Uxbridge, 120530 (IPS) – Koldioxidutsl\u00e4ppen n\u00e5dde rekordh\u00f6ga niv\u00e5er under 2011. \u00d6kningen var 3,2 procent j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r, rapporterar Internationella energir\u00e5det, OECD-l\u00e4ndernas samarbetsorgan f\u00f6r energifr\u00e5gor. Nu varnar forskare f\u00f6r en global temperatur\u00f6kning p\u00e5 3,5 grader Celsius.<\/p>\n
<\/p>\n
Den fr\u00e4msta orsaken till \u00f6kningen \u00e4r att v\u00e4rldens l\u00e4nder inte genomf\u00f6rt tillr\u00e4ckliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rhindra \u00f6kade globala temperaturer.<\/p>\n
En ny rapport som sl\u00e4pptes under de sista dagarna vid de internationella klimatf\u00f6rhandlingarna i Bonn i f\u00f6rra veckan visar att v\u00e5r planet \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot en temperatur\u00f6kning p\u00e5 3,5 grader Celsius eller mer enligt samarbetsprojektet Climate Action Tracker, CAT. Det \u00e4r forskarnas slutsats efter att ha granskat de utsl\u00e4ppsminskningar som v\u00e4rldens l\u00e4nder planerar att g\u00f6ra till \u00e5r 2020.<\/p>\n
Detta trots tv\u00e5gradersm\u00e5let som lanserades inf\u00f6r klimattoppm\u00f6tet i K\u00f6penhamn och som formaliserades under \u00e5r 2010. Om den globala medeltemperaturen inte \u00f6kar mer \u00e4n s\u00e5 bed\u00f6ms klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna vara hanterbara. Blir det varmare s\u00e5 n\u00e5r man en brytpunkt med allvarliga konsekvenser f\u00f6r klimatet.<\/p>\n
M\u00f6tet i Bonn var det f\u00f6rsta efter klimattoppm\u00f6tet i Durban i december f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
De frivilliga utsl\u00e4ppsminskningar som olika l\u00e4nder utlovat \u00e4r otillr\u00e4ckliga och regeringarna \u00e4r ocks\u00e5 of\u00f6rm\u00f6gna att uppfylla de l\u00f6ften som har avgetts, visar en analys av CAT, som \u00e4r ett samarbetsprojekt mellan energianalysf\u00f6retaget Ecofys, Climate Analytics som \u00e4r en r\u00e5dgivande klimatforskningsgrupp och klimatforskningsinstitutet PIK i Potsdam.<\/p>\n
-N\u00e4r vi j\u00e4mf\u00f6rt l\u00f6ften om utsl\u00e4ppsminskningar i l\u00e4nder som Brasilien, Mexiko och USA, fann vi att de inte vidtagit l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att kunna uppfylla dessa l\u00f6ften, s\u00e4ger Niklas H\u00f6hne vid Ecofys.<\/p>\n
H\u00f6hne s\u00e4ger till IPS att de enbart studerat situationen i ett f\u00e5tal l\u00e4nder, men att inget av dessa l\u00e4nder var p\u00e5 v\u00e4g att uppfylla sina m\u00e5l. F\u00f6r n\u00e4rvarande ser Mexiko ut att hamna p\u00e5 en 12-procentig minskning av utsl\u00e4ppen till \u00e5r 2020 – trots en utlovad minskning p\u00e5 30 procent. Brasilien har ett ambiti\u00f6st m\u00e5l men en ny skogslag som f\u00f6rsvagar skyddet kan leda till \u00f6kade utsl\u00e4pp, enligt rapporten som presenterades vid m\u00f6tet i Bonn.<\/p>\n
USA har f\u00f6rhoppningar om att kunna minska sina utsl\u00e4pp till \u00e5r 2020 till f\u00f6ljd av l\u00e5gkonjunkturer och en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n kol till gas. Men \u00e4ven med regleringar av koleldade kraftverk och \u00f6kad br\u00e4nsleeffektivitet i fordon skulle USA fortfarande ha utsl\u00e4pp p\u00e5 350 miljoner ton koldioxid \u00f6ver de utlovade niv\u00e5erna, enligt rapporten.<\/p>\n
Utsikterna f\u00f6r att v\u00e4rldens l\u00e4nder ska \u00f6ka sina ambitioner n\u00e4r det g\u00e4ller utsl\u00e4ppsminskningar s\u00e5g d\u00e5liga ut under klimatf\u00f6rhandlingarna i Bonn i f\u00f6rra veckan.<\/p>\n
-Inget land vill ta n\u00e5gra steg fram\u00e5t. Det \u00e4r inte en positiv utveckling, s\u00e4ger H\u00f6hne.<\/p>\n
Alden Meyer, fr\u00e5n den amerikanska organisationen Union of Concerned Scientists, menar att m\u00f6tet i Bonn understr\u00f6k de djupa klyftor som finns mellan l\u00e4nder, n\u00e5got som har stor betydelse f\u00f6r hur vi ska kunna m\u00f6ta klimatutmaningen. -Det \u00e4r ingen tvekan om att vi har tekniken, sakkunskapen och f\u00f6rm\u00e5gan att m\u00f6ta utmaningen, men den politiska viljan saknas, s\u00e4ger Alden Meyer.<\/p>\n
H\u00f6hne menar att f\u00f6rhandlingarna om att minska utsl\u00e4ppen har g\u00e5tt i bakl\u00e5s sedan K\u00f6penhamnsavtalet 2009. \u00c4ven om regeringarna skulle genomf\u00f6ra de utsl\u00e4ppsminskningar de utlovat skulle v\u00e4rldens utsl\u00e4pp fortfarande beh\u00f6va minska med ytterligare nio miljarder ton till \u00e5r 2020, och varje \u00e5r d\u00e4refter. Samtidigt var koldioxidutsl\u00e4ppen en miljard ton st\u00f6rre \u00e5r 2011 \u00e4n \u00e5r 2010.<\/p>\n
H\u00f6hne menar att det beh\u00f6vs positiva exempel fr\u00e5n st\u00e4der, regioner och f\u00f6retag som lyckats minska sina koldioxidutsl\u00e4pp och sett ekonomiska vinster och andra f\u00f6rdelar med det.<\/p>\n
-Rio+20 m\u00f6tet om h\u00e5llbar utveckling i juni \u00e4r ett tillf\u00e4lle att visa upp lyckade exempel, som energieffektiviseringen i Kalifornien till exempel. Tyskland \u00e4r ett annat bra exempel, som har en ambiti\u00f6s energiplan som drivs p\u00e5 av statschefen Angela Merkel. Dock beh\u00f6vs fler exempel och i en mycket st\u00f6rre skala, s\u00e4ger H\u00f6hne.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Uxbridge, 120530 (IPS) – Koldioxidutsl\u00e4ppen n\u00e5dde rekordh\u00f6ga niv\u00e5er under 2011. \u00d6kningen var 3,2 procent j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r, rapporterar Internationella energir\u00e5det, OECD-l\u00e4ndernas samarbetsorgan f\u00f6r energifr\u00e5gor. Nu varnar forskare f\u00f6r en global temperatur\u00f6kning p\u00e5 3,5 grader Celsius.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-15712","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15712","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15712"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15712\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15712"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15712"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15712"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}