Rio de Janeiro, 120110 (IPS) – Under 2011 var tillv\u00e4xten i Brasilien knappt h\u00e4lften s\u00e5 stor som 2010. Trots det anses den ekonomiska utvecklingen i landet vara exceptionell, med tanke p\u00e5 de hinder f\u00f6r produktivitet och konkurrenskraft som r\u00e5der. Landet har nyligen rankats som v\u00e4rldens sj\u00e4tte st\u00f6rsta ekonomi.<\/p>\n
<\/p>\n
Under 2011 v\u00e4xte den brasilianska ekonomin med mindre \u00e4n h\u00e4lften av tillv\u00e4xten p\u00e5 7,5 procent f\u00f6r 2010.<\/p>\n
Landet har en grundr\u00e4nta p\u00e5 11 procent, den h\u00f6gsta i v\u00e4rlden, och ett skattetryck p\u00e5 35 procent av bruttonationalprodukten \u2013 mycket h\u00f6gre \u00e4n andra l\u00e4nder i Latinamerika och n\u00e4stan i niv\u00e5 med europeiska l\u00e4nder \u2013 men utan att det resulterat i samma niv\u00e5 f\u00f6r den sociala v\u00e4lf\u00e4rden.<\/p>\n
Landets enorma byr\u00e5kratiska apparat utg\u00f6r ett hinder f\u00f6r f\u00f6retag och kostnaderna \u00f6kar ocks\u00e5 p\u00e5 grund av problem med infrastruktur och transporter och p\u00e5 grund av de h\u00f6ga energikostnaderna.<\/p>\n
Dessutom har den lokala valutan, real, varit \u00f6verv\u00e4rderad i f\u00f6rh\u00e5llande till dollarn. Som en konsekvens av detta har exporten f\u00f6r flera industrier sjunkit samtidigt som importen har \u00f6kat.<\/p>\n
Luiz Aubert Neto, fr\u00e5n sammanslutningen Abimaq, ber\u00e4ttar att 2005 var 60 procent av de maskiner som s\u00e5ldes i Brasilien tillverkade i landet, medan det idag bara \u00e4r 40 procent. Exporten inom den sektorn f\u00f6ll med n\u00e4ra 30 procent mellan 2008 och 2010, medan importen \u00f6kade med 14 procent.<\/p>\n
Finansminister Guido M\u00e1ntega sa f\u00f6r drygt ett \u00e5r sedan att ett “valutav\u00e4xlingskrig” p\u00e5g\u00e5r. Vissa l\u00e4nder devalverar sin valuta f\u00f6r att \u00f6ka sin konkurrenskraft, n\u00e5got som han uppmanade V\u00e4rldshandelsorganisationen, WHO att se \u00f6ver.<\/p>\n
Genom p\u00e5tryckningar fr\u00e5n tillverkare och genom att den brasilianska exporten i huvudsak best\u00e5r av jordbruksvaror och mineraler har regeringen antagit protektionistiska \u00e5tg\u00e4rder, som till exempel att 65 procent av bildelarna m\u00e5ste vara tillverkade i Brasilien f\u00f6r att fordon ska vara kvalificerade f\u00f6r skattel\u00e4ttnader.<\/p>\n
Men trots alla ol\u00e4genheter \u00e4r Brasilien ett av de l\u00e4nder som lockar mest utl\u00e4ndska investeringar och nyligen rankades landet, ist\u00e4llet f\u00f6r Storbritannien, som v\u00e4rldens sj\u00e4tte st\u00f6rsta ekonomi av det brittiska forskningsinstitutet CEBR.<\/p>\n
Brasilien utm\u00e4rker sig inte f\u00f6r n\u00e5gon h\u00f6g BNP-tillv\u00e4xt. Mellan 2003 och 2010 har landets BNP \u00f6kat med 4 procent per \u00e5r. Det stora intresset f\u00f6r Brasilien bland investerare och ekonomer f\u00f6rklaras ist\u00e4llet av landets stora inhemska marknad med 192 miljoner m\u00e4nniskor, samt den ekonomiska utveckling som redan har uppn\u00e5tts.<\/p>\n
I den torra, fattiga, nord\u00f6stra delen av landet drivs den ekonomiska tillv\u00e4xten, i en takt \u00f6ver landets genomsnitt, av nya oljeraffinaderier, st\u00e5lverk och varv.<\/p>\n
Brister i infrastrukturen minskar konkurrenskraften men har ocks\u00e5 en stimulerande effekt, s\u00e4rskilt f\u00f6r byggindustrin. V\u00e4gar, j\u00e4rnv\u00e4gar, hamnar och broar byggs och repareras i hela landet, samtidigt som subventionerade bost\u00e4der byggs.<\/p>\n
F\u00f6r att m\u00f6ta efterfr\u00e5gan satsar man nu b\u00e5de p\u00e5 delstatsniv\u00e5 och nationell niv\u00e5 p\u00e5 tekniska utbildningar och f\u00f6retag h\u00e5ller ocks\u00e5 lokala utbildningar f\u00f6r att f\u00e5 arbetskraft till infrastrukturprojekt.<\/p>\n
Santo Antonio-dammen i Rio Madeira byggs till \u00f6ver 80 procent av lokal arbetskraft, enligt det f\u00f6retagskonsortium som ansvarar f\u00f6r projektet. Vid kraftverksprojektet Belo Monte i delstaten Para \u00e4r tv\u00e5 tredjedelar av de som arbetar med bygget fr\u00e5n omr\u00e5det.<\/p>\n
-Utbildningssektorn utvecklas f\u00f6r att det efterfr\u00e5gas, s\u00e4ger Fernando Freire, fr\u00e5n Stiftelsen Joaquim Nabuco, ett samh\u00e4llsvetenskapligt forskningsinstitut i Recife i nord\u00f6stra Brasilien, d\u00e4r industrialiseringen g\u00e5r som snabbast.<\/p>\n
Men ekonomer menar att Brasilien har en Akillesh\u00e4l: bristen p\u00e5 teknisk innovation. N\u00e4r det g\u00e4ller patent ligger landet l\u00e5ngt efter andra l\u00e4nder som har samma utveckling.<\/p>\n
Mycket kan s\u00e4gas om mots\u00e4gelserna i den brasilianska ekonomin. Vissa sektorer brottas med konkurrens fr\u00e5n kinesiska produkter. Samtidigt har Brasilien nu vad ekonomerna kallar full syssels\u00e4ttning. Arbetsl\u00f6sheten sj\u00f6nk med \u00f6ver 5 procent i november, till den l\u00e4gsta niv\u00e5n sedan 2002. Allt tyder p\u00e5 att klyftorna minskar och att migrationen fr\u00e5n fattiga omr\u00e5den i nord\u00f6st till s\u00f6dra delar av landet har upph\u00f6rt.<\/p>\n
Ekonomin v\u00e4xer trots de hinder som finns och de positiva sociala och politiska effekterna \u00e4r tydliga \u00e4ven om BNP-tillv\u00e4xten inte \u00e4r lika spektakul\u00e4r som i Kina eller andra sydamerikanska l\u00e4nder som Peru.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Rio de Janeiro, 120110 (IPS) – Under 2011 var tillv\u00e4xten i Brasilien knappt h\u00e4lften s\u00e5 stor som 2010. Trots det anses den ekonomiska utvecklingen i landet vara exceptionell, med tanke p\u00e5 de hinder f\u00f6r produktivitet och konkurrenskraft som r\u00e5der. Landet… Continue Reading