{"id":15431,"date":"2011-10-26T13:40:01","date_gmt":"2011-10-26T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/10\/26\/durban-kan-vara-sista-chansen-att-halla-tvagradersmalet\/"},"modified":"2011-10-26T13:40:01","modified_gmt":"2011-10-26T13:40:01","slug":"durban-kan-vara-sista-chansen-att-halla-tvagradersmalet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/10\/26\/durban-kan-vara-sista-chansen-att-halla-tvagradersmalet\/","title":{"rendered":"Durban kan vara sista chansen att h\u00e5lla tv\u00e5gradersm\u00e5let"},"content":{"rendered":"<p>Changwon, 111026 (IPS) &#8211; Om inte koldioxidutsl\u00e4ppen bromsas mycket snart kan stora delar av Afrika, Ryssland samt norra Kina vara tv\u00e5 grader varmare inom tio \u00e5r. Det visar en ny klimatstudie som presenterades p\u00e5 s\u00f6ndagen.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Utan kraftiga utsl\u00e4ppsminskningar inom de n\u00e4rmaste m\u00e5naderna kan det bli f\u00f6r sent att uppn\u00e5 tv\u00e5gradersm\u00e5let &#8211; att den globala uppv\u00e4rmningen inte f\u00e5r \u00f6ka mer \u00e4n tv\u00e5 grader Celsius. Temperatur\u00f6kningar f\u00f6rutsp\u00e5s i stora delar av Afrika, Ryssland och norra Kina, och \u00e4ven i Kanada och Alaska.<\/p>\n<p> -Om man p\u00e5 allvar \u00e5tar sig att uppn\u00e5 tv\u00e5gradersm\u00e5let \u00e4r det vettigt, ur ett vetenskapligt perspektiv, att regeringar enas om en global h\u00f6gstaniv\u00e5 f\u00f6r utsl\u00e4pp kopplat till ett visst \u00e5r, s\u00e4ger Joeri Rogelj vid Institutet f\u00f6r atmosf\u00e4r- och klimatvetenskap i Z\u00fcrich, som ledde studien som publicerades i s\u00f6ndags i tidskriften Nature Climate Change.<\/p>\n<p> V\u00e4rldens ledare m\u00f6ts f\u00f6r klimatf\u00f6rhandlingar i Durban i Sydafrika 28 november. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge har man misslyckats med en global \u00f6verenskommelse f\u00f6r att h\u00e5lla tv\u00e5gradersm\u00e5let.<\/p>\n<p> Enligt Joeri Rogelj borde delegaterna vid Durbanm\u00f6tet komma \u00f6verens om en tidpunkt \u00e5r d\u00e5 utsl\u00e4ppen n\u00e5r sitt maximum f\u00f6r att sedan minska, f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00f6jligt att n\u00e5 tv\u00e5gradersm\u00e5let.<\/p>\n<p> -Genom att f\u00f6rbinda sig till att n\u00e5 ett s\u00e5dant m\u00e5l skulle vi se till att vi globalt verkar f\u00f6r tekniska och ekonomiskt genomf\u00f6rbara f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r att kunna minska utsl\u00e4ppen.<\/p>\n<p> Rogelj och en grupp ledande experter visar i sin h\u00f6gaktuella forskning att f\u00f6r att med tv\u00e5 tredjedelars sannolikhet kunna h\u00e5lla tv\u00e5gradersm\u00e5let det h\u00e4r \u00e5rhundradet m\u00e5ste de globala koldioxidutsl\u00e4ppen vara som h\u00f6gst f\u00f6re 2020. De globala koldioxidutsl\u00e4ppen b\u00f6r ligga kring 44 miljarder ton \u00e5r 2020. Det \u00e4r fyra miljarder ton mindre \u00e4n vad utsl\u00e4ppen var \u00e5r 2010.<\/p>\n<p> Efter 2020 m\u00e5ste utsl\u00e4ppen minska kraftigt, med tv\u00e5 till tre procent varje \u00e5r tills de uppg\u00e5r till 20 miljarder ton \u00e5r 2050, enligt datamodeller. Rogelj och hans kollegor kallar det &#8220;en stor utmaning&#8221; i sin studie. Enligt Internationella energimyndigheten, IEA, \u00e4r 80 procent av de ber\u00e4knade utsl\u00e4ppen fr\u00e5n kraftsektorn redan l\u00e5sta eftersom de kommer fr\u00e5n kraftverk som redan \u00e4r p\u00e5 plats eller under uppbyggnad.<\/p>\n<p> Arktis, Kanada, Ryssland och stora delar av Afrika ber\u00e4knas bli betydligt varmare under kommande decennier. Det \u00e4r mycket osannolikt att det kommer vara m\u00f6jligt att \u00e5terg\u00e5 till l\u00e4gre temperaturer n\u00e4r de en g\u00e5ng h\u00f6jts. Utan kraftiga utsl\u00e4ppsminskningar s\u00e5 kommer Sahel-regionen och Afrikas horn att \u00f6verskrida en tv\u00e5gradig temperaturh\u00f6jning mellan \u00e5r 2020 och 2030, enligt en studie ledd av Manoj Joshi vid brittiska Readinguniversitetet.<\/p>\n<p> En tv\u00e5gradig temperatur\u00f6kning ger m\u00e4nskligheten en varmare planet, med mer extrema v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden, som \u00e4r mindre f\u00f6renlig med m\u00e4nsklig \u00f6verlevnad. \u00c4ven om koldioxidutsl\u00e4ppen inte kan minskas tillr\u00e4ckligt snabbt f\u00f6r att hindra en tv\u00e5gradig temperatur\u00f6kning i vissa delar av v\u00e4rlden kan omedelbara \u00e5tg\u00e4rder k\u00f6pa dessa regioner v\u00e4rdefull tid att anpassa sig till det nya klimatet, f\u00f6rutsatt att det \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n<p> -De scenarier vi analyserar visar att det skulle vara tekniskt och ekonomiskt m\u00f6jligt att minska utsl\u00e4ppen och h\u00e5lla en global temperatur\u00f6kning p\u00e5 mindre \u00e4n 1,5 grader Celsius. Men v\u00e5ra studier tar inte h\u00e4nsyn till politiska och samh\u00e4lleliga hinder, s\u00e4ger Rogelj.<\/p>\n<p> Forskarna konstaterar att regeringar, industrin och allm\u00e4nheten nu har mindre \u00e4n 100 m\u00e5nader p\u00e5 sig att minska de globala koldioxidutsl\u00e4ppen med minst fyra miljarder ton. Det kommer att bli mycket sv\u00e5rt, men det kan g\u00e5, konstateras i studien.<\/p>\n<p> Klimatf\u00f6rhandlingarna i Durban kan vara sista chansen f\u00f6r v\u00e4rldens regeringar att g\u00f6ra vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att h\u00e5lla l\u00f6ftet om tv\u00e5gradersm\u00e5let. &#8220;Utan tydliga \u00e5taganden finns stora risker att tv\u00e5gradersm\u00e5let, som st\u00f6ds av s\u00e5 m\u00e5nga nationer, glider utom r\u00e4ckh\u00e5ll&#8221;, konstaterar forskarna i den nya klimatstudien.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Changwon, 111026 (IPS) &#8211; Om inte koldioxidutsl\u00e4ppen bromsas mycket snart kan stora delar av Afrika, Ryssland samt norra Kina vara tv\u00e5 grader varmare inom tio \u00e5r. Det visar en ny klimatstudie som presenterades p\u00e5 s\u00f6ndagen.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-15431","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15431","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15431"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15431\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15431"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15431"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15431"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}