Washington, 030530 (IPS) – En attraktiv ung kvinna som h\u00e5lls f\u00e5ngen av sadistiska utl\u00e4nningar, och r\u00e4ddas av lugna men effektiva helamerikanska m\u00e4n. Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse som h\u00e4mtad ur en romantisk \u00e4ventyrsroman. Men det \u00e4r ocks\u00e5 en historia som man kan h\u00e4mta ur mediernas rapportering om Irak-kriget, eller ur de amerikanska mediernas krigspropaganda f\u00f6r mer \u00e4n hundra \u00e5r sedan. <\/p>\n
<\/p>\n
Ber\u00e4ttelserna om Jessica Lynch, som h\u00f6lls f\u00e5ngen av irakier i Nasiriyah i slutet av mars 2003, och Evangelina Cisneros, som h\u00f6lls f\u00e5ngen av spanska milit\u00e4rer p\u00e5 Kuba 1897, har sl\u00e5ende likheter inte bara i ber\u00e4ttelsernas handling, utan \u00e4ven i deras effekt n\u00e4r det g\u00e4llde att samla opinionen bakom ett krig.<\/p>\n
I slutet av artonhundratalet var det det spansk-amerikanska kriget som var p\u00e5 tapeten. Tidningskungarna William Randolph Hearst och Joseph Pulitzer hade best\u00e4mt sig f\u00f6r att ett krig mot de spanska kolonialherrarna i Kuba skulle vara bra f\u00f6r aff\u00e4rerna. Nationalism, patriotism och sp\u00e4nnande rapporter om krig i exotiska l\u00e4nder var ett bra recept f\u00f6r att s\u00e4lja tidningar och de b\u00e5da tidningskungarna gjorde sitt b\u00e4sta f\u00f6r att fylla sina sidor med \u00e4ventyrliga historier om de grymma spanjorerna.<\/p>\n
Mer \u00e4n hundra \u00e5r senare skrev tidningen Time om Jessica Lynchs r\u00e4ddning att “Hollywood skulle inte ha kunnat komma p\u00e5 en mer fantastisk saga”.. Och i Hollywood inledde filmbolagen genast en kamp om r\u00e4ttigheterna till historien om den vackra unga soldaten som enligt anonyma Pentagon-k\u00e4llor hade gjort intensivt motst\u00e5nd i en eldstrid p\u00e5 liv och d\u00f6d mot anfallande irakier. “Hon ville inte tillf\u00e5ngatas levande”, sa en av k\u00e4llorna till Washington Post.<\/p>\n
Hon togs till ett sjukhus i Nasiriyah, med “flera skottskador”, enligt de anonyma Pentagon-talesm\u00e4nnens ber\u00e4ttelser. P\u00e5 sjukhuset ska hon ha utsatts f\u00f6r grym behandling av sina mustaschprydda kidnappare, innan den fantastiska r\u00e4ddningsaktionen d\u00e5 de amerikanska specialstyrkorna sk\u00f6t sig in i sjukhuset och f\u00f6rde henne tillbaka till civilisationen.<\/p>\n
Det var en perfekt ber\u00e4ttelse f\u00f6r den amerikanska milit\u00e4ren, som s\u00e5g ut att ha k\u00f6rt fast och som m\u00f6tte h\u00e5rdare motst\u00e5nd \u00e4n v\u00e4ntat i Irak. Och inom n\u00e5gra timmar hade det amerikanska h\u00f6gkvarteret i Qatar samlat alla journalister p\u00e5 plats f\u00f6r att ber\u00e4tta om den hj\u00e4ltemodiga operationen.<\/p>\n
Milit\u00e4rens bilder fr\u00e5n fritagandet kablades ut \u00f6ver v\u00e4rlden och media f\u00f6ljde varje steg p\u00e5 Jessica Lynchs v\u00e4g tillbaka till sin hemby i West Virginia.<\/p>\n
Det var en fantastisk historia som upprepades oupph\u00f6rligt av medierna under dagar och veckor efter fritagandet. Men det var ocks\u00e5 en historia som, liksom mycket annat som ber\u00e4ttats om USA:s krig, inte var helt sann.<\/p>\n
BBC, The Guardian och The Tribune har visat att Lynchs skador bestod av benfrakturer, inte skottskador. Frakturerna fick hon n\u00e4r det fordon hon f\u00e4rdades i v\u00e4lte.<\/p>\n
Och hennes hj\u00e4ltemodiga r\u00e4ddare m\u00f6tte inget motst\u00e5nd i eller omkring sjukhuset.<\/p>\n
– De kunde ha g\u00e5tt rakt in i sjukhuset och ingen hade stoppat dem, s\u00e4ger ett vittne till Chicago Tribune.<\/p>\n
