Rio de Janeiro, 030612 (IPS) – I Colombia \u00e4r det numera f\u00f6rbjudet f\u00f6r motorcykelf\u00f6rare att ha en manlig passagerare bakom sig. Det beror p\u00e5 att s\u00e5 m\u00e5nga best\u00e4llda mord utf\u00f6rs av mc-passagerare som k\u00f6r f\u00f6rbi och skjuter sina offer. F\u00f6rbudet \u00e4r bara ett tecken p\u00e5 hur de allt vanligare v\u00e5ldsbrotten p\u00e5verkar det dagliga livet i latinamerikanska st\u00e4der. <\/p>\n
<\/p>\n
\u00d6kningen av v\u00e5ldsbrott har ocks\u00e5 lett till att st\u00e4dernas arkitektur har f\u00e5tt drag som p\u00e5minner om medeltiden, s\u00e4ger Sonia Ferraz, arkitekturprofessor vid universitetet Fluminense de Niter\u00f3i n\u00e4ra Rio de Janeiro. Hus med pallisader, vallgravar, st\u00e5lportar, h\u00f6ga murar, vakttorn och bev\u00e4pnade vakter har blivit allt vanligare.<\/p>\n
Ferraz menar att fenomenet utarmar sociala f\u00f6rh\u00e5llanden och eliminerar samexistensen p\u00e5 allm\u00e4nna platser. Samtidigt handlar kommunikation mellan m\u00e4nniskor allt mindre om att m\u00f6tas \u00f6ga mot \u00f6ga, och man kommunicerar p\u00e5 samma s\u00e4tt med sina grannar som med folk p\u00e5 andra sidan jordklotet.<\/p>\n
Stadsinv\u00e5narnas desperata f\u00f6rs\u00f6k att bli “trygga” har lett till att den marknad som profiterar p\u00e5 r\u00e4dslan har v\u00e4xt enormt. Det \u00e4r goda tider f\u00f6r tillverkare av elektroniska s\u00e4kerhetsanordningar, \u00f6vervakningsutrustning och skotts\u00e4kra f\u00f6nster, samt f\u00f6r vaktbolag.<\/p>\n
Tv\u00e5 av de tre popul\u00e4raste filmerna i Brasilien i Brasilien i dag handlar om v\u00e5ldet i landet.<\/p>\n
''Cidade de Deus'' (Guds stad) ber\u00e4ttar historien om tv\u00e5 pojkar som v\u00e4xer upp i ett fattigt omr\u00e5de i Rio de Janeiro, och ''Carandiru'' handlar om en h\u00e4ndelse 1992, d\u00e5 111 f\u00e5ngar d\u00f6dades i ett f\u00e4ngelse i Sao Paulo.<\/p>\n
V\u00e5ldet p\u00e5verkar ocks\u00e5 ekonomin i de latinamerikanska l\u00e4nderna, n\u00e5got som bevisas av en stor m\u00e4ngd forskning kring de f\u00f6rluster som orsakas av brottslighet.<\/p>\n
Den mest omfattande studien, som utf\u00f6rts av Interamerikanska utvecklingsbanken, IADB, ber\u00e4knade v\u00e5ldets kostnad till 14,2 procent av Latinamerikas sammanlagda bruttonationalprodukt, vilket d\u00e5 motsvarade 168 miljarder dollar.<\/p>\n
Och V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen, WHO, som redan tidigare sett v\u00e5ldet som en allvarlig folkh\u00e4lsofara, har nu gett det h\u00f6gsta prioritet, eftersom det \u00e4r en av de vanligaste d\u00f6dsorsakerna, i synnerhet bland ton\u00e5rspojkar och unga m\u00e4n.<\/p>\n
Mordstatistiken i Brasiliens och Colombias storst\u00e4der har f\u00e5tt myndigheterna att inf\u00f6ra begr\u00e4nsningar f\u00f6r alkoholf\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/p>\n
