{"id":15443,"date":"2011-11-03T13:40:01","date_gmt":"2011-11-03T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/11\/03\/norra-aralsjon-pa-vag-att-ateruppsta-efter-miljokatastrof\/"},"modified":"2011-11-03T13:40:01","modified_gmt":"2011-11-03T13:40:01","slug":"norra-aralsjon-pa-vag-att-ateruppsta-efter-miljokatastrof","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/11\/03\/norra-aralsjon-pa-vag-att-ateruppsta-efter-miljokatastrof\/","title":{"rendered":"Norra Aralsj\u00f6n p\u00e5 v\u00e4g att \u00e5teruppst\u00e5 efter milj\u00f6katastrof"},"content":{"rendered":"<p>Akbaste, 111103 (IPS) &#8211; Trots en omfattande milj\u00f6katastrof i den sovjetiska bomullsindustrins sp\u00e5r har vattnet b\u00f6rjat stiga i norra Aralsj\u00f6n i Centralasien. Fr\u00e5n att riskera att f\u00f6rsvinna h\u00e5ller nu sj\u00f6n p\u00e5 att \u00e5teruppst\u00e5 &#8211; och fisken har \u00e5terv\u00e4nt.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Kazakstan har satsat motsvarande flera miljarder kronor f\u00f6r att r\u00e4dda norra delen av Aralsj\u00f6n, det vill s\u00e4ga den del som ligger p\u00e5 kazakstanskt territorium. St\u00f6rre delen av Aralsj\u00f6n finns i Uzbekistan och d\u00e4r breder nu hektar efter hektar av salt\u00f6ken ut sig.<\/p>\n<p> Kazakstan har konstruerat f\u00f6rd\u00e4mningar som minskar tillfl\u00f6det fr\u00e5n norra Aral till s\u00f6dra till ett minimum. Samtidigt har man byggt dammar d\u00e4r det friska sm\u00e4ltvattnet fr\u00e5n bergen samlas. Vattnet sl\u00e4pps ut i sj\u00f6n p\u00e5 sommaren n\u00e4r torkan s\u00e4tter in. P\u00e5 sex \u00e5r har vattenniv\u00e5n h\u00f6jts tv\u00e5 meter och salthalten i vattnet minskat med tv\u00e5 tredjedelar.<\/p>\n<p> -Det \u00e4r fantastiskt hur snabbt det har g\u00e5tt. L\u00e4rdomen \u00e4r att s\u00e5 l\u00e4nge som man l\u00e4mnar en liten del av ett ekosystem intakt s\u00e5 kan det fungera som en tillflyktsort f\u00f6r en m\u00e4ngd arter, som sedan kan \u00e5terh\u00e4mta sig helt n\u00e4r resten av omr\u00e5det \u00e4r \u00e5terst\u00e4llt, s\u00e4ger Aralsj\u00f6experten Philip Micklin fr\u00e5n universitetet i Michigan, medan han m\u00e4ter salthalten mot en fond av vassbekl\u00e4dda v\u00e5tmarker med sn\u00e4ppor, \u00e4nder, svanar och till och med flamingo.<\/p>\n<p> Aralsj\u00f6n var f\u00f6rr den fj\u00e4rde st\u00f6rsta sj\u00f6n i v\u00e4rlden och \u00e4r en grund sj\u00f6 mitt p\u00e5 den centralasiatiska st\u00e4ppen som n\u00e4rs av floder som f\u00f6r med sig f\u00e4rskt sm\u00e4ltvatten fr\u00e5n bergen varje \u00e5r.<\/p>\n<p> P\u00e5 1960-talet inledde Sovjetunionen ett storskaligt projekt att odla bomull i Uzbekistan. Odlingarna beh\u00f6vde stora m\u00e4ngder vatten som man ledde bort fr\u00e5n Aralsj\u00f6ns tv\u00e5 floder, Syr-Darja och Amu-Darja. Aralsj\u00f6n p\u00e5verkades omedelbart. 2007 hade den krympt till tio procent av sin forna storlek p\u00e5 68 000 kvadratkilometer. Befolkningen i regionen f\u00f6rlorade stora delar av sin viktigaste n\u00e4ring, fisket.<\/p>\n<p> -De valde medvetet bomullen framf\u00f6r fisken, s\u00e4ger Micklin, och till\u00e4gger att bomullen i f\u00f6rsta hand anv\u00e4ndes till att tillverka uniformer och krut.