Buenos Aires, 111222 (IPS) – Det som h\u00e4nder i EU och USA i dag h\u00e4nde f\u00f6r tio \u00e5r sedan i Argentina. D\u00e5 h\u00f6lls massiva protester p\u00e5 gatorna i alla st\u00f6rre st\u00e4der i samband med den ekonomiska kollapsen. Sedan inleddes ett nytt kapitel i landets historia.<\/p>\n
<\/p>\n
M\u00e5nga skadades och 40 personer miste livet i de historiska protesterna den 19 och 20 december 2001 i Argentina. Demonstrationerna f\u00f6ljde efter \u00e5r av l\u00e5gkonjunktur och skulds\u00e4ttning som i sin tur ledde till en ekonomisk kollaps, skyh\u00f6g arbetsl\u00f6shet och en fattigdom som aldrig tidigare sk\u00e5dats i landets moderna historia.<\/p>\n
-Krisen 2001-2002 var ett resultat av Internationella valutafondens strukturanpassningsprogram p\u00e5 1990-talet, samma politik som lett till den nuvarande situationen i Europa, s\u00e4ger sociologen Norma Giarraca till IPS.<\/p>\n
Giarraca, vid forskningsinstitutet Gino Germani vid Buenos Aires universitet, \u00e4r medf\u00f6rfattare till boken “Tiempos de rebeli\u00f3n: \u00a1\u00a1Qu\u00e9 se vayan todos!! (Tider av uppror: Alla m\u00e5ste avg\u00e5!), en bok om de sociala r\u00f6relser som uppstod i samband med 2001 \u00e5rs ekonomiska, sociala och politiska h\u00e4rdsm\u00e4lta.<\/p>\n
De massiva protester som br\u00f6t ut efter tre \u00e5r av l\u00e5gkonjunktur, stora nedsk\u00e4rningar och skulds\u00e4ttningar ledde till att president Fernando de la R\u00faa tvingades avg\u00e5 den 20 december 2001. Under de f\u00f6ljande tio dagarna uts\u00e5gs fyra tillf\u00e4lliga presidenter i en snabb f\u00f6ljd.<\/p>\n
Samtidigt sk\u00f6t fattigdomen i h\u00f6jden, andelen fattiga uppgick till 52 procent av befolkningen och arbetsl\u00f6sheten steg till 24 procent. Flygplatserna var \u00f6verfulla av m\u00e4nniskor som l\u00e4mnade landet – m\u00e5nga unga tog sig utomlands.<\/p>\n
Alla samh\u00e4llsklasser f\u00f6renades i protesterna. Medel- och h\u00f6ginkomsttagare kr\u00e4vde tillg\u00e5ng till sina besparingar efter att regeringen inf\u00f6rt restriktioner f\u00f6r kontantuttag f\u00f6r att undvika massiva uttag som skulle kunna hota hela det finansiella systemet. Fattiga plundrade mataff\u00e4rer f\u00f6r att \u00f6verleva.<\/p>\n
Argentina st\u00e4llde in betalningar till utl\u00e4ndska l\u00e5ngivare till de finansiella akt\u00f6rernas stora f\u00f6rskr\u00e4ckelse. Presidenten Eduardo Duhalde avvecklade konvertibiliteten som hade knutit peson till dollarn i n\u00e4stan ett \u00e5rtionde.<\/p>\n
Devalveringen av valutan och skuldsanering tillsammans med lyckosamma byten av statsobligationer banade v\u00e4g f\u00f6r en \u00e5terh\u00e4mtning fr\u00e5n och med 2003.<\/p>\n
Sedan dess har landets ekonomi vuxit stadigt mellan 7 och 10 procent av bruttonationalprodukten per \u00e5r, med undantag f\u00f6r 2009 n\u00e4r den globala finanskrisen br\u00f6t ut och tillv\u00e4xten l\u00e5g p\u00e5 0,9 procent.<\/p>\n
Landets tillv\u00e4xt och de sociala program som inf\u00f6rdes av president N\u00e9stor Kirchner, och efter 2007 av hans fru och eftertr\u00e4dare Cristina Fern\u00e1ndez, har minskat fattigdomen och f\u00e5tt ner arbetsl\u00f6sheten till under tio procent.<\/p>\n
