{"id":16380,"date":"2013-12-19T13:40:01","date_gmt":"2013-12-19T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2013\/12\/19\/afghanistan-delade-asikter-om-framtida-sakerhetsavtal-med-usa\/"},"modified":"2013-12-19T13:40:01","modified_gmt":"2013-12-19T13:40:01","slug":"afghanistan-delade-asikter-om-framtida-sakerhetsavtal-med-usa","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2013\/12\/19\/afghanistan-delade-asikter-om-framtida-sakerhetsavtal-med-usa\/","title":{"rendered":"Afghanistan: Delade \u00e5sikter om framtida s\u00e4kerhetsavtal med USA"},"content":{"rendered":"<p>Jalalabad, 131219 (IPS) &#8211; Under n\u00e4sta \u00e5r ska Nato l\u00e4mna det krigsh\u00e4rjade Afghanistan och  l\u00e4mna \u00f6ver ansvaret f\u00f6r s\u00e4kerheten till lokala styrkor. Samtidigt  r\u00e5der det en djup oenighet i landet kring fr\u00e5gan om president  Hamid Karzai b\u00f6r underteckna ett bilateralt s\u00e4kerhetsavtal med  USA som skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r amerikansk milit\u00e4r att  forts\u00e4tta sina milit\u00e4ra insatser i landet \u00e4ven efter retr\u00e4tten.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>En del av Afghanistans 30 miljoner inv\u00e5nare menar att s\u00e4kerhetsavtalet med USA \u00e4r viktigt f\u00f6r stabiliteten i landet. Andra anser tv\u00e4rtom att ett undertecknande av avtalet skulle underbl\u00e5sa v\u00e5ldet fr\u00e5n upprorsmakare, medan andra menar att det skulle kunna reta upp grannl\u00e4nder som Pakistan och Iran.<\/p>\n<p> Aff\u00e4rsmannen Hedayatullah Amam tillh\u00f6r gruppen som menar att s\u00e4kerhetsavtalet med USA b\u00f6r undertecknas.<\/p>\n<p> -Vi \u00e4r ett svagt land milit\u00e4rt, ekonomiskt och politiskt och av det sk\u00e4let beh\u00f6ver vi avtalet. Vi m\u00e5ste agera pragmatiskt och acceptera att ha amerikanerna h\u00e4r, annars st\u00e5r vi inf\u00f6r en mycket os\u00e4ker framtid d\u00e4r inget land \u00e4r beredda att hj\u00e4lpa oss, s\u00e4ger Hedayatullah Amam till IPS.<\/p>\n<p> USA vill att s\u00e4kerhetsavtalet ska undertecknas s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt, medan president Karzai meddelat att han vill avvakta till efter presidentvalet i april n\u00e4sta \u00e5r. M\u00e5nga afghaner menar dock att det bara \u00e4r ett spel f\u00f6r gallerierna fr\u00e5n presidentens sida.<\/p>\n<p> -Karzai kommer garanterat att skriva under. Det andra \u00e4r bara ett politiskt spel som syftar till att f\u00e5 det att verka som om han skyddar den nationella suver\u00e4niteten. Jag f\u00f6rutsp\u00e5r att han undertecknar avtalet inom en, eller max tv\u00e5 m\u00e5nader, s\u00e4ger Hedayatullah Amam.<\/p>\n<p> Det bilaterala s\u00e4kerhetsavtalet med USA har redan godk\u00e4nts i ett nationellt r\u00e5dslag, en loya jirga, och skulle inneb\u00e4ra att amerikanska trupper kan stanna i landet efter att den internationella Isaf-styrkan l\u00e4mnat Afghanistan i och med utg\u00e5ngen av 2014. Avtalet skulle ge USA r\u00e4tten att efter det anv\u00e4nda sig av minst nio milit\u00e4rbaser i landet, d\u00e4ribland den strategiskt viktiga flygbasen Bagram utanf\u00f6r Kabul.<\/p>\n<p> Enligt Nato finns det f\u00f6r n\u00e4rvarande 84 000 internationella soldater i Afghanistan, varav 60 000 \u00e4r amerikaner. Om s\u00e4kerhetsavtalet med USA undertecknades s\u00e5 skulle det inneb\u00e4ra att mellan 8 000 och 15 000 utl\u00e4ndska soldater kan stanna i landet \u00e4ven efter utg\u00e5ngen av 2014.