<\/p>\n<p> \u00d6del\u00e4ggelsen av stora delar av sj\u00f6n slog h\u00e5rt mot befolkningen i regionen och p\u00e5verkade ocks\u00e5 deras h\u00e4lsa. Vid stormar f\u00f6rde vindar med sig salt fr\u00e5n den torra sj\u00f6bottnen och bek\u00e4mpningsmedel fr\u00e5n bomullsf\u00e4lten och orsakade en pl\u00f6tslig \u00f6kning av luftv\u00e4gssjukdomar hos befolkningen i omr\u00e5det, enligt lokala l\u00e4kare.<\/p>\n<p> \u00c5r 2005 beslutade Kazakstan med r\u00e5d och l\u00e5n fr\u00e5n V\u00e4rldsbanken samt egna oljeinkomster att bygga f\u00f6rd\u00e4mningar f\u00f6r att hindra vatten fr\u00e5n floden Syr-Darja fr\u00e5n att f\u00f6rsvinna s\u00f6derut. Genom f\u00f6rd\u00e4mningarna \u00f6kade sj\u00f6ns storlek med 18 procent och m\u00e5nga s\u00f6tvattensfiskar \u00e5terv\u00e4nde.<\/p>\n<p> \u00c5tg\u00e4rderna har varit mycket framg\u00e5ngsrika. Djurarter fr\u00e5n deltaomr\u00e5den har \u00e5terv\u00e4nt till sj\u00f6n och f\u00f6r\u00f6kat sig i snabb takt. Vassen har brett ut sig och lockat till sig miljontals f\u00e5glar.<\/p>\n<p> Man bed\u00f6mer att det totala fiskbest\u00e5ndet i sj\u00f6n har g\u00e5tt upp fr\u00e5n uppskattningsvis 3 500 till 18 000 ton p\u00e5 bara sex \u00e5r.  -Det v\u00e4xer fortfarande. Det skulle inte f\u00f6rv\u00e5na mig om vi var uppe i 40 000 ton om fem \u00e5r, s\u00e4ger Zaualkhan Jermachanov, chef f\u00f6r ett regionalt fiskeri.<\/p>\n<p> Befolkningen i regionen har redan b\u00f6rjat tj\u00e4na pengar p\u00e5 fisket igen. I hamnstaden Aralsk finns en anl\u00e4ggning med ett 40-tal anst\u00e4llda d\u00e4r man f\u00f6rpackar och fryser fisken f\u00f6r export. Ytterligare en anl\u00e4ggning ska uppf\u00f6ras i n\u00e4rheten av Aralsk. N\u00e5gra mil fr\u00e5n byn Akbaste ger sig mindre fiskeb\u00e5tar ut i skymningen f\u00f6r att l\u00e4gga ut sina n\u00e4t. Den sammanlagda f\u00e5ngstkvoten ligger p\u00e5 5 000 ton fisk om \u00e5ret.  -Fiskare kan tj\u00e4na uppemot 2 000 dollar (13 000 kronor) i m\u00e5naden, s\u00e4ger Jermachanov.<\/p>\n<p> Han s\u00e4ger att det \u00e4r mycket pengar och j\u00e4mf\u00f6r med att det kostar motsvarande 100 000 kronor att bygga ett rymligt hus fr\u00e5n grunden.<\/p>\n<p> -Det h\u00e4r har f\u00f6r\u00e4ndrat v\u00e5ra liv. M\u00e4nniskor \u00e5terv\u00e4nder till v\u00e5r by, s\u00e4ger fiskaren Nargali Demeiuov, 79.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Akbaste, 111103 (IPS) &#8211; Trots en omfattande milj\u00f6katastrof i den sovjetiska bomullsindustrins sp\u00e5r har vattnet b\u00f6rjat stiga i norra Aralsj\u00f6n i Centralasien. Fr\u00e5n att riskera att f\u00f6rsvinna h\u00e5ller nu sj\u00f6n p\u00e5 att \u00e5teruppst\u00e5 &#8211; och fisken har \u00e5terv\u00e4nt.<\/p>\n","protected":false},"author":1343,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-15443","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15443","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1343"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15443"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15443\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15443"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15443"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15443"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}