Durban, 111207 (IPS) – En av de kvinnor som samlats vid det p\u00e5g\u00e5ende klimatm\u00f6tet i Durban \u00e4r 54-\u00e5riga Talata Nsor fr\u00e5n Ghana. Hon f\u00f6rs\u00f6rjer sig genom att tillverka s\u00e5 kallade bolgakorgar och ber\u00e4ttar att hennes och m\u00e5nga andras f\u00f6rs\u00f6rjning nu hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
<\/p>\n
Talata Nsor kommer fr\u00e5n norra Ghana och har i hela sitt liv arbetat med att tillverka bolgakorgar, en typ av korgar som \u00e4r k\u00e4nda \u00f6ver hela V\u00e4stafrika och som \u00e4ven s\u00e4ljs i Europa och USA.<\/p>\n
Korgtillverkningen har varit en bra inkomstk\u00e4lla f\u00f6r Talata Nsor, som tack vare hantverket haft r\u00e5d att l\u00e5ta sina barn g\u00e5 i skolan. Nu oroas hon dock \u00f6ver att hon och hennes kollegor snart kan komma att tvingas l\u00e4gga ned sin verksamhet. Orsaken \u00e4r att det blivit allt sv\u00e5rare att f\u00e5 tag p\u00e5 det elefantgr\u00e4s som anv\u00e4nds f\u00f6r att tillverka korgarna – och enligt Nsor beror detta p\u00e5 det f\u00f6r\u00e4ndrade klimatet.<\/p>\n
-F\u00f6r bara tio \u00e5r sedan kunde jag g\u00e5 till n\u00e4rmaste v\u00e5tmark och h\u00e4mta gr\u00e4s helt gratis. Men numera m\u00e5ste jag g\u00e5 v\u00e4ldigt l\u00e5ngt, eller resa \u00e4nda bort till Kumasi, som ligger 40 mil bort, f\u00f6r att kunna k\u00f6pa r\u00e5materialet, ber\u00e4ttar Nsor.<\/p>\n
Elefantgr\u00e4s v\u00e4xer bara i v\u00e5tmarker. Men bristen p\u00e5 regn och den \u00f6kande os\u00e4kerheten kring tillg\u00e5ngen p\u00e5 mat har f\u00e5tt allt fler m\u00e4nniskor att b\u00f6rja anv\u00e4nda v\u00e5tmarker f\u00f6r sina odlingar.<\/p>\n
-Folk f\u00f6rvandlar v\u00e5tmarker till odlingsmark. Det g\u00e5r inte l\u00e4ngre att lita p\u00e5 nederb\u00f6rden, och m\u00e4nniskor tvingas odla p\u00e5 platser d\u00e4r de kan vara s\u00e4kra p\u00e5 tillg\u00e5ngen till bevattning, s\u00e4ger Nafisatu Yussif vid Abantu, en organisation som arbetar med j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor i Afrika.<\/p>\n
M\u00e5nga kvinnor fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden finns p\u00e5 plats vid det p\u00e5g\u00e5ende klimatm\u00f6tet i Durban f\u00f6r att f\u00f6retr\u00e4da sina lokalbefolkningar. Samantha Hargreaves fr\u00e5n hj\u00e4lporganisationen Actionaid ber\u00e4ttar att m\u00e4ngder av kvinnor med olika erfarenheter deltar i Landbygdskvinnornas f\u00f6rsamling, ett m\u00f6te som p\u00e5g\u00e5r vid sidan av klimatm\u00f6tet.<\/p>\n
-Fler \u00e4n 500 kvinnor deltar i detta forum d\u00e4r de utv\u00e4xlar erfarenheter fr\u00e5n olika l\u00e4nder och ber\u00e4ttar om sina b\u00e4sta metoder. F\u00f6rsamlingens slutsatser kommer sedan att \u00f6verl\u00e4mnas till den afrikanska f\u00f6rhandlingsgruppen och presenteras som en enad st\u00e5ndpunkt fr\u00e5n kvinnorna i v\u00e4rldens fattiga l\u00e4nder, s\u00e4ger Hargreaves.<\/p>\n
M\u00e5nga av de kvinnor som deltar i forumet har liknande erfarenheter.<\/p>\n
