Nairobi\/New York, 131023 (IPS) – Genom den globala uppv\u00e4rmningen har torkor blivit allt vanligare. Men omfattningen av klimatrelaterade naturkatastrofer avg\u00f6rs av vilken typ av beredskap som finns. En ny studie visar att fattigdomsbek\u00e4mpning \u00e4r starkt kopplad till katastrofberedskap.<\/p>\n
<\/p>\n
Enligt ODI, Storbritanniens ledande tankesmedja om internationell utveckling och humanit\u00e4ra insatser, avg\u00f6rs omfattningen av naturkatastrofer av vilken typ av beredskap som finns f\u00f6r torkor, \u00f6versv\u00e4mningar och orkaner.<\/p>\n
I samband med jordb\u00e4vningskatastrofen i Haiti i januari 2010 dog elva procent av befolkningen i det drabbade omr\u00e5det. Skalvet uppm\u00e4ttes till 7,0 p\u00e5 Richterskalan. Drygt en m\u00e5nad senare skakades Chile av en av de kraftigaste jordb\u00e4vningarna under de senaste hundra \u00e5ren. Det skalvet uppm\u00e4ttes till 8,8 p\u00e5 Richterskalan, men endast 0,1 procent av befolkningen i omr\u00e5det omkom i jordb\u00e4vningen. I samband med cyklonen Nargis omkom 138 000 m\u00e4nniskor i Burma medan endast 153 m\u00e4nniskor dog n\u00e4r orkanen Gustav av samma styrka slog till mot Karibien och USA.<\/p>\n
\u00c5r 2009 drabbades centrala och syd\u00f6stra Kenya av en sv\u00e5r torka som gjorde 3,8 miljoner m\u00e4nniskor beroende av livsmedelsbist\u00e5nd. Nu, fyra \u00e5r senare, \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena fortfarande mycket sv\u00e5ra. Enligt lokala myndigheter f\u00e5r de norra delarna av Mukurweinidistriktet 1 500 millimeter regn per \u00e5r medan de s\u00f6dra delarna endast f\u00e5r 200 millimeter regn \u00e5rligen.<\/p>\n
En ny rapport fr\u00e5n ODI visar att Kenya \u00e4r ett av elva l\u00e4nder som i framtiden l\u00f6per st\u00f6rst risk att drabbas av \u00f6kad fattigdom till f\u00f6ljd av klimatrelaterade naturkatastrofer. Rapporten med titeln “The geography of poverty, disasters and climate extremes in 2030” framh\u00e5ller att det internationella samfundet inte p\u00e5 allvar tagit itu med det hot som dessa katastrofer utg\u00f6r f\u00f6r de fattigaste delarna av v\u00e4rlden.<\/p>\n
Rapporten visar riskomr\u00e5den f\u00f6r b\u00e5de fattigdom och naturkatastrofer \u00e5r 2030, och i m\u00e5nga fall handlar det om samma regioner.<\/p>\n
Enligt ODI \u00e4r det ofta de l\u00e5ngsamma katastroferna som torkor som leder till st\u00f6rst bakslag f\u00f6r utvecklingen s\u00e4rskilt i fattiga jordbruksomr\u00e5den d\u00e4r sociala skyddsn\u00e4t saknas.<\/p>\n
Wambui Karunyu, 72, och hennes sju\u00e5riga barnbarn \u00e4r n\u00e5gra av dem som drabbats h\u00e5rt av \u00e5terkommande sv\u00e5r torka. Karunyus man och deras fem barn dukade alla under p\u00e5 grund av de sv\u00e5ra levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena i Mukurweinidistriktet i centrala Kenya som har varit h\u00e5rt drabbat av torka.<\/p>\n
-Jag planterar majs och b\u00f6nor varje s\u00e4song, men jag sk\u00f6rdar n\u00e4stan ingenting. Jag slutar inte att plantera eftersom jag alltid hoppas att det ska bli b\u00e4ttre \u00e4n tidigare \u00e5r. Men det \u00e4r alltid detsamma – f\u00f6rlust och sv\u00e4lt, s\u00e4ger Karunyu till IPS.<\/p>\n
