Guatemala City, 121003 (IPS) – Femton kvinnor ber\u00e4ttade i f\u00f6rra veckan inf\u00f6r en domstol i Guatemala City om hur de h\u00f6lls som betj\u00e4nter och sexslavar av arm\u00e9n under inb\u00f6rdeskriget i landet. 37 milit\u00e4rer pekas ut som ansvariga f\u00f6r \u00f6vergreppen.<\/p>\n
<\/p>\n
-De hade rum p\u00e5 garnisonen d\u00e4r de brukade v\u00e5ldta oss. Ibland var de tre, fyra eller fem soldater, vittnade en av kvinnorna gr\u00e5tande inf\u00f6r domstolen.<\/p>\n
Med t\u00e4ckt ansikte och st\u00f6ttad av en psykolog och en tolk ber\u00e4ttade kvinnan hur arm\u00e9soldater f\u00f6rde bort hennes man och tvingade henne att bli en sexslav och betj\u00e4nt vid milit\u00e4rf\u00f6rl\u00e4ggningen Sepur Zarco i landets nord\u00f6stra provins Izabal.<\/p>\n
Hon var en av 15 kvinnor tillh\u00f6rande ursprungsbefolkningen som uppger att de i flera m\u00e5naders tid under \u00e5ren mellan 1982 och 1986 h\u00f6lls som sexslavar av soldaterna.<\/p>\n
Enligt vittnet beordrades kvinnorna av ett milit\u00e4rt bef\u00e4l att bege sig till f\u00f6rl\u00e4ggningen f\u00f6r att tv\u00e4tta soldaternas kl\u00e4der, laga deras mat och koka deras kaffe. Ingen av dem f\u00f6rv\u00e4ntade sig dock att bli behandlade s\u00e5 illa som de sedan blev.<\/p>\n
-De sa att de skulle d\u00f6da mig om jag inte gjorde som de sa, ber\u00e4ttade kvinnan, som drabbades av ett missfall p\u00e5 grund av de \u00e5terkommande sexuella \u00f6vergreppen.<\/p>\n
Hennes man, pappa till familjens tre barn, f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st med soldaterna. Det skulle dr\u00f6ja m\u00e5nga \u00e5r innan kvarlevorna efter honom \u00e5terfanns.<\/p>\n
N\u00e4rmare 200 000 m\u00e4nniskor, fr\u00e4mst mayaindianer, d\u00f6dades under det 36 \u00e5r l\u00e5nga inb\u00f6rdeskriget i Guatemala som tog slut f\u00f6rst 1996. M\u00e5nga av offren begravdes i hemliga massgravar, enligt den FN-st\u00f6dda sanningskommission som tillsattes efter att kriget tagit slut. I den slutrapport som kommissionen presenterade 1999 slogs fast att arm\u00e9n var skyldig till \u00f6ver 90 procent av d\u00f6dandet i landet.<\/p>\n
En annan mayakvinna som vittnade ber\u00e4ttade en fruktansv\u00e4rd historia om hur hon och hennes tre barn 1982 hade tvingats fly upp i bergen. Detta efter att en grupp soldater f\u00f6rt bort hennes man \u2013 som ingen har sett till sedan dess \u2013 och d\u00e4refter v\u00e5ldtagit henne.<\/p>\n
-De riktade ett vapen mot mitt br\u00f6st och tre av dem v\u00e5ldtog mig medan de andra soldaterna tittade p\u00e5. Ett av mina barn, som d\u00e5 var fyra \u00e5r gammalt, var d\u00e4r med mig och han skrek n\u00e4r han s\u00e5g vad de gjorde med mig.<\/p>\n
F\u00f6r att r\u00e4dda livet p\u00e5 sig sj\u00e4lv och sina barn flydde kvinnan upp i bergen.<\/p>\n
