Rio de Janeiro, 111027 (IPS) – En nationell sanningskommission \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att tills\u00e4ttas i Brasilien. Dess uppgift blir att granska de m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott som begicks under den l\u00e5nga milit\u00e4rdiktaturen mellan 1964 och 1985. Men kommissionens utredningar kommer inte att leda till n\u00e5gra \u00e5tal, vilket kritiseras h\u00e5rt av anh\u00f6riga till diktaturens offer.<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6rslaget att bilda sanningskommissionen antogs av senaten den 19 oktober. Beslutet betraktas av m\u00e5nga som \u00e5tminstone en b\u00f6rjan i att klarl\u00e4gga de \u00f6vergrepp som begicks i landet under diktaturen, och som en del i arbetet f\u00f6r att f\u00f6rhindra att det sker igen.<\/p>\n
Kritiker menar att kommissionen kommer att f\u00e5 ett f\u00f6r svagt mandat, medan andra anser att det f\u00f6rslag som nu har antagits \u00e4r det b\u00e4sta som det g\u00e5r att \u00e5stadkomma f\u00f6r n\u00e4rvarande.<\/p>\n
Kommissionen kommer inte att ges r\u00e4tten att straffa personer som begick m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott under diktatur\u00e5ren och dess slutsatser kan inte leda till r\u00e4ttsliga efterspel. Orsaken till det \u00e4r den amnestilag som antogs 1979 \u2013 och som g\u00e4ller f\u00f6r alla fall av tortyr och mord som begicks av regimen, samt f\u00f6r de brott som landets v\u00e4nstergerillor gjorde sig skyldiga till.<\/p>\n
Analytikern Mauricio Santoro vid Getulio Vargas Stiftelse menar dock att sj\u00e4lva instiftandet av kommissionen \u00e4r betydelsefull.<\/p>\n
-Det representerar ett steg fram\u00e5t i f\u00f6rh\u00e5llande till Brasiliens tidigare of\u00f6rm\u00e5ga att agera i denna fr\u00e5ga, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Santoro p\u00e5pekar att den brasilianska sanningskommissionen kommer att f\u00e5 en mindre avg\u00f6rande roll \u00e4n liknande kommissioner haft i Argentina, Chile och Peru.<\/p>\n
-Men den blir mycket viktig i arbetet f\u00f6r att dokumentera landets n\u00e4rhistoria och inneb\u00e4r ett erk\u00e4nnande av behovet av att bevara minnet av motst\u00e5ndet mot diktaturen.<\/p>\n
Enligt officiella uppgifter f\u00f6rsvann 475 personer under diktaturen, medan minst 20 000 m\u00e4nniskor utsattes f\u00f6r tortyr, och 50 000 f\u00e4ngslades.<\/p>\n
Sanningskommissionen kommer att granska situationen i landet mellan \u00e5ren 1946 fram till 1988. Detta trots att m\u00e4nniskor\u00e4ttsgrupper samt anh\u00f6riga till diktaturens offer pl\u00e4derat f\u00f6r att den enbart ska l\u00e4gga sin kraft p\u00e5 att granska diktatur\u00e5ren.<\/p>\n
Aton Fon, jurist vid organisationen Sociala n\u00e4tverket f\u00f6r frihet och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, konstaterar att kommissionens sju medlemmar och fjorton r\u00e5dgivare kommer att f\u00e5 ett digert arbete att granska en mycket l\u00e5ng period av landets historia.<\/p>\n
Enligt Fon \u00e4r den l\u00e5nga tidsperioden ett resultat av att vissa krafter inom arm\u00e9n vill tona ned de \u00f6vergrepp som begicks av milit\u00e4ren under diktaturen.<\/p>\n
-F\u00f6r att undvika slutsatsen att endast milit\u00e4ren begick m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott s\u00e5 vill man att hela Brasiliens historia ska granskas, s\u00e4ger Fon.<\/p>\n
Fon och andra \u00e4r \u00e4ven kritiska till att det f\u00f6rslag som nu har antagits kan inneb\u00e4ra att medlemmar av arm\u00e9n kan komma att ing\u00e5 i sanningskommissionen. Detta trots att milit\u00e4ren enligt Fon var “direkt involverade i repressionen” och begick allvarliga m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott.<\/p>\n
F\u00f6rslaget har \u00e4ven kritiserats f\u00f6r att det sl\u00e5r fast att kommissionens arbete ska vara \u00f6ppet f\u00f6r insyn, med undantag f\u00f6r information som ber\u00f6r individer. Enligt Fon kommer detta att inneb\u00e4r att det blir en sanningskommission f\u00f6r enbart de sju personer som sitter med i kommissionen – trots att sj\u00e4lva tanken borde vara att offentligt lyfta fram vad som skett i landet.<\/p>\n
-Det kan aldrig bli en sann demokrati utan m\u00f6jligheten att ta reda p\u00e5 vem som gjorde vad, hur det skedde och var dokumenten finns, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Anh\u00f6riga till diktaturens offer och m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister kritiserar i ett gemensamt pressmeddelande president Dilma Rousseff och den kommande kommissionen som enligt dem kommer att vara “f\u00f6rsvagad” och “inkapabel” att offentligt avsl\u00f6ja “milit\u00e4rdiktaturens brott”.<\/p>\n
Rousseff satt sj\u00e4lv f\u00e4ngslad och utsattes f\u00f6r tortyr d\u00e5 hon som ung var medlem i en v\u00e4nstergerilla.<\/p>\n
Fon menar att den b\u00e4rande tanken i dagens politiska klimat \u00e4r att “acceptera vad som \u00e4r m\u00f6jligt ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00e4mpa f\u00f6r det som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt”.<\/p>\n
Victoria Grabois, vice ordf\u00f6rande f\u00f6r organisationen Aldrig mer tortyr, menar att den kommande sanningskommissionen \u00e4r “en fars”. Hennes man, bror och pappa har varit sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rsvunna sedan 1973 d\u00e5 de som medlemmar av en v\u00e4nstergerilla greps av arm\u00e9n. \u00d6ver 70 andra medlemmar av samma gerillagrupp jagades och d\u00f6dades av arm\u00e9n mellan 1972 och 1975 i en milit\u00e4r operation som aldrig blivit utredd.<\/p>\n
Grabois menar att det \u00e4r oacceptabelt att sanningskommissionen inte f\u00e5r r\u00e4tten att v\u00e4cka \u00e5tal mot personer som begick m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott under diktaturen.<\/p>\n
-Det finns ingen preskriptionstid f\u00f6r brott mot m\u00e4nskligheten i form av tortyr, f\u00f6rsvinnanden och mord. Det \u00e4r en avvikelse att de som d\u00f6dade, torterade och kidnappade inte \u00e5talas och d\u00f6ms, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rio de Janeiro, 111027 (IPS) – En nationell sanningskommission \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att tills\u00e4ttas i Brasilien. Dess uppgift blir att granska de m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott som begicks under den l\u00e5nga milit\u00e4rdiktaturen mellan 1964 och 1985. Men kommissionens utredningar kommer inte att leda… Continue Reading