<\/p>\n<p> Afghanistans inhemska s\u00e4kerhetsstyrka \u00e4r relativt ny och best\u00e5r nu av 200 000 personer.<\/p>\n<p> P\u00e5tryckningarna mot president Karzai har \u00f6kat efter att han ov\u00e4ntat meddelat att han beslutat sig f\u00f6r att skjuta upp undertecknandet av avtalet.<\/p>\n<p> I b\u00f6rjan av december meddelade Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen att f\u00f6rsvarsorganisationen kommer att dra tillbaka alla sina styrkor fr\u00e5n Afghanistan om inte s\u00e4kerhetsavtalet undertecknas.<\/p>\n<p> Samtidigt menar m\u00e5nga afghaner att avtalet ytterligare skulle underminera den nationella sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten.<\/p>\n<p> -N\u00e4r avtalet v\u00e4l har godk\u00e4nts s\u00e5 kan l\u00e4nder som Iran och Pakistan komma att st\u00e4lla till stora problem, s\u00e4ger Naqibullah Saqib, chef f\u00f6r fakulteten f\u00f6r samh\u00e4llsvetenskap vid Nangarhar-universitetet.<\/p>\n<p> Irans president Hassan Rouhani sade nyligen att hans land \u00e4r negativt inst\u00e4llt till att utl\u00e4ndska trupper ska f\u00f6rbli stationerade i Afghanistan.<\/p>\n<p> Den v\u00e4lk\u00e4nde radiojournalisten Mohammad Abid menar att det skulle ha en negativ inverkan p\u00e5 landet om USA till\u00e5ts forts\u00e4tta att ha milit\u00e4rbaser i Afghanistan.<\/p>\n<p> -Det kommer att vara skadligt f\u00f6r oss eftersom det kommer att reta upp v\u00e5ra grannl\u00e4nder som kommer att f\u00f6rs\u00f6ka driva ut amerikanerna genom att bev\u00e4pna upprorsgrupper. Jag anser inte att de b\u00f6r vara kvar h\u00e4r, s\u00e4ger Mohammad Abid till IPS.<\/p>\n<p> Andra kritiker p\u00e5pekar att de senaste \u00e5ren har visat att n\u00e4rvaron av internationella styrkor inte leder till att grannl\u00e4nderna slutar blanda sig i landets interna angel\u00e4genheter.<\/p>\n<p> -Amerikanska baser \u00e4r oacceptabla f\u00f6r v\u00e5ra grannar och f\u00f6r upprorsgrupperna &#8211; och de kan till och med komma att inleda ett nytt heligt krig mot utl\u00e4nningarna. Ist\u00e4llet f\u00f6r att bjuda in amerikanska milit\u00e4rbaser borde vi st\u00e4rka v\u00e5r egen arm\u00e9 med hj\u00e4lp av fler vapen och b\u00e4ttre utbildning, s\u00e4ger Wahidullah Danish fr\u00e5n organisationen Civil Society Development Centre.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jalalabad, 131219 (IPS) &#8211; Under n\u00e4sta \u00e5r ska Nato l\u00e4mna det krigsh\u00e4rjade Afghanistan och l\u00e4mna \u00f6ver ansvaret f\u00f6r s\u00e4kerheten till lokala styrkor. Samtidigt r\u00e5der det en djup oenighet i landet kring fr\u00e5gan om president Hamid Karzai b\u00f6r underteckna ett bilateralt&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2013\/12\/19\/afghanistan-delade-asikter-om-framtida-sakerhetsavtal-med-usa\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1478,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,14,7],"tags":[],"class_list":["post-16380","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16380","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1478"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16380"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16380\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16380"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16380"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16380"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}