Washington, 120120 (IPS) – V\u00e4rldens b\u00f6nder producerade mer spannm\u00e5l under 2011 \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare. Men samtidigt har efterfr\u00e5gan \u00f6kat och spannm\u00e5lsreserverna minskat till f\u00f6ljd av biobr\u00e4nsleproduktion och \u00f6kad djurfoderproduktion.<\/p>\n
<\/p>\n
Ber\u00e4kningar fr\u00e5n det amerikanska jordbruksdepartementet visar att det globala utbudet av spannm\u00e5l uppgick till 2 295 miljoner ton under f\u00f6rra \u00e5ret. Konsumtionen av spannm\u00e5l v\u00e4xte med 90 miljoner ton mellan 2009 och 2011 och uppgick i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret till 2 280 miljoner ton. Men eftersom den globala spannm\u00e5lsproduktionen legat under konsumtionen sju av de senaste tolv \u00e5ren \u00e4r lagerniv\u00e5erna oroande l\u00e5ga vilken g\u00f6r risken stor f\u00f6r matprischocker.<\/p>\n
Globalt sett kommer n\u00e4stan h\u00e4lften av de kalorier vi f\u00e5r i oss direkt fr\u00e5n spannm\u00e5l, medan kalorier fr\u00e5n animaliska livsmedel fr\u00e5n djur som f\u00f6tts upp p\u00e5 spannm\u00e5l utg\u00f6r en del av resten. Tre spannm\u00e5l dominerar: vete och ris \u2013 som blir direkt f\u00f6da \u2013 och majs, som i stor utstr\u00e4ckning blir djurfoder.<\/p>\n
Vete utgjorde st\u00f6rsta delen av v\u00e4rldens spannm\u00e5lsproduktion fram till mitten av 1990-talet. D\u00e5 steg majsproduktionen kraftigt till f\u00f6ljd av en allt st\u00f6rre efterfr\u00e5gan p\u00e5 animaliska produkter, och senare har efterfr\u00e5gan blivit \u00e4nnu st\u00f6rre genom etanolproduktionen.<\/p>\n
De spannm\u00e5lsreserver som finns v\u00e4rlden \u00f6ver uppg\u00e5r till 469 miljoner ton och \u00e4r tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att t\u00e4cka 75 dagars konsumtion p\u00e5 nuvarande niv\u00e5er. Mellan 1984 och 2001 l\u00e5g lagren p\u00e5 en tryggare niv\u00e5 och motsvarade 100 dagars f\u00f6rbrukning. Under 2006 n\u00e5dde lagren en l\u00e4gsta niv\u00e5 motsvarande 62 dagars konsumtion, vilket ledde fram till prisstegringen mellan 2007 och 2008 n\u00e4r priserna p\u00e5 spannm\u00e5l f\u00f6rdubblades och tredubblades p\u00e5 kort tid.<\/p>\n
De h\u00f6jda livsmedelspriserna slog h\u00e5rt mot fattiga familjer i utvecklingsl\u00e4nder \u2013 som l\u00e4gger h\u00e4lften av sina inkomster, eller mer \u00e4n s\u00e5, p\u00e5 mat. Frustrationen ledde fram till protester i ett 30-tal l\u00e4nder och antalet hungrande m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden \u00f6versteg en miljard.<\/p>\n
Under 2010 minskade spannm\u00e5lslagren \u00e5terigen, p\u00e5 grund av torka, br\u00e4nder och v\u00e4rmeb\u00f6ljor som ledde till minskade sk\u00f6rdar i Ryssland och n\u00e4rliggande l\u00e4nder. Export f\u00f6rbj\u00f6ds och livsmedelspriserna b\u00f6rjade stiga vilket ledde till varningar f\u00f6r en andra matkris p\u00e5 tre \u00e5r.<\/p>\n
H\u00f6jningarna av matpriserna mellan juni 2010 och december 2010 drev ytterligare 44 miljoner m\u00e4nniskor in i extrem fattigdom, enligt V\u00e4rldsbanken. Utsikterna f\u00f6r v\u00e4rldens fattigaste f\u00f6rblir dystra eftersom rekordproduktionen under 2011 \u00e4nd\u00e5 inte r\u00e4ckte f\u00f6r att bygga upp tillr\u00e4ckliga lager av spannm\u00e5l.<\/p>\n
Sm\u00e5 lager och prissv\u00e4ngningar sker mot bakgrund av att allt mindre omr\u00e5den \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r odling. Globalt sett odlas spannm\u00e5l p\u00e5 n\u00e4ra 700 miljoner hektar. Med en befolkning p\u00e5 7 miljarder i v\u00e4rlden inneb\u00e4r det 0,1 hektar mark f\u00f6r spannm\u00e5lsodling per person, h\u00e4lften s\u00e5 mycket som i b\u00f6rjan av 1960-talet.<\/p>\n
