Bangkok, 111215 (IPS) – Burmas arm\u00e9 anv\u00e4nder sig av systematiska v\u00e5ldt\u00e4kter p\u00e5 kvinnor och flickor i syfte att underkuva de etniska minoriteternas rebellgrupper. Det framkommer i en ny rapport.<\/p>\n
<\/p>\n
I samband med den senast uppblossade konflikten mellan kachinfolkets gerillagrupp KIA och den burmesiska milit\u00e4ren st\u00e5r det klart att arm\u00e9n systematiskt anv\u00e4nt sig av v\u00e5ldt\u00e4kter som ett psykologiskt vapen. Enligt Kachins Thail\u00e4ndska kvinnof\u00f6rbund, Kwat, utsattes minst 37 kvinnor f\u00f6r v\u00e5ldt\u00e4kter av regeringssoldater enbart under juni och juli f\u00f6rra \u00e5ret, d\u00e5 striderna blossade upp.<\/p>\n
Kvinnogrupper som arbetar l\u00e4ngs den gemensamma gr\u00e4nsen mellan Thailand och Burma har under \u00e5tta m\u00e5naders tid kunnat dokumentera 81 fall av v\u00e5ldt\u00e4kter som beg\u00e5tts i samband med strider mellan arm\u00e9n och olika etniska rebellgrupper. I 36 av fallen d\u00f6dades dessutom kvinnorna av soldaterna.<\/p>\n
Under det senaste \u00e5rtiondet har paraplyorganisationen Burmas kvinnof\u00f6rbund, WLB, dokumenterat hundratals v\u00e5ldt\u00e4kter som genomf\u00f6rts som en medveten krigsstrategi av milit\u00e4ren.<\/p>\n
-Genom att ha studerat omst\u00e4ndigheterna kring \u00f6vergreppen och den allt sv\u00e5rare situationen i samband med konflikten, s\u00e5 kan vi med s\u00e4kerhet s\u00e4ga att milit\u00e4ren anv\u00e4nder sig av v\u00e5ldt\u00e4kter som ett vapen mot kvinnorna, s\u00e4ger Kwats grundare Shirley Seng till IPS.<\/p>\n
Seng \u00e4r \u00e4nka till den man som grundade den militanta gruppen Kachins organisation f\u00f6r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Enligt henne f\u00e5r Kwat information om v\u00e5ldt\u00e4kterna fr\u00e5n sina samarbetsorganisationer, och man genomf\u00f6r \u00e4ven egna f\u00e4ltstudier.<\/p>\n
-Hur vi vet att v\u00e5ldt\u00e4kter anv\u00e4nds som ett vapen? Eftersom civila f\u00e5r h\u00f6ra det av de soldater som attackerar dem, s\u00e4ger Seng.<\/p>\n
De kvinnor och flickor som v\u00e5ldtas uts\u00e4tts inte bara f\u00f6r ett hemskt brott som aldrig f\u00e5r n\u00e5gra juridiska efterspel utan riskerar dessutom att uteslutas av sina lokalsamh\u00e4llen p\u00e5 grund av stigmatiseringen av v\u00e5ldt\u00e4ktoffer.<\/p>\n
Konflikterna i norra och \u00f6stra Burma mellan arm\u00e9n och olika v\u00e4pnade etniska grupper blossade upp igen i mars och juni i delstaterna Shan och Kachin. Enligt rapporter ledde striderna till att fler \u00e4n 30 000 civila tvingades p\u00e5 flykt.<\/p>\n
Rapporterna om hur karen-, shan- och kachinfolket har tvingats p\u00e5 flykt, f\u00f6rf\u00f6ljts och utsatts f\u00f6r v\u00e5ld har f\u00f6rekommit \u00e4nda sedan 1948 d\u00e5 den burmesiska staten bildades, och d\u00e5 representanter f\u00f6r minoriteterna kr\u00e4vde autonomi.<\/p>\n
N\u00e4r det bland minoritetsfolken b\u00f6rjade bildas v\u00e4pnade grupper slog den burmesiska staten till h\u00e5rt och militariserade befolkningarnas ensligt bel\u00e4gna omr\u00e5den.<\/p>\n
De som \u00e4r allra mest s\u00e5rbara i dessa konflikter \u00e4r kvinnorna. Det sexuella v\u00e5ldet har varit ett \u00e5terkommande problem, och det kommer ofta rapporter om hur kvinnor blir m\u00e5ltavlor i syfte att f\u00f6rsvaga minoritetsgruppernas sociala sammanh\u00e5llning.<\/p>\n
