Baku, 121022 (IPS) – Regeringen i Azerbajdzjan \u00f6verv\u00e4ger att inf\u00f6ra en skatt f\u00f6r att hantera problemen med milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring. Landets milj\u00f6aktivister \u00e4r positiva till f\u00f6rslaget om en “gr\u00f6n skatt” f\u00f6r f\u00f6retag, men kritiker menar att skatten skulle kunna anv\u00e4ndas i andra syften \u00e4n att skydda milj\u00f6n.<\/p>\n
<\/p>\n
Azerbajdzjan \u00e4r inte direkt ett land k\u00e4nt f\u00f6r sitt milj\u00f6arbete \u00e4ven om en del milj\u00f6insatser gjorts de senaste tio \u00e5ren. Milj\u00f6problemen i landet innefattar allt fr\u00e5n f\u00f6roreningar l\u00e4ngs Kaspiska havets kust till storskalig avverkning och d\u00e5lig avloppsrening.<\/p>\n
Azerbajdzjanska milj\u00f6experter pekar ut olje- och gasindustrin, oljeraffinaderier, cement- och betongfabriker samt det storskaliga jordbruket som de v\u00e4rsta milj\u00f6bovarna. Regeringen har, med internationellt st\u00f6d, tagit itu med en del av problemen. En “gr\u00f6n skatt” kan nu bli ytterligare en \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att komma \u00e5t f\u00f6retag som f\u00f6rorenar milj\u00f6n.<\/p>\n
“Milj\u00f6skatt \u00e4r ett av de mest effektiva verktygen inom ekonomi- och milj\u00f6politik,” skrev Akif Musajev, chef f\u00f6r skattedepartementets avdelning f\u00f6r skattepolitik och strategisk forskning, i en artikel i augusti i \u00e5r i departementets tidning.<\/p>\n
Skatten skulle g\u00e5 rakt in i statsbudgeten och inte bli en del av milj\u00f6departementets fond f\u00f6r skydd av milj\u00f6 och naturresurser. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r andra detaljer om skatten inte k\u00e4nda. Musajev har inte kunnat n\u00e5s f\u00f6r n\u00e5gra ytterligare kommentarer.<\/p>\n
Azerbajdzjanska milj\u00f6aktivister v\u00e4lkomnar f\u00f6rslaget och menar att det \u00e4r dags att g\u00f6ra mer f\u00f6r att uppmuntra landets f\u00f6retag att anv\u00e4nda renare teknik och utveckla en “gr\u00f6n ekonomi” – s\u00e4rskilt med en industri- och gasproduktion p\u00e5 uppg\u00e5ng.<\/p>\n
Enligt nuvarande regler betalar f\u00f6retag avgifter p\u00e5 mellan 100 och 400 manats (motsvarande mellan 840 och 3 400 kronor) per ton “till\u00e5tna” utsl\u00e4pp i luft och vatten. Pengarna g\u00e5r in i milj\u00f6departementets fond f\u00f6r skydd av milj\u00f6 och naturresurser som ligger utanf\u00f6r departementets budget.<\/p>\n
De f\u00f6retag som vid \u00e5rliga inspektioner visar sig ha \u00f6verskridit gr\u00e4nserna f\u00f6r utsl\u00e4pp kan d\u00f6mas till att betala 75 000 till 100 000 manat (motsvarande 630 000 och 840 000 kronor). Under 2011 uppgick dessa avgifter till 1,16 miljoner manat (motsvarande 9,7 miljoner kronor), enligt milj\u00f6departementet. Pengarna \u00e4r avsedda f\u00f6r milj\u00f6skydds\u00e5tg\u00e4rder som exempelvis vattenreningsverk l\u00e4ngs Kaspiska havet eller skogsskydd.<\/p>\n
Det finns ingen insyn i milj\u00f6departementets fond och dess f\u00f6rvaltningsstruktur \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r att vara ogenomskinlig. Uppgifter om vilka f\u00f6retag som tvingats att betala f\u00f6r utsl\u00e4pp \u00e4r inte tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten. Det stats\u00e4gda azerbajdzjanska oljebolaget Socar uppger att deras avdelning f\u00f6r olje- och gasproduktion betalade 21 420 manats (motsvarande 180 000 kronor) i b\u00f6ter under 2011, medan de f\u00f6r ett borrprojekt p\u00e5 Apsjeronhalv\u00f6n betalade 12 490 manats (motsvarande 105 000 kronor) i b\u00f6ter f\u00f6r utsl\u00e4pp samma \u00e5r. \u00c4ven utl\u00e4ndska bolag har b\u00f6tf\u00e4llts, men deras b\u00f6ter ligger p\u00e5 en l\u00e4gre niv\u00e5. Under 2011 kr\u00e4vde milj\u00f6departementet att ett utl\u00e4ndskt oljekonsortium, Garasu, skulle betala motsvarande 63 000 kronor i b\u00f6ter f\u00f6r milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring.<\/p>\n
En ekonom som vill f\u00f6rbli anonym varnar f\u00f6r att en “gr\u00f6n skatt” skulle kunna anv\u00e4ndas av regeringen f\u00f6r att skydda sina egna intressen i f\u00f6rh\u00e5llande till utl\u00e4ndska energibolag, eller andra bolag som anses utg\u00f6ra ett hot mot de regeringsv\u00e4nliga f\u00f6retagen \u2013 p\u00e5 samma s\u00e4tt som skett g\u00e4llande milj\u00f6lagstiftning i Ryssland och Kazakstan.<\/p>\n
En anst\u00e4lld vid skattedepartementet som inte vill bli citerad med sitt namn s\u00e4ger att f\u00f6rslaget om en “gr\u00f6n skatt” \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge bara existerar p\u00e5 id\u00e9stadiet och att n\u00e5gra lag\u00e4ndringar inte \u00e4r att v\u00e4nta den n\u00e4rmsta tiden.<\/p>\n
Milj\u00f6experten Samir Isajev menar att Azerbajdzjans milj\u00f6utmaningar \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n vad som t\u00e4cks in av en “gr\u00f6n skatt”.<\/p>\n
-Det beh\u00f6vs incitament f\u00f6r f\u00f6retag att anv\u00e4nda milj\u00f6v\u00e4nliga tekniker. Ny renare utrustning skulle tullbefrias. Det skulle leda till en b\u00e4ttre milj\u00f6 och en b\u00e4ttre tillv\u00e4xt.<\/p>\n
Farida Huseynova, ordf\u00f6rande i Gr\u00f6na r\u00f6relsen, en organisation med bas i huvudstaden Baku, inst\u00e4mmer.<\/p>\n
-F\u00f6retag som f\u00f6ljer milj\u00f6lagstiftningen och som introducerar ny “gr\u00f6n” teknik, borde erh\u00e5lla skattel\u00e4ttnader fr\u00e5n regeringen.<\/p>\n
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Baku, 121022 (IPS) – Regeringen i Azerbajdzjan \u00f6verv\u00e4ger att inf\u00f6ra en skatt f\u00f6r att hantera problemen med milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring. Landets milj\u00f6aktivister \u00e4r positiva till f\u00f6rslaget om en “gr\u00f6n skatt” f\u00f6r f\u00f6retag, men kritiker menar att skatten skulle kunna anv\u00e4ndas i andra… Continue Reading