Santiago, 130917 (IPS) – \u00c4ven om det har g\u00e5tt 40 \u00e5r sedan terrorv\u00e4ldet inleddes och Augusto Pinochet tog makten i Chile genom en milit\u00e4rkupp lever hans ideologi \u00e4n idag genom en konstitution som f\u00f6rhindrar reformer.<\/p>\n
<\/p>\n
Chile \u00e4r ett land som pr\u00e4glas av dynamisk ekonomisk tillv\u00e4xt, men ocks\u00e5 splittring.<\/p>\n
Politiska reformer och reformer inom utbildningssektorn har lyfts fram som viktiga krav inf\u00f6r landets val i november av de studentr\u00f6relser som genomf\u00f6rt protester under flera \u00e5r.<\/p>\n
-Det \u00e4r tv\u00e5 viktiga krav eftersom de skulle p\u00e5verka landets demokratiska karakt\u00e4r, s\u00e4ger Pedro Milos, professor i historia vid Alberto Hurtado-universitetet i huvudstaden Santiago.<\/p>\n
Pinochet styrde Chile med j\u00e4rnhand mellan \u00e5ren 1973 och 1990 efter att ha gripit makten i en blodig kupp, d\u00e4r den folkvalde presidenten Salvador Allende st\u00f6rtades. Pinochet inf\u00f6rde frihandel och privatiserade och decentraliserade grundl\u00e4ggande samh\u00e4llstj\u00e4nster som tidigare erbjudits kostnadsfritt av staten, s\u00e5som sjukv\u00e5rd och utbildning. Han satte ocks\u00e5 pensionsfonder i h\u00e4nderna p\u00e5 privata f\u00f6retag.<\/p>\n
N\u00e4r de nya utbildningsreformerna tog vid 1981 gick 78 procent av grundskoleeleverna i statliga skolor, medan resten gick i privata skolor. St\u00f6det till de statliga skolorna skars ned och kommunerna blev ansvariga f\u00f6r skolorna. Statligt subventionerade privata skolor skapades och dessa tilldelades pengar utifr\u00e5n hur stort antal elever man lyckades locka till sig.<\/p>\n
Efter \u00e5terg\u00e5ngen till demokrati 1990 hade andelen elever i de kommunala skolorna sjunkit till drygt 58 procent och \u00e5r 2012 l\u00e5g andelen p\u00e5 n\u00e4ra 39 procent till f\u00f6ljd av kraftigt f\u00f6rs\u00e4mrad kvalit\u00e9 p\u00e5 undervisningen i dessa skolor.<\/p>\n
Innan Pinochet var universitetsutbildningen kostnadsfri och det offentliga utbildningssystemet h\u00f6ll samma kvalit\u00e9 p\u00e5 alla niv\u00e5er. Att detta system \u00e5terinf\u00f6rs \u00e4r n\u00e5got som dagens studentr\u00f6relser nu st\u00e4ller som krav.<\/p>\n
I dagsl\u00e4get m\u00e5ste alla studenter g\u00f6ra ett intr\u00e4desprov till universitetet och fattiga studenter hamnar i ett underl\u00e4ge eftersom de f\u00e5tt en undervisning av l\u00e4gre kvalit\u00e9.<\/p>\n
-Diktaturen omvandlade utbildning till vilken annan handelsvara som helst. Och de demokratiska regeringar som styrt Chile sedan 1990 har fortsatt p\u00e5 den linjen. Center-v\u00e4nsteralliansen Concertaci\u00f3n de Partiodos por la Democracia som styrde landet mellan 1990 och 2010 inf\u00f6rde delad finansiering, vilket innebar att varje student var h\u00e4nvisad till den utbildning de hade r\u00e5d med och bankerna bj\u00f6ds in att erbjuda statligt uppbackade l\u00e5n, s\u00e4ger Andr\u00e9s Fielbaum, ordf\u00f6rande f\u00f6r Chiles universitets studentf\u00f6rbund, till IPS.<\/p>\n
-I moderna samh\u00e4llen g\u00f6r utbildningssystemen det tv\u00e4rtom m\u00f6jligt att skapa h\u00f6gre j\u00e4mst\u00e4lldhet och mer m\u00f6jligheter och \u00f6kad social och politisk delaktighet, s\u00e4ger professor Pedro Milos.<\/p>\n
Cirka 44 procent av de unga mellan 15 och 24 \u00e5r i Chile slutf\u00f6r inte sin gymnasieutbildning och en fj\u00e4rdedel av de som hoppar av en universitetsutbildning varken arbetar eller studerar vidare. Familjerna f\u00e5r sj\u00e4lva bekosta \u00f6ver 70 procent av den h\u00f6gre utbildningen medan staten enbart finansierar 22 procent – vilket \u00e4r l\u00e5ngt under OECD-genomsnittet p\u00e5 68 procent f\u00f6r statlig finansiering.<\/p>\n
Efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n de studentprotester som rasat i landet sedan 2006 har regeringen inf\u00f6rt en del f\u00f6r\u00e4ndringar n\u00e4r det g\u00e4ller utbildningssystemet, men enligt kritiker har de inte g\u00e5tt till botten med problemen.<\/p>\n
Milos s\u00e4ger att landets konstitution st\u00e5r i v\u00e4gen f\u00f6r reformer av utbildningssystemet och valsystemet. F\u00f6r att \u00e4ndra konstitutionen idag m\u00e5ste du ha fyra sjundedelar av r\u00f6sterna i parlamentet. Innan Pinochet \u00f6verl\u00e4mnade makten till det civila styret f\u00f6rs\u00e4krade han sig om att de nya styrande inte skulle f\u00e5 m\u00f6jlighet att \u00e4ndra f\u00f6rfattningen. Valsystemet g\u00f6r det v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att f\u00e5 en majoritet i parlamentet d\u00e5 systemet praktiskt taget garanterar de tv\u00e5 koalitionsblocken – center-v\u00e4nsteralliansen Concertaci\u00f3n de Partiodos por la Democracia och center-h\u00f6geralliansen Coalici\u00f3n por el Cambio – h\u00e4lften av platserna. F\u00f6r att valsystemet ska avskaffas kr\u00e4vs en supermajoritet i kongressen som inte har uppn\u00e5tts sedan 1990.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n