Banja Luka, 030623 (IPS) – P\u00e5ven Johannes Paulus den andre bad under sitt bes\u00f6k i Bosnien-Hercegovina om urs\u00e4kt f\u00f6r de krigsf\u00f6rbrytelser som har beg\u00e5tts av katolska kroater. P\u00e5ven uppmanade ocks\u00e5 till \u00f6msesidig f\u00f6rl\u00e5telse vilket f\u00f6rhoppningsvis kan bidra till f\u00f6rsoningsarbetet mellan serber och kroater i landet. <\/p>\n
<\/p>\n
Serber och kroater tillh\u00f6r olika kristna traditioner. Serberna tillh\u00f6r den ortodoxa kyrkan och merparten av kroaterna \u00e4r katoliker. Blodiga strider har under den moderna historien utspelats mellan de tv\u00e5 folkgrupperna.<\/p>\n
– Fr\u00e5n den h\u00e4r staden, i historien m\u00e4rkt av s\u00e5 mycket lidande och blodsspillran, ber jag allsm\u00e4ktige Gud om f\u00f6rbarmande \u00f6ver de synder som har beg\u00e5tts mot m\u00e4nskligheten, den m\u00e4nskliga v\u00e4rdigheten och friheten ocks\u00e5 av den katolska kyrkans barn, och att fostra alla i en vilja till \u00f6msesidig f\u00f6rl\u00e5telse, sa p\u00e5ven i Banja Luka i s\u00f6ndags.<\/p>\n
P\u00e5ven bes\u00f6kte Banja Luka f\u00f6r att saligf\u00f6rklara den katolske pr\u00e4sten Ivan Merz, som levde 1896-1928. Saligf\u00f6rklarande \u00e4r det f\u00f6rsta steget mot att bli helgonf\u00f6rklarad inom katolska kyrkan.<\/p>\n
P\u00e5vens tal tolkas av m\u00e5nga analytiker som en urs\u00e4kt f\u00f6r de katolska kroaternas brott under andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n
– Det betyder att katoliker b\u00f6r ta p\u00e5 sig skuld f\u00f6r brotten under andra v\u00e4rldskriget. Men det \u00e4r ocks\u00e5 en signal till alla att \u00e5ngra det de gjort under det senaste kriget och verka f\u00f6r f\u00f6rsoning, s\u00e4ger den politiske analytikern Drago Pilsel.<\/p>\n
Banja Luka \u00e4r huvudstad i Republika Srpska, den serbiska delen av Bosnien- Hercegovina. Staden ses ofta som en symbol f\u00f6r den etniska rensning som utf\u00f6rdes av serberna under kriget 1992-95. Kroater och muslimer kastades d\u00e5 ut ur de omr\u00e5den som dominerades av serber.<\/p>\n
Idag \u00e4r 90 procent av stadens 300 000 inv\u00e5nare serber. F\u00f6re kriget utgjorde serberna bara 55 procent av befolkningen.<\/p>\n
F\u00f6r 60 \u00e5r sedan var det katolikerna som var f\u00f6r\u00f6varna. 1942 d\u00f6dades 2 500 ortodoxa serber av katolska kroater i Petricevac-omr\u00e5det i Banja Luka p\u00e5 just den plats d\u00e4r s\u00f6ndagens m\u00e4ssa h\u00f6lls. Den kroatiska arm\u00e9n som d\u00f6dade serber i tre byar runt Banja Luka fick hj\u00e4lp av pr\u00e4ster inom den katolska kyrkan. Kroatiens regim st\u00f6dde d\u00e5varande nazisiska Tyskland.<\/p>\n
Serberna anv\u00e4nde ofta historien f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga sina brott mot kroaterna i Banja Luka under kriget 1992-95. Som h\u00e4mnd f\u00f6r morden under andra v\u00e4rldskriget br\u00e4nde de ner den katolska kyrkan och ett kloster i Petricevac 1995.<\/p>\n
– Att n\u00e5 f\u00f6rsoning i Bosnien-Hercegovina \u00e4r komplicerat. Det kommer alltid att finnas de som inte vill, men vi hoppas att de under \u00e5rens lopp ska bli en minoritet, s\u00e4ger Dragan Covic, kroatisk medlem i landets gemensamma president\u00e4mbete. Enligt fredsf\u00f6rdraget leds Bosnien-Hercegovina av tre presidenter – som representerar var sin folkgrupp.<\/p>\n
Bland reaktionerna fr\u00e5n de ortodoxa serber som inte deltog p\u00e5 m\u00e4ssan mottogs p\u00e5vens urs\u00e4kt f\u00f6r brotten under andra v\u00e4rldskriget fanns med b\u00e5de l\u00e4ttnad och skepsis.<\/p>\n
– Det var h\u00f6g tid att brotten erk\u00e4ndes. Men f\u00f6r de m\u00e5nga oskyldiga offren p\u00e5 alla sidor betyder detta ingenting. Ingen urs\u00e4kt kan g\u00f6ra de d\u00f6da levande igen och det \u00e4r en av historiens ironier att vi erk\u00e4nner och l\u00e4r oss vissa saker f\u00f6r sent, s\u00e4ger den 55-\u00e5rige l\u00e4raren Jovan Maricic.<\/p>\n
Ingen ledare inom den ortodoxa kyrkan deltog p\u00e5 m\u00e4ssan i Petricevac och varken den serbiska ortodoxa kyrkan eller n\u00e5gon serbisk politiker har kommenterat p\u00e5vens uttalande \u00e4nnu. Men efter m\u00e4ssan deltog den ortodoxe biskopen i Banja Luka p\u00e5 en mottagning som gav av p\u00e5ven vilket \u00e4r ett tecken p\u00e5 att f\u00f6rsoningsgesten mottagits.<\/p>\n
Kriget i Bosnien-Hercegovina tog slut 1995 efter internationella p\u00e5tryckningar och amerikanska fredsf\u00f6rhandlingar. \u00d6ver 200 000 m\u00e4nniskor dog i kriget och tv\u00e5 miljoner tvingades bort fr\u00e5n sina hem. Omkring en miljon av de som f\u00f6rdrevs har \u00e5terv\u00e4nt till sina gamla hem efter kriget men lika m\u00e5nga har best\u00e4mt sig f\u00f6r att aldrig \u00e5terv\u00e4nda.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Banja Luka, 030623 (IPS) – P\u00e5ven Johannes Paulus den andre bad under sitt bes\u00f6k i Bosnien-Hercegovina om urs\u00e4kt f\u00f6r de krigsf\u00f6rbrytelser som har beg\u00e5tts av katolska kroater. P\u00e5ven uppmanade ocks\u00e5 till \u00f6msesidig f\u00f6rl\u00e5telse vilket f\u00f6rhoppningsvis kan bidra till f\u00f6rsoningsarbetet mellan… Continue Reading