{"id":15983,"date":"2013-01-29T13:40:01","date_gmt":"2013-01-29T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2013\/01\/29\/burmas-utlandsskuld-halverad-over-en-natt\/"},"modified":"2013-01-29T13:40:01","modified_gmt":"2013-01-29T13:40:01","slug":"burmas-utlandsskuld-halverad-over-en-natt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2013\/01\/29\/burmas-utlandsskuld-halverad-over-en-natt\/","title":{"rendered":"Burmas utlandsskuld halverad \u00f6ver en natt"},"content":{"rendered":"<p>Washington, 130129 (IPS) &#8211; Burma har f\u00e5tt sina skulder nedskrivna med cirka 39 miljarder kronor av den s\u00e5 kallade Parisklubben, vilket inneb\u00e4r att landets utlandsskuld n\u00e4stan halveras. Men beslutet m\u00f6ter kritik.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Parisklubben, som \u00e4r en sammanslutning f\u00f6r 19 av v\u00e4rldens st\u00f6rsta kreditgivare och som inkluderar USA, Storbritannien och flera EU-l\u00e4nder, meddelade i m\u00e5ndags att Burmas &#8220;mycket speciella situation&#8221; f\u00e5tt dem att komma \u00f6verens om en halvering av Burmas obetalda skulder och en tidsfrist p\u00e5 sju \u00e5r f\u00f6r resterande \u00e5terbetalningar.<\/p>\n<p> Enskilda l\u00e4nder har ocks\u00e5 avskrivit stora summor f\u00f6r andra l\u00e5n, d\u00e4ribland Norge och Japan.<\/p>\n<p> President Thein Sein, som de senaste tv\u00e5 \u00e5ren genomf\u00f6rt omfattande politiska och ekonomiska reformer i Burma, uppges ha gjort skuldl\u00e4ttnader till en prioriterad fr\u00e5ga f\u00f6r regeringen.<\/p>\n<p> Parisklubbens besked kom en dag efter att V\u00e4rldsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken n\u00e5tt en \u00f6verenskommelse om en omstrukturering av ett l\u00e5n p\u00e5 motsvarande 6,5 miljarder kronor, som inneb\u00e4r att Burma med hj\u00e4lp av Japan betalar av sin skuld. \u00d6verenskommelsen skapar andrum f\u00f6r Burma som under \u00e5rtionden varit isolerat fr\u00e5n omv\u00e4rlden och knappt haft n\u00e5gon ekonomisk eller social utveckling.<\/p>\n<p> Avtalen f\u00f6ljer en \u00f6verenskommelse som undertecknades i december och som inneb\u00e4r att Burma ska uppfylla villkor som fastst\u00e4llts av Internationella valutafonden.<\/p>\n<p> Burmas utlandsskuld har av vissa ekonomer och diplomater betraktats som det st\u00f6rsta hindret f\u00f6r reformer och utveckling. De nya \u00f6verenskommelserna ger Burma m\u00f6jlighet att ta del av nya program via V\u00e4rldsbanken och i f\u00f6rra veckan godk\u00e4nde banken ett nytt l\u00e5n p\u00e5 2,8 miljarder kronor.<\/p>\n<p> Utlandsl\u00e5n och investeringar avbr\u00f6ts under slutet av 1980-talet efter att grova kr\u00e4nkningar av de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna i Burma hade uppm\u00e4rksammats. I slutet av 1990-talet var milit\u00e4rregimen allt mer isolerad och slutade i princip att betala av p\u00e5 sina utlandsskulder. I samband med de senaste tv\u00e5 \u00e5rens reformer har dock internationella kreditgivare och multinationella f\u00f6retag ivrigt \u00e5terv\u00e4nt till landet. V\u00e4rldsbanken \u00f6ppnade \u00e5ter sitt kontor i Rangoon i augusti.  Det finns dock de som menar att allt har g\u00e5tt f\u00f6r snabbt och att villkoren i de nya avtalen \u00e4r alltf\u00f6r gener\u00f6sa.<\/p>\n<p> -Dessa \u00f6verenskommelser m\u00f6jligg\u00f6r nya l\u00e5n p\u00e5 stora belopp &#8211; innan det \u00e4r klarlagt hur tidigare l\u00e5n gynnat eller missgynnat folket i Burma, s\u00e4ger Tim Jones fr\u00e5n Jubelkampanjen, som arbetar f\u00f6r fattiga l\u00e4nders skuldavskrivning.<\/p>\n<p> Han tillade ocks\u00e5 att den nya \u00f6verenskommelsen med V\u00e4rldsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken inneb\u00e4r en omstrukturering och inte en avskrivning, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r den burmesiska regeringen att \u00e5terigen ta l\u00e5n.<\/p>\n<p> -Framtida regeringar kommer att beh\u00f6va g\u00f6ra avbetalningar p\u00e5 skulder som de \u00e4rver. Detta st\u00f6d till en milit\u00e4rdiktatur kan binda h\u00e4nderna p\u00e5 en efterl\u00e4ngtad framtida demokratisk regering, s\u00e4ger Jones.<\/p>\n<p> Faktum \u00e4r att trots alla reformer de senaste \u00e5ren domineras regeringen fortfarande av milit\u00e4ren &#8211; president Thein Sein \u00e4r sj\u00e4lv en f\u00f6re detta general.<\/p>\n<p> -Det \u00e4r obegripligt att Burma f\u00e5r miljarder dollar i skuldavskrivning n\u00e4r det mesta av pengarna g\u00e5r till milit\u00e4ren. Burmas ledare borde st\u00e4llas inf\u00f6r r\u00e4tta i Haag &#8211; inte f\u00e5 f\u00f6rdelaktiga skuldl\u00e4ttnader, s\u00e4ger Anna Roberts fr\u00e5n organisationen Burma Campaign i Storbritannien.<\/p>\n<p> De nya \u00f6verenskommelserna skiljer sig ocks\u00e5 fr\u00e5n andra avtal. De senaste tio \u00e5ren har det internationella samfundet satt upp ett antal principer f\u00f6r avskrivning av utvecklingsl\u00e4nders utlandsskulder.<\/p>\n<p> -Om tv\u00e5 utvecklingsl\u00e4nder har en lika stor skuld vill vi att de ska behandlas lika. Men Burma uppfyller inte kraven f\u00f6r skuldavskrivning enligt de principer som fastst\u00e4llts, d\u00e4rf\u00f6r undergr\u00e4vs systemet, s\u00e4ger David Roodman vid Center for Global Development, en tankesmedja i Washington som bevakar utvecklingsfr\u00e5gor, till IPS.<\/p>\n<p> F\u00f6rh\u00e5llandet mellan utlandsskulder och ett lands bruttonationalprodukt \u00e4r ett av de m\u00e5tt som anv\u00e4nds. Skuldavskrivningar kan g\u00f6ras n\u00e4r skulderna utg\u00f6r 30 procent av ett lands samlade v\u00e4rde av varor och tj\u00e4nster, f\u00f6rklarar Roodman. Han till\u00e4gger att i Burmas fall utg\u00f6r skulderna 18 procent av bruttonationalprodukten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Washington, 130129 (IPS) &#8211; Burma har f\u00e5tt sina skulder nedskrivna med cirka 39 miljarder kronor av den s\u00e5 kallade Parisklubben, vilket inneb\u00e4r att landets utlandsskuld n\u00e4stan halveras. Men beslutet m\u00f6ter kritik.<\/p>\n","protected":false},"author":1372,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,1,10,7,11],"tags":[],"class_list":["post-15983","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-manskliga-rattigheter","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15983","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1372"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15983"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15983\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15983"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15983"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15983"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}