Simon Mwangi, som ocks\u00e5 bor i Mukurweini och som arbetar f\u00f6r en sammanslutning f\u00f6r sm\u00e5skaliga getuppf\u00f6dare, s\u00e4ger att Karunyus situation inte \u00e4r unik. Han f\u00f6rklarar att oregelbunden nederb\u00f6rd, ofta f\u00f6rekommande torkor och sv\u00e5righeter f\u00f6r befolkningen att anpassa sig till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har p\u00e5verkat odlingen av olika gr\u00f6dor s\u00e5som majs och b\u00f6nor som f\u00f6rr sk\u00f6rdades i stora m\u00e4ngder.<\/p>\n
-S\u00f6dra Mukurweini \u00e4r inte l\u00e4ngre en zon som \u00e4r l\u00e4mpad f\u00f6r majsodling, men jordbrukare forts\u00e4tter att plantera majs utan att f\u00e5 n\u00e5gra sk\u00f6rdar. Gr\u00f6dor som t\u00e5l torka som ananas och den lokala mangon g\u00e5r att odla h\u00e4r, men det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r befolkningen att anpassa sig till det torra klimatet, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Regionen saknar ocks\u00e5 organisationer och bist\u00e5ndsarbetare som kan v\u00e4nda utvecklingen. Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD, var verksam i Mukurweini i nio \u00e5r men l\u00e4mnade omr\u00e5det 2011.<\/p>\n
-Det var mycket b\u00e4ttre n\u00e4r IFAD var h\u00e4r och hade utbildningar i bevattning och jordbruk. D\u00e5 fanns det mat, men nu \u00e4r risken f\u00f6r sv\u00e4lt stor i m\u00e5nga delar av s\u00f6dra Mukurweini, s\u00e4ger Mwangi till IPS.<\/p>\n
Ett barn som f\u00f6ds under ett \u00e5r av torka i Kenya l\u00f6per 50 procent st\u00f6rre risk att bli undern\u00e4rda enligt ODI:s rapport. Mellan 1997 och 2007 lyftes mindre \u00e4n 10 procent av befolkningen ur fattigdom medan 30 procent av befolkningen som inte var fattig drevs in i fattigdom delvis p\u00e5 grund av de m\u00e5nga naturkatastroferna.<\/p>\n
I juli 2012 uts\u00e5g FN-chefen Ban Ki-Moon en h\u00f6gniv\u00e5panel f\u00f6r fattigdomsbek\u00e4mpning. Tio m\u00e5nader senare lade denna panel fram en rapport som visade att beredskap i f\u00f6rh\u00e5llande till naturkatastrofer var ett viktigt omr\u00e5de. Panelen framh\u00f6ll att detta \u00e4r viktigt att inkludera i de fattigdomsbek\u00e4mpningsm\u00e5l som kommer att ta vid efter millenniem\u00e5len \u00e5r 2015. Millenniem\u00e5len inneh\u00e5ller inga skrivelser om naturkatastrofer.<\/p>\n
Naturkatastrofernas intensitet v\u00e4ntas \u00f6ka med klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. ODI f\u00f6rutsp\u00e5r att omkring 325 miljoner fattiga m\u00e4nniskor i 49 l\u00e4nder i v\u00e4rlden kommer att vara utsatta f\u00f6r extrema v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e5r 2030.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nairobi\/New York, 131023 (IPS) – Genom den globala uppv\u00e4rmningen har torkor blivit allt vanligare. Men omfattningen av klimatrelaterade naturkatastrofer avg\u00f6rs av vilken typ av beredskap som finns. En ny studie visar att fattigdomsbek\u00e4mpning \u00e4r starkt kopplad till katastrofberedskap.<\/p>\n","protected":false},"author":1496,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,6,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-16299","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afrika","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16299","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1496"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16299"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16299\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16299"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16299"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16299"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}