-Jag var bara fyra \u00e5r gammal n\u00e4r min mamma sa till mig att vi m\u00e5ste fly annars skulle de d\u00f6da oss, ber\u00e4ttar 21-\u00e5riga Rahima om hur hon som barn tvingades fly fr\u00e5n sitt hem i den v\u00e4stliga delstaten Arakan.<\/p>\n
Under flykten mot den thail\u00e4ndska gr\u00e4nsen tvingades familjen och andra flyktingar att ta skydd p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationer \u2013 som ofta utsattes f\u00f6r razzior av milit\u00e4ren. Hon beskriver hur soldaterna brukade f\u00e5nga in och f\u00f6ra bort en del av kvinnorna, som sedan kom tillbaka med tydliga tecken p\u00e5 att ha blivit utsatta f\u00f6r sexuellt v\u00e5ld och tortyr.<\/p>\n
\u00c4ven Rahimas syster v\u00e5ldtogs av soldaterna. Men p\u00e5 grund av risken f\u00f6r att hon skulle bli socialt stigmatiserad talade man inom familjen aldrig om h\u00e4ndelsen.<\/p>\n
-Inom min kultur \u00e4r det mycket skamligt att tala om v\u00e5ldt\u00e4kt. Dussintals kvinnor f\u00f6rdes bort, men ingen av dem ber\u00e4ttade om vad de hade varit med om, s\u00e4ger Rahima.<\/p>\n
M\u00e5nga kvinnor i Burma har liknande erfarenheter och mycket talar f\u00f6r att milit\u00e4ren anv\u00e4nder sig av v\u00e5ldt\u00e4kter som ett psykologiskt vapen i syfte att skr\u00e4mma befolkningen, van\u00e4ra m\u00e4nnen och “burmanisera” minoriteterna genom att g\u00f6ra kvinnor gravida.<\/p>\n
Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 fram bevis p\u00e5 att milit\u00e4rledningen gett order om v\u00e5ldt\u00e4kter. Men det finns tydliga samband som visar att de sexuella \u00f6vergreppen \u00f6kar n\u00e4r konflikterna blossar upp igen.<\/p>\n
Seng menar att den burmesiska milit\u00e4rledningen inte bara uppmuntrar sina soldater att beg\u00e5 v\u00e5ldt\u00e4kter, utan till och med beordrar det.<\/p>\n
WLB vill att en internationell organisation genomf\u00f6r en genomgripande granskning av det sexuella v\u00e5ld som soldater g\u00f6r sig skyldiga till i Burma.<\/p>\n
I samband med att Tomas Ojea Quintana, FN:s s\u00e4ndebud f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i Burma, bes\u00f6kte landet i september uttryckte han sin oro \u00f6ver fortsatta m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott i form av tv\u00e5ngsarbete, konfiskering av jordar och v\u00e5ldt\u00e4kter, d\u00e4r m\u00e5nga av offren tillh\u00f6r etniska minoriteter. FN-s\u00e4ndebudet uttryckte samtidigt att det finns behov av att bilda en oberoende kommission som f\u00e5r till uppgift att granska situationen i landet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Bangkok, 111215 (IPS) – Burmas arm\u00e9 anv\u00e4nder sig av systematiska v\u00e5ldt\u00e4kter p\u00e5 kvinnor och flickor i syfte att underkuva de etniska minoriteternas rebellgrupper. Det framkommer i en ny rapport.<\/p>\n","protected":false},"author":1351,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,27,10,3,7],"tags":[],"class_list":["post-15502","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-jamstalldhet","category-manskliga-rattigheter","category-migration-och-minoriteter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15502","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1351"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15502"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15502\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15502"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15502"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15502"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}