F\u00f6rbud mot nattlig alkoholf\u00f6rs\u00e4ljning har bidragit till att minska antalet mord i flera st\u00e4der. I staden Diadema, n\u00e4ra Sao Paulo, beslutade myndigheterna f\u00f6r ett \u00e5r sedan att f\u00f6rbjuda f\u00f6rs\u00e4ljning av alkoholhaltiga drycker efter 23.00, och mordfrekvensen har sedan dess minskat med 30 procent.<\/p>\n
Och sedan Diadema f\u00f6rlorat sitt rykte om att vara den mest v\u00e5ldsamma staden i sin delstat f\u00f6ljde m\u00e5nga andra st\u00e4der exemplet d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n
I Colombia inf\u00f6rdes en liknande begr\u00e4nsning i Bogota, tillsammans med en kampanj mot vapen och v\u00e5ld. \u00c5tg\u00e4rderna har varit s\u00e5 framg\u00e5ngsrika att myndigheterna har beslutat att l\u00e4tta n\u00e5got p\u00e5 f\u00f6rbudet. I st\u00e4llet f\u00f6r att tvingas st\u00e4nga vid midnatt kan nu nattklubbarna ha \u00f6ppet till ett, tv\u00e5 eller tre.<\/p>\n
Dr. Drauzio Varella, f\u00f6rfattare till den bok som inspirerade filmen ''Carandiru'', h\u00e4vdar att familjeplanering \u00e4r en viktig faktor n\u00e4r det g\u00e4ller att bek\u00e4mpa brottslighet.<\/p>\n
Om miljontals m\u00e4nniskor f\u00f6ds till ett liv d\u00e4r de \u00e4r d\u00f6mda att leva i fattigdom “kommer det inte att finnas n\u00e5gon brist p\u00e5 “soldater” som st\u00e4ller upp f\u00f6r den organiserade brottsligheten”, skriver Varella i en tidningsartikel.<\/p>\n
Men Gilberta Acselrad, som forskar om narkotika och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter vid delstaten Rio de Janeiros universitet s\u00e4ger att “problemet \u00e4r inte att det finns s\u00e5 m\u00e5nga, utan att rikedomen \u00e4r koncentrerad till s\u00e5 f\u00e5..” Om de ekonomiska resurserna var mer j\u00e4mnt f\u00f6rdelade skulle en hygglig levnadsstandard inte vara f\u00f6runnat bara en del av befolkningen.<\/p>\n
Men forskare och andra bed\u00f6mare pekar ocks\u00e5 p\u00e5 faktorer som korruption inom polisen, enkelheten att f\u00e5 tag p\u00e5 skjutvapen, samt att en v\u00e4ldigt liten del av f\u00f6r\u00f6varna st\u00e4lls inf\u00f6r r\u00e4tta f\u00f6r sina brott.<\/p>\n
Och “h\u00e5rdare tag” mot brott verkar vara en popul\u00e4r l\u00f6sning i l\u00e4nder som Brasilien.<\/p>\n
Den brasilianska kongressen debatterar nu om man ska h\u00f6ja maxstraffet fr\u00e5n 30 till 40 \u00e5r i f\u00e4ngelse. Man diskuterar ocks\u00e5 m\u00f6jligheten att inf\u00f6ra livstidsstraff, och att s\u00e4nka \u00e5ldern f\u00f6r straffmyndighet fr\u00e5n 18 till 16 \u00e5r.<\/p>\n
Samtidigt forts\u00e4tter inv\u00e5narna i Sydamerikas storst\u00e4der att leta efter egna “l\u00f6sningar” f\u00f6r att skydda sig sj\u00e4lva och sin egendom. Och i och med det f\u00f6r\u00e4ndras ocks\u00e5 st\u00e4dernas utseende, och s\u00e4kerhetsindustrin blomstrar.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rio de Janeiro, 030612 (IPS) – I Colombia \u00e4r det numera f\u00f6rbjudet f\u00f6r motorcykelf\u00f6rare att ha en manlig passagerare bakom sig. Det beror p\u00e5 att s\u00e5 m\u00e5nga best\u00e4llda mord utf\u00f6rs av mc-passagerare som k\u00f6r f\u00f6rbi och skjuter sina offer. F\u00f6rbudet… Continue Reading