Uxbridge, 131106 (IPS) – Delar av Indonesien, Argentina och Nigeria \u00e4r bland de mest f\u00f6rorenade platserna p\u00e5 jorden. Det visar en ny rapport som presenterats av amerikanska och europeiska milj\u00f6organisationer.<\/p>\n
<\/p>\n
Giftutsl\u00e4ppen leder till sjukdomar och f\u00f6rkortar livet bland miljontals m\u00e4nniskor. Ofta produceras produkter f\u00f6r den rika v\u00e4rlden i dessa omr\u00e5den.<\/p>\n
-Folk skulle bli chockade om de visste under vilka f\u00f6rh\u00e5llanden som deras smycken tillverkas i vissa fall, s\u00e4ger Jack Caravanos , forskningschef vid den amerikanska milj\u00f6organisationen Blacksmith Institute, som tillsammans med den schweiziska milj\u00f6organisationen Green Cross presenterade den nya rapporten Top Ten Toxic Threats i m\u00e5ndags.<\/p>\n
Blacksmith Institute har genomf\u00f6rt mer \u00e4n 3 000 riskbed\u00f6mningar i 49 l\u00e4nder sedan 2007. I andra rapporter har det dokumenterats att omfattningen av de sjukdomar som orsakas av f\u00f6roreningar, som utg\u00f6r ett hot f\u00f6r 200 miljoner m\u00e4nniskors h\u00e4lsa, \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbar med omfattningen av tuberkulos eller malaria.<\/p>\n
I Kalimantan i Indonesien utvinner lokalbefolkningen guld med hj\u00e4lp av kvicksilver, som \u00e4r ett nervgift.<\/p>\n
-De arbetar med detta i sina hem, utan att vara medvetna om faran. Det h\u00e4r p\u00e5verkar h\u00e4lsan f\u00f6r 10 till 15 miljoner m\u00e4nniskor, s\u00e4ger Bret Ericson, projektledare vid Blacksmith Institute.<\/p>\n
Kvicksilver som kommer ut i naturen sprids vidare till fisk och gr\u00f6dor. Ericson s\u00e4ger att det finns andra alternativa metoder f\u00f6r att utvinna guld som inte \u00e4r dyra men att det inte finns n\u00e5gon spridd kunskap om dessa alternativ.<\/p>\n
-Den goda nyheten \u00e4r att l\u00e4nder som Indien har tagit tag i sina problem med f\u00f6roreningar. Regeringen har inf\u00f6rt en skatt och pengarna anv\u00e4nds f\u00f6r att finansiera sanering av omr\u00e5den, s\u00e4ger Ericson.<\/p>\n
Sm\u00e5skaliga industrier som dumpar gifter \u00e4r dock ett fortsatt stort problem p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i v\u00e4rlden. Minst 20 000 m\u00e4nniskor l\u00e4ngs floden Matanza Riachelo i Argentina uts\u00e4tts f\u00f6r farliga gifter fr\u00e5n de uppskattningsvis 50 000 sm\u00e5industrierna i regionen. Omkring 2 000 industrier l\u00e4ngs floden Citarum i Indonesien har f\u00f6rorenat ett omr\u00e5de p\u00e5 13 000 kvadratkilometer. D\u00e4r har b\u00e5de bly, kvicksilver, arsenik och andra gifter hittats, enligt rapporten.<\/p>\n
-Ett saneringsarbete har p\u00e5b\u00f6rjats l\u00e4ngs floden Citarum, tack vare ett l\u00e5n fr\u00e5n V\u00e4rldsbanken, men det arbetet kommer ta tio \u00e5r eller mer att slutf\u00f6ra, s\u00e4ger Ericson.<\/p>\n
Miljoner fat olja har spillts ut i Nigerdeltat i Nigeria och i Ryssland finns flera platser d\u00e4r giftiga \u00e4mnen kommit ut i grundvattnet. I staden Dzerzhinsk d\u00e4r kemiska vapen tidigare tillverkades har 300 000 ton avfall dumpats och hamnat i grundvattnet.<\/p>\n
V\u00e4rldens giftigaste platser med avseende p\u00e5 h\u00e4lsorisker och antalet utsatta m\u00e4nniskor \u00e4r enligt Blacksmith Institute och Green Cross dessa: Agbobloshie i Ghana, Tjernobyl i Ukraina, floden Citarum i Indonesien, Dzershinsk i Ryssland, Hazaribagh i Bangladesh, Kabwe i Zambia, Kalimantan i Indonesien, Matanza Riachuelo i Argentina, Nigers floddelta i Nigeria, Norilsk i Ryssland.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Uxbridge, 131106 (IPS) – Delar av Indonesien, Argentina och Nigeria \u00e4r bland de mest f\u00f6rorenade platserna p\u00e5 jorden. Det visar en ny rapport som presenterats av amerikanska och europeiska milj\u00f6organisationer.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,4,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-16320","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-halsa","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16320","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16320"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16320\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16320"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16320"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16320"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}