Buka, Bougainville, 111021 (IPS) – En av v\u00e4rldens st\u00f6rsta koppargruvor kan komma att \u00f6ppnas igen. Men flera lokala kvinnoorganisationer \u00e4r kritiska och vill veta hur omr\u00e5det kommer att p\u00e5verkas om kopparbrytningen \u00e5terupptas i bergdistriktet Panguna.<\/p>\n
<\/p>\n
Patricia Tapakau, ordf\u00f6rande f\u00f6r en organisation som samlar kvinnor fr\u00e5n 13 byar i gruvomr\u00e5det, s\u00e4ger att de beh\u00f6ver veta vilken sorts brytning det i s\u00e5 fall kommer att handla om.<\/p>\n
-Vi vill inte se n\u00e5gon mer milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relse. Vi har f\u00e5tt nog av det, s\u00e4ger Tapaku.<\/p>\n
Pangunagruvan p\u00e5 \u00f6n Bougainville har varit st\u00e4ngd i 22 \u00e5r. Trots lokala mark\u00e4gares protester projekterade det australiska bolaget Conzinc Rio Tinto Australia gruvan p\u00e5 Bougainville under 1960-talet n\u00e4r \u00f6n fortfarande var en australisk koloni. Vid den tiden tecknades ett avtal mellan Australiens regering och gruvf\u00f6retaget utan att lokala mark\u00e4gare tillfr\u00e5gades. Motst\u00e5ndet mot exploateringen slogs ned av den koloniala administrationen med kravallpolis, t\u00e5rgas och massarresteringar.<\/p>\n
Under 20 \u00e5r drabbades barapang-, kurabang-, basikang- och bakoringku-folken, som \u00e4ger marken, av sk\u00f6vling och f\u00f6roreningar och f\u00f6rdrivning samtidigt som de fick en mycket liten del av inkomsterna.<\/p>\n
\u00c5r 1988 ledde protesterna mot gruvbrytningen till en akut kris, sedan lokala mark\u00e4gare organiserat sig och bland annat beg\u00e4rt \u00e5tg\u00e4rder mot Pangunagruvans milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring. Gruvbolaget ignorerade kraven och v\u00e4grade betala 10 miljarder kina (motsvarande 30 miljarder kronor) i kompensation enligt mark\u00e4garnas krav. Sabotage f\u00f6ljde och gruvan st\u00e4ngdes. Polis fick order att skjuta f\u00f6r att d\u00f6da. D\u00e5 bildades Bougainvilles revolution\u00e4ra arm\u00e9, BRA, som st\u00e4llde krav p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighet.<\/p>\n
Papua Nya Guineas regering, som tillsammans med gruvbolaget Rio Tinto \u00e4ger det lokala gruvf\u00f6retaget Bougainville Copper Ltd, inf\u00f6rde 1990 en ekonomisk blockad. Ett tio \u00e5r l\u00e5ngt inb\u00f6rdeskrig f\u00f6ljde och strider mellan regeringtrupper och BRA kr\u00e4vde tiotusentals d\u00f6dsoffer och infrastruktur f\u00f6rst\u00f6rdes p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll.<\/p>\n
I maj i \u00e5r bes\u00f6kte styrelseordf\u00f6randen f\u00f6r BCL, Peter Taylor, Bougainville tillsammans med en f\u00f6retagsdelegation. Diskussioner om att \u00e5teruppta gruvdriften i Panguna f\u00f6rdes med John Momis, president f\u00f6r sj\u00e4lvstyret Bougainville. Enligt BCL finns det fyndigheter p\u00e5 3,5 miljoner ton koppar och 360 ton guld i omr\u00e5det.<\/p>\n
Taylor deklarerade att han f\u00f6rv\u00e4ntar sig att de styrande i Bougainville och mark\u00e4garna st\u00e4ller sig positiva. Men representanter f\u00f6r lokala kvinnoorganisationer och mark\u00e4gare \u00e4r oroliga f\u00f6r att de ekonomiska intressena kommer att styra.<\/p>\n
-Marken \u00e4r f\u00f6r oss som en moder, eftersom vi lever av den. Vi har alltid varit beroende av den och den kan inte m\u00e4tas i pengar, s\u00e4ger Joanne Dateransi, ordf\u00f6rande f\u00f6r Bougainville Indigenous Women Landowners Association.<\/p>\n
F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r de lokala organisationerna s\u00e4ger att det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst unders\u00f6ka f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r lokal produktion av kakao och kopra samt turism, samt att fr\u00e5gor som ekonomisk ers\u00e4ttning f\u00f6r de milj\u00f6skador som Panguna-gruvan tidigare gett upphov till m\u00e5ste l\u00f6sas innan man kan g\u00e5 vidare.<\/p>\n
-F\u00f6r det f\u00f6rsta m\u00e5ste regeringen och f\u00f6retaget betala de tio miljarder kina som \u00e4r en del av mark\u00e4garnas krav. Sedan m\u00e5ste andra skador samt d\u00f6dsskjutningarna utredas. Sedan kan vi tala om gruvfr\u00e5gan. Kemikalierna finns fortfarande kvar i floden. Ingen dricker vattnet l\u00e4ngre och det finns inga fiskar kvar, s\u00e4ger Lynette Ona, en av mark\u00e4garna i Panguna.<\/p>\n
En milj\u00f6rapport fr\u00e5n 1998 genomf\u00f6rd av Applied Geology Associates i gruvomr\u00e5det visar att tusentals ton avfall, inklusive giftiga metaller som kvicksilver, bly och zink sl\u00e4ppts ut och f\u00f6rst\u00f6rt mark samt den n\u00e4rliggande floden Jaba.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n