-I mitt land \u00e4r det kvinnorna som sliter p\u00e5 lantbruken, men n\u00e4r det g\u00e4ller sk\u00f6rdarna s\u00e5 \u00e4r det m\u00e4nnen som tar ansvar f\u00f6r att samla in pengarna. H\u00e4r har jag f\u00e5tt veta att situationen \u00e4r densamma \u00e4ven i Afrika och i Asien, s\u00e4ger Mar\u00eda Estela Joc\u00f3n Gonz\u00e1lez, som representerar landsbygdskvinnor fr\u00e5n tre regioner i Guatemala.<\/p>\n
Hon ber\u00e4ttar att stora delar av Guatemala hotas av \u00f6versv\u00e4mningar, och att situationen f\u00f6rv\u00e4rrats p\u00e5 senare \u00e5r. Detta har i sin tur slagit s\u00e4rskilt h\u00e5rt mot kvinnorna.<\/p>\n
-N\u00e4r det blir \u00f6versv\u00e4mningar s\u00e5 fylls brunnarna med smutsigt flodvatten, och det \u00e4r helt kvinnornas ansvar att se till att familjerna har tillr\u00e4ckligt med friskt vatten i hemmen, ber\u00e4ttar Gonz\u00e1lez f\u00f6r IPS.<\/p>\n
Hennes \u00f6nskan \u00e4r att det internationella samfundet ser till att man genomf\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska \u00f6versv\u00e4mningarnas effekter.<\/p>\n
-Jag vill att l\u00e4nderna f\u00f6rbinder sig att minska utsl\u00e4ppen av de gaser som orsakar den globala uppv\u00e4rmningen. Det \u00e4r bra om man satsar p\u00e5 utveckling, men utveckling utan en frisk milj\u00f6 \u00e4r v\u00e4rdel\u00f6s, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Medan \u00f6versv\u00e4mningar sl\u00e5r h\u00e5rt mot m\u00e4nniskor i Guatemala s\u00e5 \u00e4r bristen p\u00e5 nederb\u00f6rd ett stort problem i s\u00f6dra Senegal. Faty Khody fr\u00e5n landsbygdsregionen Kaulak i s\u00f6dra Senegal s\u00e4ger till IPS att den genomsnittliga \u00e5rsnederb\u00f6rden i regionen minskat med n\u00e4rmare tv\u00e5 tredjedelar under de senaste tio \u00e5ren.<\/p>\n
-Vi brukade odla gr\u00f6nsaker som vi s\u00e5lde p\u00e5 den lokala marknaden. Men nu \u00e4r det om\u00f6jligt om man inte har tillg\u00e5ng till bevattning, s\u00e4ger Khody, som arbetar f\u00f6r den lokala organisationen Interpench, som har \u00f6ver 7 700 kvinnliga medlemmar.<\/p>\n
Hargreaves menar att det internationella samfundet b\u00f6r ge st\u00f6d till lokala initiativ som syftar till att lindra klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter. Dessa satsningar b\u00f6r bygga p\u00e5 de kunskaper som finns lokalt, menar hon.<\/p>\n
Den \u00e5sikten delas av Elizabeth Kakukuru, som arbetar med genderfr\u00e5gor inom samarbetsorganisationen f\u00f6r l\u00e4nderna i s\u00f6dra Afrika, SADC.<\/p>\n
-De flesta f\u00f6rhandlingar genomf\u00f6rs i styrelserum utan att man tar m\u00e4nniskorna p\u00e5 f\u00e4ltet i beaktande. Tiden \u00e4r inne f\u00f6r att l\u00e5ta dem som ska vara direkt engagerade i arbetet att ing\u00e5 i de viktiga f\u00f6rhandlingarna, s\u00e4ger Elizabeth Kakukuru.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Durban, 111207 (IPS) – En av de kvinnor som samlats vid det p\u00e5g\u00e5ende klimatm\u00f6tet i Durban \u00e4r 54-\u00e5riga Talata Nsor fr\u00e5n Ghana. Hon f\u00f6rs\u00f6rjer sig genom att tillverka s\u00e5 kallade bolgakorgar och ber\u00e4ttar att hennes och m\u00e5nga andras f\u00f6rs\u00f6rjning nu… Continue Reading