Belgrad, 130920 (IPS) – \u00c5rets sommar har varit varm och l\u00e5ng i Serbien och l\u00e4mnat efter sig dignande gr\u00f6nsaksodlingar. Men allt fler beklagar sig \u00f6ver att tomaterna inte smakar som f\u00f6rr i tiden, att vattenmelonerna \u00e4r f\u00f6r vattniga, att k\u00e5len \u00e4r sv\u00e5rhackad och l\u00f6ken inte l\u00e4ngre g\u00f6r att \u00f6gonen t\u00e5ras.<\/p>\n
<\/p>\n
Det handlar om en uppr\u00f6rd konsumtionskritik som spridit sig \u00f6ver popul\u00e4ra internetforum och via sociala medier i Serbien. Landets jordbrukare anklagas f\u00f6r att ha gett efter f\u00f6r import\u00f6rer av gr\u00f6nsaksfr\u00f6er och samtidigt \u00f6vergett de traditionella sorter som befolkningen egentligen vill ha.<\/p>\n
Det har blivit allt sv\u00e5rare att hitta tomater av det gamla snittet, p\u00e5pekar Jasmina Zdravkovic vid Institutet f\u00f6r jordbruk i den serbiska staden Smederevska Palanka.<\/p>\n
-Det troligaste \u00e4r att du f\u00e5r tag p\u00e5 en tomat som har en vitaktig o\u00e4tlig k\u00e4rna, vilket h\u00e4nger samman med den gen som planterats in f\u00f6r att tomaten ska f\u00f6rbli fast, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n
Enligt Jasmina Zdravkovic mognar aldrig den typen av tomat, utan blir bara r\u00f6df\u00e4rgad p\u00e5 ytan.<\/p>\n
Hon och experter fr\u00e5n jordbruksfakulteten vid Belgrads universitet \u00e4r eniga om att de gamla gr\u00f6nsakssorterna nu har f\u00e5tt ge vika i striden med de stora internationella fr\u00f6producenterna.<\/p>\n
De gamla inhemska sorterna \u00e5terfinns numera endast i privata odlingar eller p\u00e5 mindre lokala plantager. Ist\u00e4llet har s\u00e5 kallade hybridfr\u00f6er fr\u00e5n storf\u00f6retag som Monsanto, DuPont eller Syngenta tagit \u00f6ver \u00e5kermarken fullst\u00e4ndigt.<\/p>\n
Enligt den senaste statistiken fr\u00e5n landets handelskammare s\u00e5 importerades 230 ton fr\u00f6er till Serbien bara under \u00e5rets tre f\u00f6rsta m\u00e5nader.<\/p>\n
-Under dessa omst\u00e4ndigheter g\u00e5r det inte att hoppas p\u00e5 n\u00e5gon kommersiell odling av de inhemska arterna, s\u00e4ger Djordje Glamoclija vid jordbruksfakulteten vid Belgrads universitet till IPS.<\/p>\n
Samtidigt bedrivs ett projekt i Serbien d\u00e4r man samlat in tusentals prover av inhemska v\u00e4xter, och f\u00f6rhoppningen \u00e4r att dessa inhemska arter ska kunna korsas med sorter som ger st\u00f6rre sk\u00f6rdar f\u00f6r att f\u00e5 fram det b\u00e4sta av tv\u00e5 v\u00e4rldar.<\/p>\n
I grannlandet Kroatien gick 18 ickestatliga organisationer under sommaren samman och beg\u00e4rde att landets myndigheter satte stopp f\u00f6r “de multinationella f\u00f6retagens girighet som utg\u00f6r ett hot mot de resurser som representerar grunden f\u00f6r Kroatiens matindustri”.<\/p>\n
Kroatiens gr\u00f6nsaksodlare \u00e4r numera helt beroende av importerade fr\u00f6er eftersom det inte finns n\u00e5gon inhemsk fr\u00f6producent kvar.<\/p>\n
-Fr\u00f6erna representerar b\u00e5de dagens och morgondagens rikedomar. En egen hemproduktion av h\u00e4lsosamma gr\u00f6nsaker \u00e4r en fr\u00e4lsning f\u00f6r m\u00e5nga mindre bemedlade i kristider, s\u00e4ger den kroatiske journalisten och milj\u00f6aktivisten Denis Romac.<\/p>\n
M\u00e5nga hemodlare har d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rjat anv\u00e4nda sig av den \u00e4ldsta men ocks\u00e5 s\u00e4kraste metoden \u2013 de sparar fr\u00f6er fr\u00e5n slutet av s\u00e4songen f\u00f6r att plantera ut under den kommande.<\/p>\n
-Jag sparar fr\u00f6er fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r och anv\u00e4nder dessa i tr\u00e4dg\u00e5rden, s\u00e4ger Milentije Savovic till IPS. Han odlar gr\u00f6nsaker p\u00e5 en flera hektar stor odling utanf\u00f6r Belgrad och s\u00e4ljer sina varor p\u00e5 en popul\u00e4r marknad f\u00f6r ekologisk mat inne i staden. I Milentije Savovics st\u00e5nd kan konsumenterna hitta de popul\u00e4ra “oxhj\u00e4rts-tomaterna”, de platta l\u00f6karna, de sm\u00e5 p\u00e4rlformade b\u00f6norna och de mycket torra “cerovaca-melonerna”, som m\u00e5nga \u00e4ldre \u00e4lskar eftersom det \u00e4r den frukt de \u00e5t som unga.<\/p>\n
-Det r\u00e5der ingen tvekan om att de inhemska arterna \u00e4r b\u00e4st anpassade till v\u00e5rt klimat, v\u00e5ra jordar och v\u00e5ra skyddsmetoder. S\u00e5 varf\u00f6r byta ut dessa om de fungerar bra?, fr\u00e5gar sig Savovic.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Belgrad, 130920 (IPS) – \u00c5rets sommar har varit varm och l\u00e5ng i Serbien och l\u00e4mnat efter sig dignande gr\u00f6nsaksodlingar. Men allt fler beklagar sig \u00f6ver att tomaterna inte smakar som f\u00f6rr i tiden, att vattenmelonerna \u00e4r f\u00f6r vattniga, att k\u00e5len… Continue Reading