\u00c4ven om det odlas spannm\u00e5l p\u00e5 mindre mark, bland annat p\u00e5 grund av erosion \u2013 totalt sett odlades spannm\u00e5l p\u00e5 732 miljoner hektar 1981 \u2013 \u00e4r produktionen mer \u00e4n 50 procent h\u00f6gre nu tack vare b\u00e4ttre avkastning.<\/p>\n
Tre l\u00e4nder producerade n\u00e4stan h\u00e4lften av v\u00e4rldens spannm\u00e5l 2011: Kina med 456 miljoner ton, USA med 384 miljoner ton och Indien med 226 miljoner ton. Tillsammans producerade de 27 l\u00e4nderna inom EU 286 miljoner ton spannm\u00e5l under f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
Ett v\u00e4xande antal l\u00e4nder f\u00f6rlitar sig p\u00e5 import av spannm\u00e5l f\u00f6r att m\u00f6ta behoven vilket har lett till att k\u00f6p och f\u00f6rs\u00e4ljning av spannm\u00e5l nu utg\u00f6r 12 procent av den internationella handeln. USA \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta spannm\u00e5lsexport\u00f6r och stod f\u00f6r en fj\u00e4rdedel av den totala spannm\u00e5lsexporten 2011, 73 miljoner ton. Argentina exporterade 32 miljoner ton spannm\u00e5l f\u00f6rra \u00e5ret, medan Australien och Ukraina var f\u00f6r sig producerade 24 miljoner ton och Ryssland och Kanada stod f\u00f6r 20 miljoner ton.<\/p>\n
Japan \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta import\u00f6r av spannm\u00e5l och importerade \u00f6ver 25 miljoner ton spannm\u00e5l 2011, varav merparten gick till djurfoder. Egypten, Mexiko, Sydkorea och Saudiarabien importerade mer \u00e4n 10 miljoner ton spannm\u00e5l vardera f\u00f6rra \u00e5ret. Saudiarabien \u00e4r starkt beroende av spannm\u00e5lsimporten d\u00e5 den utg\u00f6r 90 procent av konsumtionen eftersom vatten sinat p\u00e5 flera h\u00e5ll och odlingar i \u00f6knen har \u00f6vergetts.<\/p>\n
Konsumtionen av k\u00f6tt, mj\u00f6lk och \u00e4gg har stigit i Kina vilket lett till en dramatisk \u00f6kning av spannm\u00e5lsanv\u00e4ndningen, som nu \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n USA:s. Kina \u00e4r nu v\u00e4rldsledande n\u00e4r det g\u00e4ller anv\u00e4ndning av spannm\u00e5l som djurfoder, men fortfarande \u00e4r den genomsnittliga k\u00f6ttkonsumtionen mindre \u00e4n h\u00e4lften av USA:s.<\/p>\n
Med allt mindre \u00e5kermark v\u00e4rlden \u00f6ver och med fler munnar att m\u00e4tta st\u00e5r v\u00e4rldens b\u00f6nder inf\u00f6r sv\u00e5ra utmaningar. Spannm\u00e5l som odlas f\u00f6r djurfoder eller biobr\u00e4nsle \u00e4r tv\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r produktionssystemen skulle kunna l\u00e4ggas om s\u00e5 att mat odlas f\u00f6r m\u00e4nniskor ist\u00e4llet f\u00f6r boskap eller bilar. Och p\u00e5 grund av vattenbrist p\u00e5 flera h\u00e5ll och stigande globala temperaturer som ger of\u00f6ruts\u00e4gbart v\u00e4der \u2013 v\u00e4rmeb\u00f6ljor, torkor och \u00f6versv\u00e4mningar \u2013 beh\u00f6vs allt st\u00f6rre spannm\u00e5lsreserver som s\u00e4kerhet vid misslyckade sk\u00f6rdar.<\/p>\n
*Denna artikel har tidigare publicerats av Earth policy Institute. www.earth- policy.org<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 120120 (IPS) – V\u00e4rldens b\u00f6nder producerade mer spannm\u00e5l under 2011 \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare. Men samtidigt har efterfr\u00e5gan \u00f6kat och spannm\u00e5lsreserverna minskat till f\u00f6ljd av biobr\u00e4nsleproduktion och \u00f6kad djurfoderproduktion.<\/p>\n","protected":false},"author":1357,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-15543","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15543","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1357"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15543"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15543\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15543"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15543"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15543"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}