{"id":15474,"date":"2011-11-24T13:40:01","date_gmt":"2011-11-24T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/11\/24\/klimatvittnen-riktar-varning-infor-toppmote-i-durban\/"},"modified":"2011-11-24T13:40:01","modified_gmt":"2011-11-24T13:40:01","slug":"klimatvittnen-riktar-varning-infor-toppmote-i-durban","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/11\/24\/klimatvittnen-riktar-varning-infor-toppmote-i-durban\/","title":{"rendered":"Klimatvittnen riktar varning inf\u00f6r toppm\u00f6te i Durban"},"content":{"rendered":"<p>Katmandu, 111124 (IPS) &#8211; M\u00e5nga av Nepals och grannlandet Bhutans glaci\u00e4rsj\u00f6ar v\u00e4xer med en s\u00e5dan hastighet att det kan f\u00e5 sv\u00e5ra konsekvenser de kommande \u00e5ren. Chungda Sherpa, f\u00f6re detta boskapsherde fr\u00e5n \u00f6stra Nepal, \u00e4r en av dem som riktar en varning inf\u00f6r FN:s klimatkonferens i Durban i Sydafrika som inleds p\u00e5 m\u00e5ndag.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>V\u00e4rldsnaturfonden i Japan har genom ett klimatvittnesprogram samlat vittnesm\u00e5l om hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna hotar liv och f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter p\u00e5 olika h\u00e5ll i v\u00e4rlden. Vid m\u00f6ten i Osaka och Tokyo i november beskrev 48-\u00e5riga Chungda Sherpa hur glaci\u00e4ren p\u00e5 berget Kanchenjunga krymper snabbt.<\/p>\n<p> -N\u00e4r jag var ung fick jag h\u00f6ra att det var en av de st\u00f6rsta icke-pol\u00e4ra glaci\u00e4rerna i v\u00e4rlden. Men den har dragit sig tillbaka och jag kan se glaci\u00e4rsj\u00f6ar bildas. De kan bli s\u00e5 kallade GLOFs (glacier lake outburst flood), termen f\u00f6r Himalayas tsunamis, och utg\u00f6ra ett hot mot v\u00e5ra liv och v\u00e5r egendom.<\/p>\n<p> -Den globala temperatur\u00f6kningen p\u00e5 cirka 0,75 grader under det senaste \u00e5rhundradet syns allra tydligast i bergen, s\u00e4ger Pradeep Mool, vid den internationella organisationen ICIMOD som arbetar med att f\u00f6rb\u00e4ttra kunskapen om vad som h\u00e4nder med milj\u00f6n i Himalayaregionen.<\/p>\n<p> Han s\u00e4ger att glaci\u00e4rerna visar p\u00e5 klimatets tillst\u00e5nd.<\/p>\n<p> -N\u00e4r den schweiziske geologen Toni Hagen tog ett foto av Gangapurna-glaci\u00e4ren p\u00e5 norra sluttningen av berget Annapurna 1957 t\u00e4ckte glaci\u00e4ren Manangdalen. P\u00e5 de senaste bilderna fr\u00e5n platsen ser man bara en smal remsa. Vi har bevittnat den f\u00f6r\u00e4ndringen under v\u00e5r livstid, s\u00e4ger Mool.<\/p>\n<p> Himalaya har viktiga s\u00f6tvattensresurser i form av is och sn\u00f6. Att dess glaci\u00e4rer, som f\u00f6rser \u00f6ver en miljard m\u00e4nniskor med livsviktigt vatten, krymper blev p\u00e5tagligt p\u00e5 1970-talet. Trettio \u00e5r senare hade det \u00e4ven bildats glaci\u00e4rsj\u00f6ar som \u00f6kade i omfattning.<\/p>\n<p> Det finns \u00f6ver 20 000 glaci\u00e4rsj\u00f6ar i Hindu Kush-bergen och Himalaya och enligt en riskbed\u00f6mning som gjordes av ICIMOD f\u00f6rra \u00e5ret \u00e4r det 179 av dessa i Kina, Indien, Nepal och Pakistan som \u00e4r potentiellt farliga, d\u00e4r det finns risk f\u00f6r rasande flodmassor. I Bhutan bed\u00f6ms det finnas ytterligare 25 farliga glaci\u00e4rsj\u00f6ar.<\/p>\n<p> -Vi har brist p\u00e5 data. Folk talar om \u00f6versv\u00e4mningar i Indien och Burma, som kan bero p\u00e5 rasande flodmassor fr\u00e5n glaci\u00e4rsj\u00f6ar. Det finns satellitbilder som tyder p\u00e5 det, men det finns inget dokumenterat, s\u00e4ger Mool.<\/p>\n<p> Det geografiska l\u00e4get samt geopolitiken f\u00f6rhindrar unders\u00f6kningar och informationsutbyte. Glaci\u00e4rer p\u00e5 \u00f6ver 4 800 meters h\u00f6jd \u00e4r sv\u00e5r\u00e5tkomliga. M\u00e5nga av dem ligger i omstridda omr\u00e5den, vilket g\u00f6r att de inte varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r vetenskapliga unders\u00f6kningar. Politisk instabilitet och strider, i exempelvis Pakistan och Afghanistan har ocks\u00e5 f\u00f6rhindrat dokumentation.<\/p>\n<p> Men ICIMOD har nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen kunnat genomf\u00f6ra en unders\u00f6kning av rasande flodmassor fr\u00e5n glaci\u00e4rsj\u00f6ar i Afghanistan och Burma. En inventering av 1 700 sj\u00f6ar i de tv\u00e5 l\u00e4nderna kommer bland annat att presenteras vid den kommande klimatkonferensen i Durban.<\/p>\n<p> Trots att l\u00e4nderna i regionen ser behovet av att bek\u00e4mpa klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och har formulerat nationella handlingsplaner och lagar kring katastrofhantering, finns det fortfarande v\u00e4ldigt lite samarbete i fr\u00e5gan.<\/p>\n<p> -N\u00e5gra av Asiens st\u00f6rsta floder som Ganges, Brahmaputra och Mekong flyter genom mer \u00e4n ett land. Flodkatastrofer kommer att spilla \u00f6ver gr\u00e4nserna. Tio av de mest f\u00f6r\u00f6dande flodkatastroferna i Nepal har haft sitt ursprung i Tibet, s\u00e4ger Mool.<\/p>\n<p> N\u00e5gra l\u00e4nder har dock b\u00f6rjat samarbeta genom multilaterala bist\u00e5ndsorgan f\u00f6r att minska riskerna f\u00f6r rasande flodmassor fr\u00e5n glaci\u00e4rsj\u00f6ar, skapa varningssystem i h\u00e4ndelse av \u00f6versv\u00e4mningar och hitta nya f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter f\u00f6r m\u00e4nniskor som drivits p\u00e5 flykt. FN-organet UNDP bedriver projekt i Bhutan och Pakistan och ska starta nya projekt i Nepal n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Katmandu, 111124 (IPS) &#8211; M\u00e5nga av Nepals och grannlandet Bhutans glaci\u00e4rsj\u00f6ar v\u00e4xer med en s\u00e5dan hastighet att det kan f\u00e5 sv\u00e5ra konsekvenser de kommande \u00e5ren. Chungda Sherpa, f\u00f6re detta boskapsherde fr\u00e5n \u00f6stra Nepal, \u00e4r en av dem som riktar en&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/11\/24\/klimatvittnen-riktar-varning-infor-toppmote-i-durban\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1285,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-15474","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15474","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1285"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15474"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15474\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15474"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15474"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15474"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}