-Vi hade inget att \u00e4ta och barnen blev sjuka. Min dotter sade att vi borde bege oss hem igen, “eftersom det finns \u00e4gg p\u00e5 bordet”, ber\u00e4ttade den gr\u00e5tande kvinnan.<\/p>\n
Ett efter ett avled barnen i skogen. Efter att ha levt p\u00e5 flykt i sex \u00e5rs tid \u00e5terv\u00e4nde s\u00e5 kvinnan till sitt hem.<\/p>\n
-Vi hade haft tv\u00e5 hus, men de hade br\u00e4nt ner dem. Ingenting fanns kvar.<\/p>\n
Luc\u00eda Mor\u00e1n, som arbetar f\u00f6r en lokal kvinnoorganisation, p\u00e5pekar att det inte f\u00f6rekom n\u00e5gra strider mellan arm\u00e9n och gerillan i det omr\u00e5de d\u00e4r de utsatta kvinnorna bodde mellan 1982 och 1988. Mor\u00e1n menar att arm\u00e9ns f\u00f6rl\u00e4ggning i Sepur Zarco ist\u00e4llet syftade till att skydda stora mark\u00e4gares och gruv- och oljebolags ekonomiska intressen. Mellan 1982 och 1983 f\u00f6rst\u00f6rdes minst 440 byar och inv\u00e5narna d\u00f6dades.<\/p>\n
-Det var d\u00e5 de b\u00f6rjade uppr\u00e4tta listor f\u00f6r att sp\u00e5ra ledarna f\u00f6r de sm\u00e5b\u00f6nder som k\u00e4mpade f\u00f6r sina jordr\u00e4ttigheter, s\u00e4ger Mor\u00e1n.<\/p>\n
Enligt henne var alla de 15 kvinnor som vittnade inf\u00f6r domstolen gifta med manliga aktivister, som f\u00f6rdes bort av milit\u00e4ren.<\/p>\n
Ett annat vittne beskrev hur hon v\u00e5ldtogs och tvingades arbeta som betj\u00e4nt vid arm\u00e9f\u00f6rl\u00e4ggningen Sepur Zarco.<\/p>\n
-Jag utsattes f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp av fem soldater dagligen. Jag var d\u00e4r i sex m\u00e5naders tid, ber\u00e4ttade kvinnan.<\/p>\n
Innan hon hamnade p\u00e5 f\u00f6rl\u00e4ggningen hade soldaterna kommit f\u00f6r att h\u00e4mta hennes man.<\/p>\n
-Milit\u00e4ren kom till v\u00e5rt hus och f\u00f6rde bort honom, sedan d\u00f6dade de honom och sl\u00e4ngde kroppen i en grop, ber\u00e4ttade kvinnan.<\/p>\n
Aff\u00e4rsmannen M\u00e9ndez Ruiz inledde f\u00f6rra \u00e5ret en process mot tidigare v\u00e4nstergerillamedlemmar som ska ha legat bakom en kidnappning av honom 1982. I dag \u00e4r M\u00e9ndez Ruiz talesperson f\u00f6r tidigare soldater som anklagas f\u00f6r att ha beg\u00e5tt m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott under inb\u00f6rdeskriget.<\/p>\n
-Det \u00e4r uppenbart att de vittnen och m\u00e5ls\u00e4ganden som \u00e5klagarmyndigheten f\u00f6rt fram \u00e4r m\u00e4nniskor som har en mycket l\u00e5g utbildningsniv\u00e5. De kan inte ens h\u00e4nvisa till n\u00e5gra exakta datum, vilket f\u00e5r en att undra om de har blivit manipulerade, s\u00e4ger han till IPS om de kvinnliga vittnesm\u00e5len.<\/p>\n
M\u00e9ndez Ruiz har vid flera tillf\u00e4llen h\u00e4vdat att \u00e5klagarmyndigheten i landet \u00e4r “partisk” och utnyttjas f\u00f6r att ut\u00f6va “h\u00e4mnd p\u00e5 arm\u00e9n”.<\/p>\n