna och att madrasser delades ut har inte mycket skett. Myndigheterna har inte gjort n\u00e5gra uttalanden eller unders\u00f6kt vad som orsakade branden, trots att det framf\u00f6rts misstankar om mordbrand. Marken \u00e4gs av ett haitiskt tryckeri.<\/p>\n
Amnesty International rapporterade den 17 januari om de fyra d\u00f6dade och de trettiotal skadade och f\u00f6rlusten av de personliga tillh\u00f6righeterna n\u00e4r de tillf\u00e4lliga bost\u00e4derna f\u00f6r de 108 familjerna i l\u00e4gret totalf\u00f6rst\u00f6rdes i branden.<\/p>\n
Sanon Renel, fr\u00e5n koalitionen Frakka som mobiliserar fackf\u00f6reningar och andra grupper g\u00e4llande bostadsfr\u00e5gor, s\u00e4ger att branden och avsaknaden av officiella svar inte b\u00e5dar gott.<\/p>\n
-Det verkar som om privata intressen genomf\u00f6r allt fler vr\u00e4kningar. Och regeringen st\u00f6der praktiskt taget deras agerande. Det \u00e4r motbjudande att se hur myndigheterna behandlar de fattiga, s\u00e4ger Sanon Renel.<\/p>\n
Trettiofem sekunder varade jordskalvet. P\u00e5 den tiden utpl\u00e5nades n\u00e4stan en kvarts miljon m\u00e4nniskor, n\u00e4stan en halv miljon byggnader kollapsade och 1,5 miljoner m\u00e4nniskor blev heml\u00f6sa. Jordb\u00e4vningen i Haiti den 12 januari 2010 uppm\u00e4ttes till 7,0 p\u00e5 richterskalan. Den ber\u00e4knade kostnaden f\u00f6r skador enbart i bostadssektorn har uppskattats till motsvarande 16 miljarder kronor.<\/p>\n
Nu, fyra \u00e5r senare, \u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor fortfarande kvar i t\u00e4ltl\u00e4gren, precis som Mimose G\u00e9rard. Endast 7 515 permanenta bost\u00e4der har byggts medan 27 000 hus har reparerats och omkring 55 000 familjer har f\u00e5tt en eng\u00e5ngsutbetalning p\u00e5 motsvarande 3 200 kronor f\u00f6r att l\u00e4mna l\u00e4gren.<\/p>\n
Enligt en studie gjord av Institute for Justice and Democracy in Haiti st\u00e5r m\u00e5nga familjer inf\u00f6r nya sv\u00e5righeter n\u00e4r bostadsbidragen tar slut. Planer f\u00f6r byggnation av nya bost\u00e4der har \u00e4ndrats. Center for Economic Policy and Research, CEPR, rapporterar att den amerikanska regeringen utlovade 15 000 nya bost\u00e4der, men nu planerar att endast bygga 2 500 bost\u00e4der.<\/p>\n
Av de motsvarande 42 miljarder kronor som betalades ut av bist\u00e5ndsgivare fr\u00e5n \u00e5r 2010 till \u00e5r 2012 gick endast nio procent till den haitiska regeringen medan resten gick till utl\u00e4ndska entrepren\u00f6rer.<\/p>\n
-Det \u00e4r en riktigt l\u00f6nsam aff\u00e4r f\u00f6r amerikanska entrepren\u00f6rer att tj\u00e4na pengar p\u00e5 katastrofen. Det hade varit m\u00f6jligt att gynna haitierna i uppbyggnadsarbetet, men de har kringg\u00e5tts, s\u00e4ger Dan Beeton fr\u00e5n CEPR.<\/p>\n
FN har 18 organisationer som \u00e4r verksamma i Haiti och dessa samarbetar med 43 stora icke-statliga organisationer, samt med V\u00e4rldsbanken, Internationella valutafonden, den haitiska regeringen och hundratals mindre organisationer.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n