Atlanta, 120224 (IPS) – Uppskattningsvis tv\u00e5 miljoner f\u00e5ngar avtj\u00e4nar f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00e4ngelsestraff i USA. De senaste decennierna har antalet interner i landet \u00f6kat snabbt, fr\u00e4mst till f\u00f6ljd av en restriktivare narkotikapolitik och en allm\u00e4nt h\u00e5rdare linje mot sm\u00e5brottslighet. Men nu har den exploderande f\u00e4ngelsebefolkningen i kombination med minskade budgetar lett till att flera delstater har b\u00f6rjat se \u00f6ver sina strafflagar.<\/p>\n
<\/p>\n
Hela 25 procent av v\u00e4rldens interner sitter inl\u00e5sta i amerikanska f\u00e4ngelser. Att antalet f\u00e5ngar snabbt har \u00f6kat i USA under de senaste decennierna beror fr\u00e4mst p\u00e5 det s\u00e5 kallade “kriget mot narkotikan”, och en linje av “tuffhet mot brott” som m\u00e5nga republikaner och vissa demokrater f\u00f6rordade framf\u00f6r allt under 1980- och 1990-talen.<\/p>\n
\u00d6kningen av antalet f\u00e5ngar sedan 1980-talet beror fr\u00e4mst p\u00e5 att m\u00e5nga fler har d\u00f6mts till f\u00e4ngelse f\u00f6r mindre allvarliga brott, i synnerhet narkotikabrott.<\/p>\n
P\u00e5 senare tid har dock \u00e4ven m\u00e5nga republikaner b\u00f6rjat \u00e4ndra uppfattning om kriminalpolitiken. En av dem \u00e4r presidentkandidaten Newt Gingrich som st\u00e4llt sig bakom de krav p\u00e5 reformer som f\u00f6rordas av National Association for the Advancement of Colored People, NAACP.<\/p>\n
I n\u00e4rmare 15 av landets delstater har f\u00f6r\u00e4ndringar redan genomf\u00f6rts, ber\u00e4ttar Alison Lawrence, vid organisationen National Conference of State Legislatures. Bland \u00e5tg\u00e4rderna finns minskade eller slopade f\u00e4ngelsestraff f\u00f6r vissa egendoms- och narkotikabrott, och i vissa fall ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 v\u00e5rd ist\u00e4llet f\u00f6r straff f\u00f6r narkotikamissbrukare.<\/p>\n
Enligt en f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n organisationen Southern Center for Human Rights, SCHR, har exempelvis Alabama, Colorado, Kentucky, Pennsylvania och Rhode Island minskat eller avskaffat f\u00e4ngelsestraffen f\u00f6r f\u00f6rseelser som beg\u00e5tts av personer som varit villkorligt frigivna eller f\u00e5tt villkorliga domar. I dessa delstater har man ist\u00e4llet lagt fokus p\u00e5 bland annat alternativa straff, som samh\u00e4llstj\u00e4nst, enligt SCHR.<\/p>\n
I South Carolina, Virginia och Tennessee har man tagit bort de minimistraff som tidigare d\u00f6mdes ut f\u00f6r vissa typer av narkotikabrott.<\/p>\n
Enligt en rapport fr\u00e5n NAACP som publicerades f\u00f6rra \u00e5ret har f\u00e4ngelsekostnaderna f\u00f6r de amerikanska delstaterna \u00f6kat sex g\u00e5nger snabbare \u00e4n utgifterna f\u00f6r den h\u00f6gre utbildningen. En rapport som \u00e5r 2009 gavs ut av Pew Center on the States visade att kostnaden varje \u00e5r ligger p\u00e5 runt 50 miljarder dollar.<\/p>\n
I Georgia har den republikanske guvern\u00f6ren Nathan Deal uppmanat till reformer av kriminalv\u00e5rden i syfte att minska delstatens utgifter. En kommission som tillsatts av guvern\u00f6ren levererade i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret en rad rekommendationer f\u00f6r detta syfte, som snart kan komma att diskuteras av delstatens politiker.<\/p>\n
Sara Totonchi, ordf\u00f6rande f\u00f6r SCHR, menar att de rekommendationer som kommissionen framf\u00f6rt \u00e4r ett steg i r\u00e4tt riktning f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar som hon menar att delstaten m\u00e5ste genomf\u00f6ra f\u00f6r att bli av med sitt “beroende av insp\u00e4rrningar”.<\/p>\n