Den irakiska milit\u00e4ren hade redan dragit sig tillbaka fr\u00e5n omr\u00e5det, och ett annat vittne s\u00e4ger att amerikanernas beteende var obegripligt. De utl\u00f6ste explosioner och sparkade in d\u00f6rrar, som om de h\u00f6ll p\u00e5 att spela in en actionfilm.<\/p>\n
Dessutom vittnar personalen p\u00e5 sjukhuset om att tv\u00e5 sjuksystrar tog hand om Jessica Lynch dygnet runt.<\/p>\n
– Hon behandlades aldrig illa, s\u00e4ger en av sjuksystrarna, Furat Hussein.<\/p>\n
Personalen p\u00e5 sjukhuset donerade till och med blod till henne.<\/p>\n
Till skillnad fr\u00e5n Lynch var Evangelina Cisneros ingen soldat, utan en kubansk nationalist som anklagdes f\u00f6r konspiration i syfte att d\u00f6da en spansk officer. Hon kastades i f\u00e4ngelse, och tidningsmagnaten William Randolph Hearst tog upp hennes fall eftersom han ins\u00e5g att hon skulle kunna g\u00f6ra mer f\u00f6r att \u00f6ka uppm\u00e4rksamheten kring situationen i Kuba “\u00e4n tusen ledarartiklar eller politiska tal”.<\/p>\n
Men liksom de anonyma Pentagon-k\u00e4llorna som f\u00f6rvr\u00e4ngde ber\u00e4ttelsen om Jessica Lynch, ins\u00e5g Hearst och hans tidning att historien om Cisneros skulle f\u00e5 st\u00f6rre genomslagskraft om man \u00e4ndrade p\u00e5 en del detaljer. S\u00e5 f\u00f6rvandlades anledningen till att Cisneros satt f\u00e4ngslad, fr\u00e5n konspiration till att hon hade f\u00f6rsvarat “sin kyskhet” mot den spanska officerens ” lustfyllda n\u00e4rmanden”.<\/p>\n
Hon beskrevs i tidningarna som en “liten kubansk sagojungfru” och som en ” kubansk Jeanne d'Arc”, och Hearsts journalister intervjuade f\u00f6re detta f\u00e5ngar i Havanna som svor p\u00e5 att de hade sett att hon blev illa behandlad, enligt en ess\u00e4 som Karen Roggenkamp skrev 1999.<\/p>\n
“Historien om Cisneros var inte en torr presentation av dokument\u00e4ra bevis”, skriver Roggenkamp. “Det var snarare ett vittnesb\u00f6rd om hennes godhet och hennes hj\u00e4ltemodiga natur – ett vittnesb\u00f6rd fylld av melodramatiska \u00e4ventyr, of\u00f6rgl\u00f6mliga karakt\u00e4rer och f\u00f6rbjudna milj\u00f6er”. Effekten p\u00e5 den allm\u00e4nna opinionen var h\u00e4pnadsv\u00e4ckande.<\/p>\n
Hearst gick til och med s\u00e5 l\u00e5ngt att han arrangerade en r\u00e4ddningsaktion som skulle varit Robin Hood v\u00e4rdig. Han skickade sin \u00e4ventyrare\/reporter Karl Decker till Havanna f\u00f6r att – som Roggenkamp skriver – “befria Hearsts oskyldiga jungfru fr\u00e5n hennes smutsiga f\u00e4ngelsecell och rida iv\u00e4g med henne p\u00e5 en vit springare – eller \u00e5tminstone s\u00e4tta henne p\u00e5 en \u00e5ngb\u00e5t med F\u00f6renta staterna som destination.” Decker hyrde ett rum mittemot Cisneros f\u00e4ngelsecell och under natten hissade han ut en planka mellan sitt rum och cellen, tolv meter ovanf\u00f6r marken.<\/p>\n
Tillsammans med tv\u00e5 kubanska medhj\u00e4lpare s\u00e5gade han upp cellens galler och drog ut henne. “Hon str\u00e4ckte sina h\u00e4nder mot oss med m\u00e5nga sm\u00e5 glada rop, och ur henne str\u00f6mmade viskade v\u00e4lsignelser p\u00e5 spanska”, skrev Decker i sin bok om historien.<\/p>\n
Cisneros smugglades ut ur landet p\u00e5 en \u00e5ngb\u00e5t, och Hearsts tidningar f\u00f6ljde varje steg hon tog tills hon kom till hamnen i New York, d\u00e4r hon hyllades som nationens hj\u00e4lte. Sex m\u00e5nader senare br\u00f6t det spansk-amerikanska kriget ut.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 030530 (IPS) – En attraktiv ung kvinna som h\u00e5lls f\u00e5ngen av sadistiska utl\u00e4nningar, och r\u00e4ddas av lugna men effektiva helamerikanska m\u00e4n. Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse som h\u00e4mtad ur en romantisk \u00e4ventyrsroman. Men det \u00e4r ocks\u00e5 en historia som man… Continue Reading