Washington, 111219 (IPS) – USA:s milit\u00e4ra intervention i Irak avslutades formellt i torsdags. Efter mer \u00e4n \u00e5tta och ett halvt \u00e5rs krig satte USA:s f\u00f6rsvarsminister Leon Panetta punkt f\u00f6r invasionen och den amerikanska flaggan halades ned vid en ceremoni i Bagdad. Men h\u00e4ndelsen verkar ha g\u00e5tt de flesta obem\u00e4rkt f\u00f6rbi i USA.<\/p>\n
<\/p>\n
Det \u00f6verraskande l\u00e5ga intresset kan f\u00f6rklaras med att h\u00e4ndelsen tidsm\u00e4ssigt ligger n\u00e4ra julhelgen och sker samtidigt som de republikanska presidentkandidaternas k\u00e4mpar om uppm\u00e4rksamheten, parallellt med ett stort fokus p\u00e5 situationen i den amerikanska ekonomin, och \u00e4ven den ekonomiska situationen i andra l\u00e4nder.<\/p>\n
Det l\u00e5ga intresset kan ocks\u00e5 handla om att m\u00e4nniskor \u00e4r alltf\u00f6r medvetna om att \u00e4ven om de sista 4 000 soldaterna i Irak v\u00e4nder hem\u00e5t inom tio dagar s\u00e5 finns det fortfarande 90 000 soldater kvar i Afghanistan. Den tidigare amerikanske presidenten George W. Bush framst\u00e4llde b\u00e5da interventionerna som en del av “det globala kriget mot terrorismen”. Kanske kommer de flesta snart ha gl\u00f6mt att den amerikanske generalen och underr\u00e4ttelsechefen William Odom \u00e5r 2005 kallade USA:s invasion f\u00f6r “den st\u00f6rsta strategiska katastrofen i amerikansk historia”.<\/p>\n
N\u00e5gra dagar efter USA:s massiva bombningar av Bagdad i den milit\u00e4ra kampanjen f\u00f6r att skapa “chock och fruktan” den 20 mars 2003 uppgav cirka 70 procent av den amerikanska allm\u00e4nheten att man st\u00f6dde kriget, medan 25 procent var motst\u00e5ndare till kriget.<\/p>\n
\u00c5tta och ett halvt \u00e5r senare \u00e4r situationen s\u00e5 gott som omv\u00e4nd. I en unders\u00f6kning gjord i november av nyhetskanalen CNN betecknade sig 68 procent som motst\u00e5ndare till kriget i Irak medan 29 procent sa att de st\u00f6dde den amerikanska invasionen.<\/p>\n
I en unders\u00f6kning av det amerikanska tv-bolaget CBS som ocks\u00e5 genomf\u00f6rdes i november svarade 67 procent av de tillfr\u00e5gade att Irakkriget inte varit v\u00e4rt kostnaderna och de amerikanska liv som kr\u00e4vts. Bara 24 procent, majoriteten republikaner, var av en annan \u00e5sikt \u2013 vilket vittnar om den djupa besvikelse som de flesta medborgare k\u00e4nner inf\u00f6r ett krig vars kostnader dess initiativtagare fullst\u00e4ndigt misslyckats med att f\u00f6rutse, \u00e4n mindre f\u00f6rbereda sig f\u00f6r.<\/p>\n
F\u00f6r USA handlar det om ett krig d\u00e4r 4 500 soldater mist livet och tiotusentals skadats och nu lever med bland annat hj\u00e4rnskador eller posttraumatiskt stressyndrom. Enligt officiella uppgifter uppges Irakkriget ha kostat USA ett tusen miljarder dollar under de \u00e5tta \u00e5ren, men d\u00e5 \u00e4r inte n\u00e5gra indirekta kostnader inr\u00e4knade.<\/p>\n
Joseph Stiglitz, tidigare nobelpristagare i ekonomi, har ber\u00e4knat att den totala kostnaden f\u00f6r Irakkriget ligger p\u00e5 mer \u00e4n tre tusen miljarder dollar f\u00f6r USA, inklusive kostnader f\u00f6r sjukv\u00e5rd f\u00f6r krigsveteraner.<\/p>\n
Dessutom f\u00f6rlorade USA mycket av sin trov\u00e4rdighet internationellt n\u00e4r det visade sig att de angivna sk\u00e4len f\u00f6r invasionen \u2013 Saddam Husseins kopplingar till al-Qaida, massf\u00f6rst\u00f6relsevapen, ett snabbt v\u00e4xande k\u00e4rnvapenprogram \u2013 inte hade n\u00e5gon grund. Samtidigt misslyckades man, trots en enormt h\u00f6gteknologisk krigsmaskin, att sl\u00e5 ner upprorsm\u00e4nnen.<\/p>\n
USA:s f\u00f6rluster bleknar dock i j\u00e4mf\u00f6relse med Iraks. \u00d6ver 100 000 irakier uppges ha mist livet och hundratusentals barn har skadats och traumatiserats av sina upplevelser i samband med kriget. FN uppger att \u00f6ver fem miljoner irakier har flytt sina hem sedan USA:s invasion. Dessutom pyr det under ytan mellan shia-ledda regeringsstyrkorna och sunni-grupperingar samtidigt som det finns sp\u00e4nningar n\u00e4r det g\u00e4ller den kurdiska befolkningens anspr\u00e5k p\u00e5 territorier i norr.<\/p>\n
Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt f\u00e5 rapporter har granskat situationen i Irak i samband med USA:s tillbakadragande. Men de f\u00e5 rapporter som kommit pekar p\u00e5 \u00f6kade sekteristiska sp\u00e4nningar.<\/p>\n
M\u00e5nga tvivlar p\u00e5 en framtida stabilitet i Irak enligt en unders\u00f6kning som presenterades av den amerikanska tv-kanalen NBC och den amerikanska dagstidningen Wall Street Journal i f\u00f6rra veckan. En majoritet av de tillfr\u00e5gade ans\u00e5g att ett fullskaligt inb\u00f6rdeskrig \u00e4r “mycket” (21 procent) eller “ganska” (39 procent) troligt i samband USA:s tillbakadragande. En majoritet ans\u00e5g ocks\u00e5 att utsikterna f\u00f6r en stabil demokrati i Irak \u00e4r “sm\u00e5” (32 procent) eller “mycket osannolika” (28 procent).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 111219 (IPS) – USA:s milit\u00e4ra intervention i Irak avslutades formellt i torsdags. Efter mer \u00e4n \u00e5tta och ett halvt \u00e5rs krig satte USA:s f\u00f6rsvarsminister Leon Panetta punkt f\u00f6r invasionen och den amerikanska flaggan halades ned vid en ceremoni i… Continue Reading