Addis Abeba, 121018 (IPS) – Genom att satsa p\u00e5 produktion av vete kan Afrika b\u00e5de bli sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5 gr\u00f6dan och v\u00e4sentligt bidra till tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning. Det visar ny forskning.<\/p>\n
<\/p>\n
Efterfr\u00e5gan p\u00e5 vete stiger snabbare \u00e4n f\u00f6r n\u00e5gon annan gr\u00f6da. Det har slagits fast av det internationella majs- och veteforskningsinstitutet Cimmyt i Mexiko. Detta samtidigt som Afrika \u00e4r den kontinent i v\u00e4rlden som importerar mest vete \u2013 bara i \u00e5r ber\u00e4knas veteimporten ligga p\u00e5 n\u00e4rmare 40 miljoner ton, till en kostnad av motsvarande 12 miljarder dollar.<\/p>\n
Nu har dock forskare b\u00f6rjat unders\u00f6ka m\u00f6jligheterna f\u00f6r Afrika att \u00f6ka den egna veteproduktionen. I samband med att Cimmyt nyligen h\u00f6ll en konferens om vetets m\u00f6jligheter att f\u00f6rb\u00e4ttra mats\u00e4kerheten slog experter fast att en \u00f6kad produktion och minskad import av gr\u00f6dan skulle kunna minska risken f\u00f6r matbrist i Afrika s\u00f6der om Sahara.<\/p>\n
I en rapport som lanserades i samband med konferensen fokuserades p\u00e5 tolv afrikanska l\u00e4nder d\u00e4r den naturliga nederb\u00f6rden \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en h\u00e5llbar veteproduktion. I dessa tolv l\u00e4nder, d\u00e4ribland Angola, Burundi, Etiopien, Kenya, Tanzania, och Zimbabwe, skulle minst en femtedel av den odlingsbara marken vara l\u00e4mplig f\u00f6r veteproduktion, och i m\u00e5nga fall en betydligt st\u00f6rre del \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n
Vete, fr\u00e4mst i form av br\u00f6d, pasta och flingor, \u00e4r den n\u00e4st viktigaste gr\u00f6dan i den fattiga delen av v\u00e4rlden, efter majs. Men efterfr\u00e5gan p\u00e5 vete \u00e4r nu snabbt stigande i Afrika s\u00f6der om Sahara.<\/p>\n
Nicole Mason, som \u00e4r forskare i internationella utvecklingsfr\u00e5gor vid Michigan State University, s\u00e4ger till IPS att flera faktorer ligger bakom den stigande efterfr\u00e5gan p\u00e5 vete. Det handlar bland annat om befolkningstillv\u00e4xt, men ocks\u00e5 om att vissa konsumenter f\u00e5tt en h\u00f6gre inkomst. Dessutom \u00e4r vete mer efterfr\u00e5gat av stadsbefolkningarna, och d\u00e4rigenom kan den snabba urbaniseringen ocks\u00e5 vara en orsak. Ytterligare en orsak kan vara att fler kvinnor kommit ut i arbetslivet.<\/p>\n
-N\u00e4r kvinnor b\u00f6rjar arbeta mer utanf\u00f6r hemmen s\u00e5 f\u00e5r de mindre tid till att f\u00f6rbereda mat och efterfr\u00e5gar d\u00e4rf\u00f6r livsmedel som det g\u00e5r snabbare att tillreda, som br\u00f6d och pasta, s\u00e4ger Mason.<\/p>\n
Hans-Joachim Braun, chef f\u00f6r Cimmyts globala veteprogram, s\u00e4ger att Afrika har m\u00f6jlighet att producera tillr\u00e4ckligt med vete f\u00f6r att t\u00e4cka den lokala efterfr\u00e5gan.<\/p>\n
-Afrika har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att producera m\u00e5nga gr\u00f6dor, men det som saknas \u00e4r bevattning och g\u00f6dningsmedel, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Enligt Braun skulle Afrika – om problemen kunde l\u00f6sas med hj\u00e4lp av bevattningsdammar och tillg\u00e5ng till g\u00f6dningsmedel – kunna f\u00f6rvandlas till en kornbod f\u00f6r en l\u00e5ng rad gr\u00f6dor, vid sidan av vete.<\/p>\n
F\u00f6r att n\u00e5 dit kr\u00e4vs det dock att m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ndringar genomf\u00f6rs. Importtullar skapar problem f\u00f6r jordbruket, men det handlar ocks\u00e5 om flera andra jordbrukspolitiska fr\u00e5gor, enligt Braun.<\/p>\n
I de flesta l\u00e4nderna i s\u00f6dra Afrika \u00e4r det sm\u00e5b\u00f6nder som st\u00e5r f\u00f6r den st\u00f6rsta delen av jordbruksproduktionen. Braun understryker att dessa b\u00f6nder har behov av ett st\u00f6rre och f\u00f6rb\u00e4ttrat uts\u00e4de f\u00f6r att veteproduktion verkligen ska l\u00f6na sig. Men dessutom kr\u00e4vs det att infrastrukturen f\u00f6rb\u00e4ttras p\u00e5 kontinenten, s\u00e5 att b\u00f6ndernas produktion \u00e4ven kan n\u00e5 konsumenterna.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n