-Vi har v\u00e4nt oss till f\u00e4ngelserna som en l\u00f6sning f\u00f6r m\u00e5nga problem som pl\u00e5gar folket, och det har varit en felaktig l\u00f6sning. Om reformerna antas s\u00e5 hyser jag f\u00f6rhoppningar om att vi ska ta de f\u00f6rsta stegen mot att kunna tygla ett av de st\u00f6rsta problemen som finns i v\u00e5r delstat, s\u00e4ger Totonchi till IPS.<\/p>\n
I en ledare i New York Times som publicerades i maj f\u00f6rra \u00e5ret h\u00e4vdade Michelle Alexander, juridikprofessor vid Ohio State University, att flera republikanska ledare uppmanat till f\u00e4ngelsereformer av fel orsak – att spara pengar. Enligt Alexander borde man i st\u00e4llet vara inriktade p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5tg\u00e4rda det faktum att de flesta av landets f\u00e5ngar \u00e4r fattiga och f\u00e4rgade.<\/p>\n
Men Totonchi menar att det spelar mindre roll vilka argument man lutar sig mot, bara man kommer fram till samma slutsats.<\/p>\n
-F\u00e4ngelsesystemet har skapat en krisartad situation i Georgia. Om det \u00e4r de ekonomiska argumenten som vinner \u00f6ver de konservativa i fr\u00e5ga om dessa reformer s\u00e5 \u00e4r jag till och med beredd att dela en del av deras oro, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Den delstat som gick i br\u00e4schen f\u00f6r reformerna inom kriminalv\u00e5rden \u00e4r Texas, som \u00e5r 2005 s\u00e4nkte straffen f\u00f6r mindre allvarliga icke-v\u00e5ldsamma brott. Samtidigt \u00f6kades anslagen f\u00f6r narkomanv\u00e5rd och \u00f6vervakning genom skyddstillsyn. Enligt en rapport fr\u00e5n det konservativa projektet Right on Crime ledde dessa reformer till att v\u00e5ldsbrotten i delstaten minskade med \u00f6ver tolv procent i j\u00e4mf\u00f6relse med 2003 \u00e5rs niv\u00e5er.<\/p>\n
Alison Lawrence menar att flera delstater har b\u00f6rjat betrakta \u00e5terfallsf\u00f6rbrytare p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt.<\/p>\n
-Tanken \u00e4r att farliga brottslingar ska h\u00e5llas inl\u00e5sta. Men n\u00e4r det g\u00e4ller de mindre grova brottslingarna s\u00e5 kanske det g\u00e5r ett ge dem missbruksv\u00e5rd ute i samh\u00e4llet, s\u00e5 beg\u00e5r de f\u00e4rre brott, s\u00e4ger Lawrence.<\/p>\n
I Kalifornien blev delstatens f\u00e4ngelser till sist s\u00e5 \u00f6verfulla att en federal domstol beordrade delstaten att inom tv\u00e5 \u00e5r se till att 45 000 f\u00e5ngar sl\u00e4pptes. I maj f\u00f6rra \u00e5ret fastst\u00e4lldes det beslutet av landets h\u00f6gsta domstol.<\/p>\n
Som svar p\u00e5 det flyttade de kaliforniska myndigheterna m\u00e5nga f\u00e5ngar fr\u00e5n delstatens egna f\u00e4ngelser till kommunala anstalter. Straffsatserna har dock inte \u00e4ndrats i Kalifornien, om man bortser fr\u00e5n att den tidigare guvern\u00f6ren Arnold Schwarzenegger under sin sista dag p\u00e5 jobbet avskaffade m\u00f6jligheten att d\u00f6ma n\u00e5gon till f\u00e4ngelse f\u00f6r innehav av en mindre m\u00e4ngd marijuana.<\/p>\n
F\u00f6rutom Kalifornien har \u00e4ven vissa andra delstater som Colorado, Maine, Nevada och Oregon inf\u00f6rt lagar som till\u00e5ter anv\u00e4ndning av marijuana f\u00f6r medicinskt bruk, samt avskaffat f\u00e4ngelsestraffen f\u00f6r innehav av sm\u00e5 m\u00e4ngder marijuana.<\/p>\n
Om den r\u00f6relse som verkar f\u00f6r att helt legalisera marijuana fick sin vilja igenom s\u00e5 skulle resultatet bli att antalet f\u00e5ngar i USA skulle minska drastiskt. N\u00e5gra s\u00e5dana planer finns dock inte med i de diskussioner som f\u00f6rs kring reformerna av kriminalv\u00e5rden, p\u00e5pekar Lawrence.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Atlanta, 120224 (IPS) – Uppskattningsvis tv\u00e5 miljoner f\u00e5ngar avtj\u00e4nar f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00e4ngelsestraff i USA. De senaste decennierna har antalet interner i landet \u00f6kat snabbt, fr\u00e4mst till f\u00f6ljd av en restriktivare narkotikapolitik och en allm\u00e4nt h\u00e5rdare linje mot sm\u00e5brottslighet. Men nu… Continue Reading