Durban, 111212 (IPS) – En sen kompromiss i Durban bereder v\u00e4g f\u00f6r nya klimatf\u00f6rhandlingar fram till 2015. Men besluten anses otillr\u00e4ckliga f\u00f6r att klara tv\u00e5gradersm\u00e5let \u2013 m\u00e5ls\u00e4ttningen att jordens medeltemperatur inte ska \u00f6ka med mer \u00e4n tv\u00e5 grader.<\/p>\n
<\/p>\n
-Med tanke p\u00e5 tidigare klimatkonferenser skulle det vara mer effektivt om deltagarna gick ut och planterade tr\u00e4d under de tv\u00e5 konferensveckorna. Det skulle antagligen ha en st\u00f6rre effekt, s\u00e4ger 14-\u00e5riga Felix Finkbeiner fr\u00e5n M\u00fcnchen som startat en organisation f\u00f6r tr\u00e4dplantering som finns i 70 l\u00e4nder och som under de senaste fyra \u00e5ren har planterat n\u00e4stan fyra miljoner tr\u00e4d.<\/p>\n
Efter tv\u00e5 veckor och ytterligare 29 timmar av intensiva och tuffa f\u00f6rhandlingar lyckades de 194 medlemsl\u00e4nderna vid FN:s klimattoppm\u00f6te i Sydafrika att enas om det s\u00e5 kallade Durbanpaketet, som bland annat inneh\u00e5ller en f\u00e4rdplan f\u00f6r minskade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser, en andra \u00e5tagandeperiod inom Kyotoprotokollet samt inr\u00e4ttandet av en gr\u00f6n fond som ska finansiera klimatarbetet.<\/p>\n
Den st\u00f6rsta framg\u00e5ngen \u00e4r att en ny f\u00e4rdplan klubbats som samtliga stora utsl\u00e4ppsl\u00e4nder anslutit sig till. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som alla medlemsl\u00e4nder enats om att styras av ett globalt utsl\u00e4ppsavtal under FN:s klimatkonvention UNFCCC. En kommitt\u00e9 ska ta vid v\u00e5ren 2012 och arbeta fram ett f\u00f6rslag till nytt klimatavtal 2015. \u00c5r 2020 ska alla stater som undertecknat avtalet uppfylla det.<\/p>\n
De nuvarande utsl\u00e4ppsminskningarna som industril\u00e4nderna tillsammans med Kina, Brasilien, Sydafrika, Indien och andra g\u00e5tt med p\u00e5 enligt K\u00f6penhamns\u00f6verenskommelsen inneb\u00e4r dock en global temperaturh\u00f6jning p\u00e5 minst 3,5 grader Celsius uppger klimatexperter. I stora delar av v\u00e4rlden f\u00f6rutsp\u00e5s att temperatur\u00f6kningen kommer att bli det dubbla.<\/p>\n
Faktum \u00e4r att utvecklingsl\u00e4nderna har utlovat st\u00f6rre utsl\u00e4ppsminskningar \u00e4n industril\u00e4nderna som st\u00e5r f\u00f6r 75 procent av de totala utsl\u00e4ppen.<\/p>\n
-Det \u00e4r fortfarande ovisst vad resultatet kommer att bli av \u00f6verenskommelserna i Durban, s\u00e4ger Bill Hare, chef f\u00f6r Climate Analytics, en r\u00e5dgivande klimatforskningsgrupp.<\/p>\n
Durbanm\u00f6tets ordf\u00f6rande Maite Nkoana-Mashabane och andra v\u00e4djade till l\u00e4nderna att s\u00e4tta sina egenintressen \u00e5t sidan under klimatf\u00f6rhandlingarna till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r planeten och m\u00e4nniskors b\u00e4sta. Rika l\u00e4nder som USA, Kanada och Saudiarabien f\u00f6rhindrade framsteg i f\u00f6rhandlingarna vilket skapade frustration bland andra nationer.<\/p>\n
-Den bistra nyheten \u00e4r att l\u00e4nder med USA i spetsen har lyckats f\u00e5 in en klausul som kan f\u00f6rhindra att n\u00e4sta stora klimatavtal blir juridiskt bindande, s\u00e4ger Kumi Naidoo, generalsekreterare f\u00f6r Greenpeace.<\/p>\n