Giarraca s\u00e4ger till IPS att det nu \u00e4r b\u00e4ttre i Argentina eftersom ekonomin f\u00f6rvaltas p\u00e5 ett bra s\u00e4tt. Argentina har ocks\u00e5 gynnats av h\u00f6ga priser p\u00e5 r\u00e5varor som utg\u00f6r den st\u00f6rsta delen av landets export.<\/p>\n
Men enligt Giarraca har det skett f\u00e5 framsteg p\u00e5 den politiska fronten.<\/p>\n
-Folket kr\u00e4vde att alla m\u00e5ste avg\u00e5 \u2013 de kr\u00e4vde f\u00f6rnyelse \u2013 vilket vi inte har sett.<\/p>\n
Idag r\u00e5der stabilitet, och m\u00e5nga unga m\u00e4nniskor \u00e4r politiskt aktiva. Men kraven p\u00e5 direkt demokrati och \u00f6kad delaktighet har inte h\u00f6rsammats, menar Giarraca.<\/p>\n
I industril\u00e4nderna har krisen sitt ursprung i en oh\u00e5llbar skulds\u00e4ttning som bek\u00e4mpats med ett politiskt och ekonomiskt ledarskap som skurit ned p\u00e5 offentliga utgifter och sociala f\u00f6rm\u00e5ner \u2013 vilket lett till ett \u00f6kat socialt missn\u00f6je. Protester i Spanien i maj och Occupy-r\u00f6relsen i USA och Kanada som tog fart i september uppstod precis som i Argentina 2001 oberoende av sociala och politiska organisationer.<\/p>\n
-N\u00e5got av det djupa missn\u00f6je som vi k\u00e4nde 2001 uttrycks i Europa idag. 1970-talets v\u00e4lf\u00e4rdsstat har urholkats och den nyliberala kapitalismen inkr\u00e4ktar p\u00e5 varje aspekt av livet, s\u00e4ger Giarraca.<\/p>\n
Ekonomen Julio Gambina, chef f\u00f6r Stiftelsen f\u00f6r social och politisk forskning samt medlem av latinamerikanska samh\u00e4llsvetenskapliga forskningsr\u00e5det, CLACSO, menar att Europa b\u00f6r se sig sj\u00e4lv i ljuset av krisen 2001.<\/p>\n
-Argentina hamnade i en explosiv situation p\u00e5 grund av samma avregleringar, privatiseringar och anpassningsprogram som Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken rekommenderar f\u00f6r europeiska l\u00e4nder idag.<\/p>\n
Enligt Gambina l\u00f6stes krisen i Argentina genom en “nystartad kapitalism” i tv\u00e5 steg: \u00e5 ena sidan st\u00e4llde man in betalningar till utl\u00e4ndska l\u00e5ngivare, \u00e5 andra sidan devalverade man valutan vilket gjorde exporten mer konkurrenskraftig. En strategi som enligt honom inte kan kopieras av europeiska l\u00e4nder – inte bara p\u00e5 grund av de begr\u00e4nsningar som f\u00f6ljer med att ha en gemensam valuta utan ocks\u00e5 eftersom l\u00e4nderna inte har samma naturresurser som Argentina.<\/p>\n
Han menar att de europeiska l\u00e4nderna ist\u00e4llet b\u00f6r f\u00f6lja utvecklingen i Latinamerika d\u00e4r m\u00e5nga l\u00e4nder f\u00f6rs\u00f6ker frig\u00f6ra sig fr\u00e5n USA:s hegemoni och hitta regionala samarbeten som till exempel samarbetsorganisationen CELAC som samlar samtliga latinamerikanska och karibiska l\u00e4nder.<\/p>\n
-Europa beh\u00f6ver hitta v\u00e4gar till \u00e5teruppbyggnad utan Tysklands och Frankrikes herrav\u00e4lde, s\u00e4ger Gambina.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Buenos Aires, 111222 (IPS) – Det som h\u00e4nder i EU och USA i dag h\u00e4nde f\u00f6r tio \u00e5r sedan i Argentina. D\u00e5 h\u00f6lls massiva protester p\u00e5 gatorna i alla st\u00f6rre st\u00e4der i samband med den ekonomiska kollapsen. Sedan inleddes ett… Continue Reading