\u00c4ven om v\u00e4rldens l\u00e4nder enas om ett juridiskt bindande klimatavtal 2015 m\u00e5ste det godk\u00e4nnas av regeringarna innan det tr\u00e4der i kraft. N\u00e4r det g\u00e4ller Kyotoavtalet tog det flera \u00e5r innan det tr\u00e4dde i kraft. I det fallet backades avtalet f\u00f6rst upp av USA men godk\u00e4ndes inte efter att George W Bush kommit till makten.<\/p>\n
Bill Hare fr\u00e5n Climate Analytics s\u00e4ger att utsl\u00e4ppsminskningarna kommer att beh\u00f6va vara mycket st\u00f6rre och kosta mycket mer om man ska h\u00e5lla tv\u00e5gradersm\u00e5let, genom att man valt att v\u00e4nta till \u00e5r 2020 innan de inf\u00f6rs.<\/p>\n
Durbanplattformen inneh\u00e5ller en f\u00f6rl\u00e4ngning av Kyotoprotokollet fr\u00e5n och med januari 2013. Hur l\u00e4nge det avtalet ska f\u00f6rl\u00e4ngas kommer att beslutas vid klimattoppm\u00f6tet i Qatar n\u00e4sta \u00e5r. Avtalet kr\u00e4ver endast sm\u00e5 utsl\u00e4ppsminskningar fr\u00e5n industril\u00e4nder i Europa, samt Kanada, Australien, Japan. USA har st\u00e4llt sig utanf\u00f6r avtalet och Kanada har bortsett fr\u00e5n det och \u00f6kat sina utsl\u00e4pp med 24 procent. Kanada, Japan och Ryssland har ocks\u00e5 meddelat att de inte kommer att medverka under en andra \u00e5tagandeperiod inom Kyotoprotokollet.<\/p>\n
Enligt Pablo Sol\u00f3n, chefsf\u00f6rhandlare fr\u00e5n Bolivia, finns det inget formellt godk\u00e4nnande av en fortsatt f\u00f6rbindelseperiod n\u00e4r det g\u00e4ller Kyotoprotokollet.<\/p>\n
-Beslutet har i verkligheten skjutits fram till n\u00e4sta klimattoppm\u00f6te. Kyoto h\u00e5lls vid liv genom respirator, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Den gr\u00f6na fonden ska med sina 100 miljarder dollar fr\u00e5n och med 2020 finansiera utsl\u00e4ppsminskningar och klimatanpassningar i utvecklingsl\u00e4nder, men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r det inte klargjort varifr\u00e5n pengarna ska komma. En arbetsplan f\u00f6r insamling av pengar fr\u00e5n privata och offentliga akt\u00f6rer har dock antagits. \u00c4ven om marknaden f\u00f6r utsl\u00e4ppsr\u00e4tter kraschat anser USA, EU, Nya Zeeland och Japan samt andra l\u00e4nder att handeln med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter kommer att vara viktig f\u00f6r den nya klimatfonden.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Durban, 111212 (IPS) – En sen kompromiss i Durban bereder v\u00e4g f\u00f6r nya klimatf\u00f6rhandlingar fram till 2015. Men besluten anses otillr\u00e4ckliga f\u00f6r att klara tv\u00e5gradersm\u00e5let \u2013 m\u00e5ls\u00e4ttningen att jordens medeltemperatur inte ska \u00f6ka med mer \u00e4n tv\u00e5 grader.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-15497","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15497","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15497"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15497\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15497"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15497"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15497"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}